Det förekommer cookies på hannahgraaf.com. Genom att fortsätta läsa på hannahgraaf.com godkänner du detta. Läs mer om cookies här.

23:04 | januari 25, 2010

Ve och fasa, jag har blivit galnare

Nu ligger jag på mitt hotellrum. Peter, min man och hjälte sitter sedan många timmar med alla barnen i bilen på väg hem. Saknar dem så fruktansvärt mycket! De är nog framme snart skulle jag tro. Ringer med jämna mellanrum för att kolla läget, med min katastrofhjärna kan jag inte sova förrän jag vet att de är hemma ordentligt och ligger tryggt i sina sängar.

Jag tog tåget hit till Göteborg från Båstad. Jag gillar att åka tåg, det är rogivande på något vis. Visst, det hade väl varit lite trevligare med sällskap 🙁 Jag har kommit fram till att jag har torgskräck-light. Innan jag satt på tåget var jag helt uppstressad. Avskyr att gå på stan själv eller där det är mycket folk. Har alltid varit så sedan jag var barn. Kanske beror det på att jag alltid lyckas göra bort mig 🙂 Jag är så klantig och vimsig så jag ramlar och snubblar nästan jämt. Jag är social och pratar som om jag har mundiarré i mindre sällskap, men jag avskyr att prata i större sällskap. Jag blir röd som en pion i ansiktet om jag blir generad (vilket jag lätt blir), vilket inte gör saken lättare. Jag har ett yrke som innebär att jag talar inför folk i tv och jag har uppträtt inför tusentals men min folkskygghet blir bara värre och värre. Jag får helt enkelt inte denna ekvation att gå ihop, kanske är det så enkelt att jag är sinnessjuk 🙂

Innan vi for åt varsinna håll hade vi i alla fall en trevlig eftermiddag som var allt annat än sinnessjuk och konstig.

En flygande Liv. Okej, lite konstigt :-)

En flygande Liv. Okej, lite konstigt 🙂

Alltid lika glad. Hon har fått en liten, liten framtand som sticker fram i tandköttet. Tror nog att det är en till på g, för hon har fingrarna i munnen hela tiden och gnager på allt.

Alltid lika glad. Hon har fått en liten, liten framtand som sticker fram. Tror nog att det är en till på g, för hon har fingrarna i munnen hela tiden och gnager på allt.

Älskade William väntar på maten.

Älskade William väntar på maten.

Det blev en god ceasarsallad till lunch.

Det blev en god ceasarsallad till lunch.

Herr Säregen som förgyller varje sekund med sina knasigheter.

Herr Säregen som förgyller varje sekund med sina knasigheter.

idag65
Marianne körde mig till tågstationen.

Marianne körde mig till tågstationen.

En bild från tåget. Gissa om jag var uttråkad?

En bild från tåget. Gissa om jag var uttråkad?

Just nu...

Just nu sitter jag i sängen...

...och det här är mitt rum.

...och det här är mitt rum.

Imorgon ska vi spela in fyra program. Så det blir en lång och intensiv dag, men ack så rolig. Jag skrattar verkligen hela tiden och får galna skrattanfall i helt fel lägen. Fick precis ett sms från Lizette, hon skrev att hon har massor av snygga kläder som väntar 🙂 Allt kommer från NK Coctail (De har bl a märken som Kookai, Oasis och Wearhouse), och vill du veta vad ett specifikt plagg har för märke som du sett i programmet, så hittar du allt på Lizettes blogg (lizette.me).

Jag har inte hunnit med en” frågor och svar”, men snart ska jag ha en ”frågadag”. Valde ut de fem vanligaste frågorna och svarade på ”Hannahs 5” på Lifestylebloggen igår. Ex. vilken kamera jag använder mm 🙂

God natt min fina vän, vi hörs imorgon.

All kärlek.


11 kommentarer



11 kommentarer om “Ve och fasa, jag har blivit galnare”

Lämna ett svar till city Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Jag accepterar villkoren som finns här

  • Gokväll!Det märks verkligen inget på dig i tv gällande att bli generad, ni är så roliga.
    Hoppas du kan sova gott! Du får drömma om dina fyra älsklingar!
    Lycka till imorgon!

    kram och godnatt!

