Det förekommer cookies på hannahgraaf.com. Genom att fortsätta läsa på hannahgraaf.com godkänner du detta. Läs mer om cookies här.

11:20 | september 24, 2009

Jag, en tjock tv-präst

Hej min vän. Hoppas att allt är väl med dig. Även idag ser det ut att bli fantastiskt väder, härligt med en vacker början på hösten. Jag satt och funderade på om jag var lik Liv, eller något av mina barn för den delen. Ser inte så stor likhet, tyvärr. Har alltid tyckt att det verkar så mysigt att kunna känna igen sig utseendemässigt i sitt barn och inte bara när det kommer till att kunna spreta med tårna. Personligheterna är nog en blandning av  mig i alla fall. Jag kan tyvärr inte ta fram kort på mig själv som barn, som de flesta kan. Mina föräldrar kom nämligen på när de fick mig att de skulle skänka bort allt av materiellt värde, att fokusera på det vackra och själsliga i livet på Jesus och hjälpa de utsatta (de var med i ”hippierörelsen” Jesusfolket), så möbler, kamera mm rök illa kvickt. Inget ont om möblerna, för vi hade det lika mysigt på stora kuddar på golvet ätandes vår linssoppa 🙂 och kärlek fanns det gott om. Oss gick det verkligen ingen nöd på trots brist på leksaker och annat.

Vi levde väldigt spartanskt och kärleksfullt. Kan irritera mig på dagens kommersialism, alla sketans leksaker och bortskämda barn, men det är en annan historia. Jo, i alla fall så finns det inte ett kort på mig som bebis och några år framåt. Syrran däremot är förevigad på många bilder, får väl låtsas att det är jag. Nu, är mitt mission, som jag tänkt på i många år, att få tag på en bild. Har mailat mina mostrar och väntar hoppfullt på svar, kanske får jag reda på hur jag såg ut, var jag lik något av mina barn som bebis? Spännade 🙂 Det jag vet är att jag vägde över 5 kilo som nyfödd, fortsatte att vara rund som en fotboll, illröd, ögon som små pisshål i snön, hade flaxöron och var skallig. Låter inte som en gullig unge direkt. Mamma sa att jag var lik en Amerikansk tv-präst som var just illröd, skallig och tjock, MEN gubbe.

Hittade den här bilden på Aftonbladet. Världens största bebis föddes här om dagen. 8,7 kilo. Den lilla tittar helt chockad på denna jätte. Kan jag sett ut något åt det hållet tro?

Hittade den här bilden på Aftonbladet. Världens största bebis föddes här om dagen. 8,7 kilo. Den lilla tittar helt chockad på denna jätte. Kan jag ha sett ut något åt det hållet, mån tro?

Ska åka till min mamma i dag och sova där med barnen. Peter är i väg på jobbresa, så jag och barnen passar på att tränga ihop oss i min gamla säng i mitt gamla rum, mysigt. Ska rota i deras garage och se om jag kan hitta flyttkartongen med alla fotografier från de senaste åren. Bilder på mig, barnen som små och alla fotoalbum mm. Den är spårlöst försvunnen sedan vi flyttade från radhuset. Minns du att jag berättade att jag råkat ge fel kartong till loppisen, gav den med alla mina sommarkläder och hittade en kartong full av kläder som skulle till loppisen hemma i stället. Tyvärr upptäckte jag det försent, men får trösta mig med att det gick till ett gott ändamål. Så nu kanske någon loppisbesökare sitter med alla mina minnen och fotografier någonstans i Sverige :-). Hittar jag den inte kan jag även ha råkat kasta den på tippen. Fy, vad fruktansvärt arg och ledsen jag blir om den är borta. Börjar redan nu småkoka inombords. Ska inte mina pojkar heller få veta hur de såg ut som bebisar 🙁

Tog en titt på mig själv och tänket att det kanske är mig själv jag ska lämna in på loppisen. Malätna gamla strumpor, "snyggt matchande" till ett par rutiga pyjamasbyxor. Huvva!

Tog en titt på mig själv och tänkte att det kanske är mig själv jag ska lämna in på loppisen. Malätna gamla strumpor, "snyggt matchande" till ett par rutiga pyjamasbyxor. Huvva!

I går gjorde jag och Mio chokladbollar när William var på kyrkören och fotbollen. Den som blev gladast var nog Peter, som likt en galning tryckte i sig alla stackars barnens chokladbollar när de sov.

Så här ser inte fatet ut längre, för nu ligger allt i hetsätaren Peters mage.

Så här ser inte fatet ut längre, för nu ligger allt i hetsätaren Peters mage.

Vi som kämpade så fick knappt smaka en enda :-).

Vi som kämpade så fick knappt smaka en enda :-).

Önskar dig en fin dag.

All kärlek.


