22:45 | juli 19, 2009

Tystnad och stor saknad.

Nu sitter jag, Peter och en sovande Liv i vardagsrummet och det är så tyst. Pojkarna flög upp till Stockholm ikväll. Vissa dagar har jag bara velat sätta på mig öronmuffar och känt att jag inte orkar säga till fler gånger, att Mio inte får slänga Peters nya tennisskor i poolen eller skrika/sjunga det högsta han kan just när Liv somnat och William inte får spela mer dator för att speltiden är slut, fast att inte han tycker att den är slut! Med tanke på att vädret varit rätt dåligt så har vi inte kunnat vara ute på samma sätt och har därför haft lite torka på saker att göra. Vi har väl gått varandra lite på nerverna, men nu saknar jag skrik, bråk, pruttar, skratt, gosiga kramar, mina älskade pojkar. Det är dags för pappornas två veckor, så ikväll flög det som sagt upp till Stockholm. Det är första gången de flyger själva, och de har längtat och tyckt det ska bli så spännande. Vid gaten, när en flygvärdinna hämtade dem, så hann de knappt ge mig en puss för de ville så gärna på flyget. Det kändes skönt. William flyger till USA i morgon bitti och Mio åker till Gotland, där hans pappa nu befinner sig. Pratade nyss med pojkarna och allt hade gått bra, Mio mindes tom att ta med sin väska när han lämnade planet :-). Jag vet att de här veckorna kommer gå fort och vi kommer ha kul på våra olika håll, men mitt hjärta känns ändå alldeles ont och är fyllt av saknad. 

William och Mios "fina" koja där de sov hela natten. Var helt säker på att de skulle vakna vettskrämda för att kojans kuddarna rasat över dem på natten, men de sov som små grisar.

Vi stannade till och åt på vägen till flygplatsen. Min fina, älskade William log glatt, trots att jag tror att han är inne i något slags förstadie till puberteten. Han kan vara en riktig suris, och favorit orden är "men ÅÅHHH, måste jag?!!!!"

Mio är mest som en liten seriefigur som far runt och ibland verkar vara skvatt galen, och tror att han kommer undan allt med sitt charmiga leende:-)

Nu har jag som du ser fått tag i en sladd till kameran. Igår upptäckte jag ju att Maggan råkat få med sig den hem. Jag gjorde en intervju hos Josephine på Radio Båstad i går. Vi pratade om allt mellan himmel och jord, och det var en trevlig timme. Det sköna med radio är att det känns som om man sitter och pratar bara på tu man hand. Jag tänker inte på att det är massor av lyssnare och det är lättare att vara avslappnad.

Här är Josephine och jag innan sändningen.

Pojkarna satt utanför studion och åt glass.

I morgon drar vi vidare, och lasset går till Falsterbo där vi hyrt en liten stuga på 20kvm på någons tomt. Där ska jag, Peter och Liv bo ett par dagar. Hoppas på fina dagar med sol. Vi har inga direkta planer, utan ska bara ta dagen som den kommer. Det är lite lättare när det bara är vi tre. Vill så gärna åka till Västkusten, jag älskar alla små pittoreska fiskehamnar och byar. Skulle så gärna vilja få en helg i Skärhamn, Smögen eller Fjällbacka. Förra året var vi ju i Skärhamn, har redan berättat det, men måste visa bilder därifrån, men de spar jag till i morgon :-).

Saknar mitt hem lite, men ska njuta av att slippa det där ”hemmafixet” ett tag till. Nu bor ett par vänner från Boden hos oss och sköter alla mina plastblommor. 

Kom på mig själv att jag suttit och tryckt i mig en påse skumsvampar när jag skrivit, varför då? De smakar ju skit. Ja, ja får väl gå och gnaga i mig en morot så känner jag mig genast lite nyttigare. 

Här är förresten klänningen jag köpte på Filippa K outlet här om dagen. Ser inte så fin ut på bild, men den är jätte söt, med högklackat till fest eller ballerinas till vardags. Skönt byllsig också, så man kan låta magen vila 🙂

Hoppas att du mår bra. Jag är glad att du finns!

Stor kram.

10 kommentarer