    Svara
  • Stor kram till dig också goa Hannah.Sov gott.

    Svara
  • Natti natti.. 🙂

    Svara
  • Jag känner igen mig jätteväl i det där Hannah så du är inte ensam. Jag kan med lätthet babbla på i små sammanhang där jag känner mig trygg men är det en stor grupp (tex som i klassrum där det är mer än 10 personer och dessutom människor jag inte känner blir jag en helt annan person, får tunghäfta och är livrädd för att öppna munnen, det blir ofta felsägningar om jag väl öppnar munnen för att jag är så jäkla nervös. Jag blir också svettig och röd i fejjan med, så jäkla irriterande är det och jag har också undrat många gånger vad det är för ”fel” på mig men försöker samtidigt att accepttera mig själv som jag är men lättare sagt än gjort ibland och därför har jag gått i terapi i många år för att komma lite bättre underfund med mig själv. (kan starkt rekommendera det) Måste dock säga att du verkar superavspänd i dina program, du ser inte alls nervös ut och där har ni ju ändå publik. Känns inte den situationen jobbig? Fast jag kan samtidigt förstå också om den inte känns jobbig för jag vet ju själv att i vissa sammanhang så funkar man ändå 🙂 Jag får också alltid höra av andra att jag ser så lugn och avspänd ut och att jag är social och öppen fast jag själv då har känt att fan vad misslyckad jag känner mig, varför kan jag inte vara sådär häftig som tjejen där borta som babblar på så lätt om allt möjligt fast folk kanske tycker att jag är den där personen. Konstigt det där! det har väl med självkänslan att göra förståts. Känner också igen mig i det där med att gå på stan, allafall vissa gånger då tycker jag att jag nästan blir svimfärdig av alla människor som kommer emot en.
    Tycker du är fin allafall, både utvändigt men framförallt din själ. Ha en bra dag, kram!

    Svara
  • Hej alla 🙂 & Hannah

    Det är så fint av dig Hannah att prata om dina svagheter, fast egentligen så tycker jag det är starkt av dig att berätta om hur du är och känner inför vissa situationer, det får oss läsare bara att tycka om dig ännu mer 😀

    Jättefina bilder på dina barn som vanligt, förstår att du saknar dom jättemycket!

    Kram Lommo

    Svara
  • Oj, så fin hon är er lilla Liv! Väldigt lik sin pappa och han är ju en av Sveriges snyggaste karlar =)

    Svara
  • Käraste Hannah! Jag tror inte att du är det minsta sinnessjuk 😀 utan helt ”normal” vad nu det innebär. Jag får också panik när jag ska prata inför många människor. Har inga problem alls med att vara social i större sällskap om jag får välja själv när jag ska öppna munnen. Men så fort jag ska hålla föredrag eller liknande så kommer paniken för då är man ju liksom ”tvingad” att stå där fast man helst vill slippa. Det har med kontroll att göra…
    Ha en mysig arbetsvecka i Götet. Puss & kram

    Svara
  • Hej Hannah!!
    Nu har du ”lurat” mig att köpa Twighlightböckerna!! Jag börjar med en så får vi se om jag också blir fast, det finns inget bättre än en bra bok att ”fly in i” och glömma omvärlden en stund!! 🙂

    Svara
  • Hej Hannah!!
    Undrar bara en sak som säkert fler undrar…vart har Jessica Andersson tagit vägen??Lite synd om hon vill lägga ner tycker jag…Ha det bra o puss till dina fina barn!!

    Svara
  • Jag har oxå svårt för att prata inför stor folkgrupp men babblar på när jag träffar nya människor i mindre grupp.. märkligt.. Men jag tycker du är jätteduktig på tv, märker inte alls av din torgskräck där, men å andra sidan heter det väl scenskräck haha..Kör på som du gör nu, det är jättebra på och du är så snygg i alla snygga kläder och frisyrer!

    Kram kram

    Svara
  • Jag undrar också över Jessica Andersson!? Det är viktigt att ha folk som skriver och uppdaterar regelbundet på en bloggsida annars finns det ju många andra som hellre säkert vill skriva. Lite synd då allafall jag och säkert många med mig hade sett fram emot att läsa Jessicas inlägg då hon verkar vara en himla go tjej.

    Svara