15 kommentarer



15 kommentarer om “Jag, en tjock tv-präst”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

Jag accepterar villkoren som finns här

  • Hej fina!
    Jag tycker att du och Mio är jätte lika!! Det kan vara svårt att se själv kanske…men jag har sen jag såg första bilden på honom tyckt att ni är vääldigt lika. 🙂
    Vem vet…när Liv växer upp kanske hon blir en mamma-kopia också.
    Hoppas att Du får en fin dag också!

    Svara
  • Hej Hannah,
    jag tycker också att du och Mio är jättelika varandra,Samma fina ögon och härliga leende!

    Hoppas Du får en fin dag idag
    kram

    Svara
  • Stackare! jag kan inte tänka mig hur det måste vara att inte ha ett enda foto på sig själv från när man var liten men du får trösta dig med att ni verkar ha haft en väldigt fin och kärleksfull uppväxt och det är ju värt mer än tusen fotografier. Jag håller med föregående talare att jag tycker Mio är väldigt lik dig, vem av barnen är mest lik dig till sättet tycker du? Ja Liv är ju förståts lite svårt att veta än så länge 🙂 Ha en mysig dag och jag håller tummarna att lådan du lämnade iväg av misstag kommer tillbaka till sin rätta ägare en vacker dag!

    Svara
  • Hej på dig!
    Måste bara få fråga vad du använder för mascara? Fransarna dina på föregående inläggs bild är ju helt fantastiska 🙂
    Sen har jag en annan fråga, jag är nybliven mamma till en liten tjej, hon blir 5 v på fredag och så här i höstrusket så skulle man gärna vilja ta sig ett glas rödvin på fredag kväll, har förstått att du tar ett glas vin ibland, pumpar du ut eller hur ska man bäst förhålla sig till detta I-landsproblem??

    Svara
  • Jag tycker du och Mio är otroligt lika.

    Sen tycker jag att det är väldigt kul att du också vägde över 5 kg när du föddes, jag trodde att jag var de den absolut enda som gjorde det. Dessutom fyller vi år samma dag, 31/8. sÅ GRATTIS i efterskott till dig..

    Men apropå födelsevikten så kunde jag inte hjälpa att bli lite lättad när jag såg bjässen på bilden ovan. Då kände jag mig lite normal.

    Svara
  • Hej Hannah!

    Jag är visst inte ensam om att tycka att du och Mio är jättelika, av kommentarerna här att döma. Att han har andra färger än du kanske förvillar lite men han har ju din form på ögonen och hans leende är precis som ditt. 🙂

    Ha en fortsatt fin dag!
    Kram!

    Svara
  • Du kopierade dig själv i Mio och namnet passar ju perfekt då…hehehehe

    Svara
  • Hej!

    Måste säga att jag tycker din blogg är höjdpunkten på dagen, en riktig feel-good blogg!

    tycker också att du och mio är väldigt lika! fantastiskt fina barn har du i alla fall!

    ha en mysig dag!

    kram johanna

    Svara
  • Så lika ni är du och Mio,sötisar är ni.Kram.

    Svara
  • hihi, jag vet, det är såååå svårt att låta bli dom hemgjorda chokladbollarna ( fast jag vill ju säga vad dom alltid hetat men det vågar man ju inte…) var det inte du och Peter som skulle börja ett sundare liv ( eller var det någon annan blogg jag läste….) :-))

    Svara
  • och med anledning av jättebebin; man ska nog vara tacksam att man ändå bor i sverige, här tror jag knappast att en sån här stor bebis hade passerat alla kontroller obemärkt + att man här i sverige erbjuder väldigt bra kontroller på gravida med diabetes ( för det var ju det mamman hade som gjorde bebin så stor). Undras just hur pojken kommer att må framöver.

    Svara
  • Jag tycker allt att Mio är lik dig! Speciellt på ögonen. Kram

    Svara
  • Usch ja, visst blir man arg på sej själv när man är så ”slarvig” när det gäller en så pass viktig sak, på så sätt är det faktiskt bättre med digitala bilder som man lätt bränner ut på en skiva…även om det är något alldeles särskilt underbart med att sitta o bläddra i ett gammalt fotoalbum….kommer aldrig bli samma känsla o titta på TV eller dator tror jag….
    Mumsiga chokladbollar…själv har jag bakat en kanonenkel äppelkaka på långpanna…perfekt…att bara skära i fyrkanter o frysa ner o ta upp till lite glass eller vaniljsås till…ska faktiskt mumsa i mej en sån nu…nybakta o ljumna….mmmmmm
    P & K

    Svara
  • JaAg håller med ovanstående kommentaren om dig och Mio. Visst är han mammas pojke!!
    Kram

    Svara
  • Kan visst inte stava alls idag…:S 🙂

    Svara