21:23 | augusti 12, 2009
Frågestund vareviga kväll
Det känns så skönt att vara hemma igen. Barnen kan springa över till sina kompisar på granngården, Liv får sova i sin vagga, jag och Peter slipper ryggont och kan sova gott i vår säng. Är så less på all packning, allt som bara varit nedtryckt i IKEA-säckar och färdats fram och tillbaka mellan olika destinationer under sommaren. Jag har mycket kvar att packa upp, sortera och tvätta, men än så länge ligger påsarna och väskorna intryckta i vår garderob. Allt har sin tid, brukar jag säga :-).
I dag har jag suttit och jobbat vid datorn hela förmiddagen. Skrivit min sida i Aftonbladet Klick! (har lämning onsdagar), ordnat med saker inför helgens ”Grisfest” och annat inte lika kul som att betala räkningar. Mio har varit hos sin kompis Chris, och William har haft fotbollsträning på eftermiddagen. Maggan och barnen kom hem från Turkiet i dag också. Det var på tiden :-). Nu får hon allt ta och vara hemma, så vi hinner göra något kul. Tänkte hitta på något med henne på onsdag, lura iväg henne lite. Ta en ”systerdag”.
William var laddad inför träningen.
Jag såg på och hejade när killarna kämpade. Liv somnade innan träningen hann börja.
Mio och Chris. De kommer sakna varandra nu när de inte längre kan ses varje dag hemma hos Chris och dagmamma Helene. Båda börjar skolan nu.
Jag hoppas och vill att Liv ska få börja hos världens bästa Helene, när den tiden kommer.
Jag har beställt en hoodie från Abercrombie, som Niki och Mattias tog med sig till mig från USA. Den kommer garanterat bli höstens hemmafavorit plagg. Det är mörkbrun, mjuk och skön.
I kväll blev det köttfärsås och spaghetti till middag. Som du vet så är jag inte den bästa i köket, men jag kämpar på. När jag lagar mat så använder jag alltid vitlök. Älskar det, men avskyr att pilla bort skalet, men då ser du, så har jag köpt den enklaste konstruktion. Hittade den på en liten butik i Båstad. Det är ett slags gummirör, man stoppar in vitlöken, rullar den fram och tillbaka två, tre gånger och voilá...En vitlöksklyfta redo att pressas.
Nu ligger Mio på övervåningen och gapar om konstiga saker. Det är samma visa varje kväll, oavsett jetlag eller inte. Så fort han ska lägga sig så kommer han på massor av saker han ska fråga och göra. Frågorna är livsviktiga och kan handla om allt från hur långt kan man räkna till kommer det att snöa imorgon? Där emellan måste han akut bajsa och kissa också. Mycket märkligt, men det kommer aldrig något. Nu har han ropat att jag måste laga hans halsband och så undrar han vem som är starkast av vithajen och krokodilen. Så kan han hålla på tills han somnar av utmattning, och det gör jag nästan också. Blir tokig :-).
God natt min vän.
Kramar.
Tänkte bara säga att man behöver faktiskt inte skala vitlöken innan man pressar den. Det går att pressa med skalet på för de tränger inte igenom. Jag skalar aldrig, drar bara bort lite av toppen och trycker ner och pressar =) Blir inte lika jobbigt att diska den heller 😉 Men annars var de ju en smart grej! Tack för en rolig och bra blogg! Kram Charlotte
TIPS! Ja, det var väl ett trevligt litet rör… Men om man ska använda en vitlökspress så fungerar oskalade klyftor faktiskt bäst. Skalet blir kvar i pressen som i sin tur blir mycket lättare att rensa!
Haha 🙂 barn är för härliga…
Verkar finnas mkt energi i dina fina pojkar.
Min dotter var likadan i den åldern, personalen på dagis/fritids sa att jag skulle vara glad åt det för det gör att barnen får ett bra och starkt självförtroende och ”skinn på näsan”. Men inte alltid så lätt att uppskatta dessa stunder när man är mitt uppe i det;)men tänk så rätt dom hade, idag är hon en framåt 10 åring med mkt skinn på näsan, vis efter alla sina frågestunder!
Tack för att vï får följa dig så generöst varje dag.
Kram Lisa
Hej Hannah!
Härligt att ha er hemma igen, bloggen är sig lik igen med fler uppdateringar per dag. I LIKE!
Jag kan säga att jag var exakt som Mio när jag var liten. Jag behövde alltid fråga massa saker, det var som att jag kom på allt när jag låg där själv och skulle sussa. Fast i grund och botten tror jag bara att jag ville ha en liten egen pratstund, utan syskon, med mamma eller pappa. Fick jag det så var jag ofta nöjd och kunde sova.
Tack för din kärleksfulla blogg.
Din nätvän
Om du har mer beställningar på grejer från USA, hojta till! Jag bor här nu och jag älskar att köpa och skicka grejer :p
Så fina bilder!vad hon växer lillan!!jaha,hur är stämningen efter diskandet iafton..??fick du allt ordentligt rent nu..?
kram o sov gott!!
Hej Hannah! Ville bara säga gonatt nu och att jag blir så glad av att följa din blogg. Blir alltid lika glad då jag går in och ser att du skrivit ett nytt inlägg! 🙂 Tack för att jag och alla andra får följa med dig och din familj i eran vardag! Massa kramar //Malin
skitbra med massa frågor:) min sambo var likadan när han var liten. ”mamma? kan jag få ett glas vatten?”..-”mamma? kan jag få en extra kudde?” -”mamma vet du vem jag såg idag?”..efter åttonde gången sa han. -”mamma..?”
-jaa???
…-”är det inte jobbigt att gå hit så många gånger?”
hahahahhahaha
Hannah…vill bara skänka till dig och dina fina en bamsekram…TACK för att NI finns!!!
Ni är BÄST!
<3 Catarina
En liten fråga bara!vet ni när Daniel Da Silva bloggar igång igen? han är efterlängtad, även han skriver såå bra och roligt!!
kraam
Hej Hannah! Vad roligt du skriver om Mios ”läggdags-frågande”. Han verkar stå för god underhållning den där ungen:D. Men jag förstår att du kan tröttna om han aldrig ger sig. Hoppas du mår bra och har det fint!! Stor KRAM till dig.