Det förekommer cookies på hannahgraaf.com. Genom att fortsätta läsa på hannahgraaf.com godkänner du detta. Läs mer om cookies här.

23:56 | augusti 4, 2009

Kär återförening

God kväll min vän! I kväll skedde en kär återförening för min syster igen! Med mig :-). Vi har inte setts på jätte länge, så jag bjöd över henne och pojkarna på grillning i kväll. De far ju till Turkiet i morgon bitti, så vi hann i alla fall ses en stund. Vi åt en god middag och pratade skit.

Äntligen någon som skrattar åt samma saker som mig. Vi älskar våra egna skämt, och skrattar lika mycket åt oss själva som åt varandra. Peter är måttligt road :-). Fina pojkarna var med också. Kändes tomt när inte William och Mio också var här.

Äntligen någon som skrattar åt samma saker som mig. Vi älskar våra egna skämt och skrattar lika mycket åt oss själva som åt varandra. Peter är måttligt road :-). Fina pojkarna var med också. Kändes tomt när inte William och Mio också var här.

Gräsmattan är klippt, men några blommor till terassen hann jag inte köpa. Får bli morgondagens projekt. Det är konstigt att så fort man kliver över tröskeln till sitt hem så blir det direkt så många ”måsten” som kommer över en. Vardagsbestyren som man lyckats fly undan när man under snart en månad levt som en tonåring hos svärmor. Sedan var vi och tittade på en ny familjebil. Har kommit fram till att vi behöver en stadsbuss. Var inne och tittade om Stockholms lokaltrafik sålde någon dubbeldäckare men det slutade med att vi tittade på en minibuss. Tänk att vi inte ens kan ha en vanlig bil. Peter är måttligt road. Det var kanske inte hans drömbil vi tittade på men med tre barn, hund (kanske), barnvagn, barnstolar, Peter och en som jag, som älskar att samla på all skit jag bara kan hitta, så finns det inte så många alternativ för honom. Sist Peter hjälpte mig att städa min bil så hittade han en trädgårdstomte i orginalförpacknigen och en Smiley-lampa. Jag är fullt medveten om att jag har problem med min skrotsamling.

Det här vore något för oss!

Det här vore något för oss!

Kantarelltoast på 32 Rum och Kök blev dagens sena lunch.

Kantarelltoast blev dagens sena lunch.

Utsikt från deras mysiga uteservering.

Utsikt från deras mysiga uteservering.

"Mamma, hoppas jag inte får pappas näsa!"

"Mamma, hoppas jag inte får pappas näsa!"

Mamma är roligare än pappa.

Nu skrattar och pratar Liv hela tiden. Hon kommer på nya ljud för varje dag som går.

Ikväll var det som vanligt dags för amning så fort vår mat var klar. Spelar ingen roll hur jag försöker anpassa mig efter Livs mage för så fort jag ska äta så skriker hon eller levererar 10kg bajs i blöjan. Hon kan ligga och sova och jag kan smyga mot kylen men så fort jag för en gaffel mot munnen är det som om hon kan sniffa till sig matlukt. Det skriks och pruttas omvartannat. Idag fick jag panik. Hade längtat efter min grillning så Maggan fick rycka in och sitta och skära min mat och sedan mata mig. Kändes lite som långvården att bli matad i bajslukt, även om den inte kom från min rumpa : ). 

All kärlek.


7 kommentarer



7 kommentarer om “Kär återförening”

Lämna ett svar till JS Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Jag accepterar villkoren som finns här

  • Godmorgon i ottan!!tittar in en sväng innan målarpenseln hägrar….skönt att sista sidan på huset snart är klar!svårt med vädret…det får inte vara soligt och inte regnigt…så idag får man måla under en pressening som solskydd!vad härligt leende från Liv,so go!vminns själv det du berättar om amning eller blöjbyte precis då man själv ska äta…de små löiven är duktiga på att vilja ha uppmärksamheten just när vi mammor behöver få i oss energi!hoppas ni hittar en bra minibuss!det är bara husvagn och volvo som saknas så är ni ju en riktig svensson snart med vovve och allt…..

    kram

    Svara
  • Jadu, känner såväl igen mig i det du skriver om matning! Så fort man satt sig till bords är det nån som ska ammas och man själv får sitta där och bli matad som en annan! Eller äta senare,då maten kallnat.Som någon sagt: Varm mat är överskattat! 🙂 Kram!

    Svara
  • god morgon hannah. jag tror att bebisar har ett extremt utvecklat luktsinne redan som nyfödda. känner de matlukt blir de omedelbart själva hungriga. nej,skämt o sido men visst slår det aldrig fel. man får alltid sätta sitt eget matbehov åt sidan – antingen slänger man i sig en omsorgssfullt lagad middag på 2 minuter eller så får man äta den kall!;-)
    ang bil så kan jag varmt rekommendera peugot 807. den bästa familjebussen av dem alla. rymlig,egna säten till alla,lätt köra,lätt att parkera,bara typ 2dm längre än en volvo combi och faktiskt ganska snygg.
    ha en underbar dag i det fina vädret.:-)

    Svara
  • Å! Där satt jag ig och åt (och ammade samtidigt :)) för nån vecka sedan! Jättefint och mysigt! Blev lite kär i hela Sigtuna tror jag! Charmiga butiker (attans att jag inte köpte de där ”trällorna” som jag hittade) vackra hus, god mat, till och med en liten loppis mitt i centrum (fast den borde va större tycker jag)…mys! Det blir nog övernattning i Sigtuna när vi vågar oss på barnvakt inom kort! Så nära och bra från Stockholm.

    Svara
  • Hei Hannah!
    Det ser ut som dere har kost dere masse på ferie 🙂 Og Liv har jo blitt så stor 🙂 🙂

    Jeg ser at du også liker Gøteborg – jeg elsker den byen! Skal dit på jentetur neste helg og jeg gleder meg masse!

    Klem fra Rikke i Norge 🙂

    Svara
  • Åh, vad jag älskar din blogg! Sitter alltid och skrattar och ”åhh”-ar till bilderna av lilla Liv. Tiden går så himla snabbt och man glömmer bort hur små de en gång varit. Helt plötsligt är de små marodörer som springer och skriker och drar ut tv-sladden trots att mamma och pappa sagt att de inte får.. ;]
    Liv är verkligen en kopia av sin pappa, men söt ändå, haha 😀

    Svara
  • Vi är en ”rätt” stor familj och vi köpte en cheva van, 7 sitsig, mycket bra bil om man är många. Vi har 3 egna barn och för tillfället har vi 2 tjejer placerad på heltid hos oss också och vi får alla plats. Om man ”bara” har 3 barn är det nästa helt obetalbart att alla bara kan sitta själv utan att kunna ”ta” på varandra. Jag vet själv hur det, mina barn är från 2 upp till 9 år.

    Svara