Det förekommer cookies på hannahgraaf.com. Genom att fortsätta läsa på hannahgraaf.com godkänner du detta. Läs mer om cookies här.

22:24 | mars 20, 2010

Sjuk och snart utfryst.

Dagen har varit lite halvdeppig eftersom frun haft tankarna hos en liten chiuaua. Kommer osökt att tänka på hur mina föräldrar gjorde när min hund, sedan 10 år, blev sjuk. Jag, då 15 år, och min bror var på en skidresa och när jag sprang in för att kela med hunden efter en vecka i alperna möttes jag av tystnad.

Jag: Var är Smulan?

Pappa: Ehhh.. ja..nej…jo…eller?

Mamma: Du förstår hon mår inte så bra.

Jag: Är hon sjuk?

Mamma: Vi har avlivat henne.

Tror tom att min mamma har några poäng i psykologi men hur mina föräldrar tänkte den gången har jag än idag, 20 år senare, inte förstått vare sig poängen med eller psykologin i. Sedan dess har jag inte haft några husdjur förutom några ofrivilliga. Tänk att ett litet djur gör sådana avtryck i ens liv. Man tänker inte på vilken viktigt funktion ett djur har förrän det är försent. I glada stunder sprang jag och lekte med min hund som hängde i mitt byxben på mattan för att bli kliad på magen. När jag var deppig lyfte jag upp henne i sängen och kunde ligga med henne i timmar. Ju mer jag tänker på min gamla hund desto mer inser jag att hon nog hade både en och två skruvar lösa. Hade hon varit människa hade hon suttit i ett madrasserat rum på Säter. Hon jagade allt som rörde sig och var känd där vi bodde på sommaren. Snarare ökänd. Kan än idag träffa vuxna män som med skräck i blicken förklarade hur det var att cykla förbi vårt hus. Barndomstrauma. Skulle den psykotiska hunden se dem eller skulle man klara sig oskadd? Tack och lov var hon stor som en dammråtta så blev man biten kändes det som ett myggbett. Men ettrig var hon.

Som en liten sidostory kan jag berätta att min hund fick diabetes. Diabetes! Visste inte att hundar kunde få det. Det är som att jag helt plötsligt skulle börja lyfta på benet när jag ska kissa. Människor kan få diabetes och hundar lyfter på benen. Varför kunde hon inte få hamna i Hundhimlen till tonerna av Hasse Andersson eller något mer passande än diabetes. Men ju mer jag tänker på det så känns diabetes som det mest naturliga som Smulan kunde råkat ut för. Hade hon dött av ett dåligt hjärta eller rabies hade det varit för vanligt. Hon var udda, men älskad, så allt vanligt hade varit opassande för denna helt sinnessjuka hund. Men hon är saknad än idag.

En annan som är ettrig är vår lilla tjej. Trots att hon inte är frisk är hon glad och skrattar hela tiden. Blev finlunch idag och hon satt fint i vagnen och pratade eller satt och kramades med sin mamma.

Sjuk men gladast på Stadshotellet.

Sjuk men gladast på Stadshotellet.

Jag hade troligen kunnat smyga ut och komma tillbaka en timme senare utan att någon märkt det. Två ego. Jag då? Se mig! Hör mig! Jag älskar att vara martyr.

Jag hade troligen kunnat smyga ut och komma tillbaka en timme senare utan att någon märkt det. Två ego. Jag då? Se mig! Hör mig! Jag älskar att vara martyr.

Dottern är vidrigt orättvis. När mamma är hemma tittar hon på mig som jag är spetälsk och när mamma åker är jag stjärnan. Funderar på att frysa ut henne nästa gång frun åker. Bara prata med killarna och säga ”talk to the hand” när hon tittar på mig. Ge henne kall mat och låta henne sova utan täcke. Kanske inte en långsiktig strategi som leder till en sund relation men mogen som jag är måste jag visa henne att hon har fel. Eller inte. Vad tror du?


4 kommentarer



4 kommentarer om “Sjuk och snart utfryst.”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Jag accepterar villkoren som finns här

  • Hej P!

    tack för ditt inlägg *ler* som vanligt skriver du bra & intressant.
    Husdjur gör mer intryck på barn en man tror/vet. Jag kan tänka mig att din mamma ville vara så försiktig som möjligt men ändå säga sanningen, som säkert gjorde ont men vad skulle eller kunde hon annars ha sagt?

    Jag har funderat på att köra samma strategi som du mot min pojk 😉 för när jag är hemma så är jag också stjärnan men så fort min man kommer hem så lyser han upp som en sol och där blev jag dissad ännu en gång 🙁

    Bilden på Liv och Hannah är i alla fall jättefin!

    godnatt zzzzzzzzz…
    Lommo

    Svara
  • Jag tror aldrig du skulle göra en sådan sak som att frysa ut Liv o bara prata med killarna eftersom du har ett sådant varmt o härligt hjärta till dina nära o kära.
    Men som dom säger är man sjuk så är alltid mamma bäst men därefter kommer pappa. Jag har en annan skillnad jag står min pappa närmare än min mamma för hon tjattar alltid o gnäller därför tar jag mer hand om pappa.
    Vilka mysiga o härliga bilder på Hannah o Liv.
    Ha nu en skön söndag..
    Kram

    Svara
  • Haha du skriver ju så roligt alltid kul att läsa jag ler hela tiden 😉 Jätte vacker bild på mor och dotter. Så fint att dom har kläder i brunt/beige soffan beige och svarta pianot i bakgrunden plus kärleken mor och barn! jag har ju själv en liten dotter så jag känner riktigt hur Hanna känner på bilden. Bra fotograf också 😉 Kanske göra en försoring? Ha en fin söndag!!!

    Svara
  • Jag röstar på ignorera-taktiken. Funkar klockrent på hundar…
    Du skulle kunna köpa ett skällhalsband till henne och kasta åt henne ett ben om hon är duktig, för uppmuntran är också viktigt har jag hört…
    Sen kör du med Cesars, schy! Schy! ljud så fort hon vill säga nåt.
    Tror att detta kommer att hjälpa till att bygga upp er relation till oanade nivåer där förståelse, gemenskap och kärlek blir som bortblåst och ger istället plats för viktigare saker i livet så som ordning, tystnad och underkastelse! Lycka till!! 😉

    Svara