Det förekommer cookies på hannahgraaf.com. Genom att fortsätta läsa på hannahgraaf.com godkänner du detta. Läs mer om cookies här.

11:10 | november 1, 2011

Kassettband, hjärta och smärta

Hej min vän. Usch, vad jag har dåligt samvete för att jag inte hunnit skriva så mycket de senaste dagarna. Har haft så mycket att göra och tänka på och stressat så jag ser ut som en prickigkorv i ansiktet. Utslag på halsen och hela kinden har jag fått. Konstiga stressutslag.

Här ser det inte så farligt ut. ser värre ut i verkligheten. Alldeles rött och prickigt på hela kinden, upp i pannan och halsen.


Hela morgonen har gått till att tömma min garderob och förbereda med plast och skydd. Det kommer nämligen bygg-gubbar hit och ska riva en vägg för att fixa med bl a isolering. Typiskt att de behövde vara just den väggen. Du vet ju hur mycket skit jag har där 🙂
Hur mår Du? Det vill jag veta. Slut med mitt tjat!
Pojkarna hade en superfin dag med Mimmi igår. De gick i affärer, åt och såg TinTin på bio. Mimmi stannade här en stund innan hon skulle fara hem efter en lång dag i Kista.
Men ingen ville att hon skulle gå…

Kramkalas.


Ha ha jag måste visa vad jag hittade när jag tömde min garderob. Undrar dock vad den gjorde bland mina kläder.
När det begav sig 🙂

Ett kassetband! Det var inte igår 🙂 Kanske talar om hur länge sedan det är som man hade en musikkarriär.


Kassettbanden var storsäljare i Indien.


Älskar tiden då man hade kassettband. Jag hade en uppsjö av blandband. Bara den bästa kärleksmusiken som jag kunde sitta och gråta till i mitt flickrum. Olycklig kärlek och smäktande ballader hörde tonåren till. Eller hur?
Härom veckan hittade jag även min gamla diktsamling. Det var bara hjärta och smärta i varje mening 🙂
Önskar dig en underbar dag.
Vi hörs om den stund.
All Lycklig Kärlek ♥


12 kommentarer



12 kommentarer om “Kassettband, hjärta och smärta”

Lämna ett svar till katia Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Jag accepterar villkoren som finns här

  • Hej Hannah!
    Hoppas du får varva ner en stund idag och att dina prickar på kinden försvinner snart.
    Åh, kasettband, det var tider det!! När man spelade in från Trackslistan och var på sin vakt för att inte få med så mycket prat 🙂
    Jag gillar verkligen din blogg Hannah! Du sprider så mycket positiv energi, jag blir så glad!! 🙂
    Nu ska jag ta upp min lilla skrutt på fyra månader som precis vaknat ute i vagnen.
    Ha en bra dag!
    Stor kram

    Svara
  • Låter som att du har mycket omkring dig nu. Jag drabbas ofta av stressutslag och min hy påminner ganska mycket om dig. Lätt för pigmentförändringar och kvisslor. Hoppas du får bukt med dom snart.
    Ha en fin dag.
    Kram Cecilia

    Svara
  • Min hy påminner mycket om DIN, skulle det vara 😉

    Svara
  • hej! Spännande, hade ni en karriär i Indien också? Du har en himla mysig sida hrä med bloggfamiljen,
    kram till dig

    Svara
  • Skoj med kassettbandet! Många minnen med kassettband. Det är tydligen bra att rensa i garderoben ibland….

    Svara
  • Graaf sisters! Oj vad unga och ”oskyldiga” ni ser ut. Kul att se, när var det,15 år sedan? På bilden syns det att det är du medan Maggan är mer olik sig tycker jag.
    Ja, kassettband som man spelade in Tracks på varje lördag, vilka minnen! 🙂
    Ha det bra!

    Svara
  • God eftermiddag sötis.Exakt samma utslag drabbades jag av när jag hade som mest runt om kring mig.Jag var hos tre olika hudläkare som sa precis detsamma att det berodde på stress.Mina satt på kinderna och var vätskefyllda.Som tur var så försvann dom igen.Härliga bilder på Mimmi och barnen.Kul att dom kallar henne Mimmi;) Jag känner mig lite si så där i humöret idag.Mycket omkring mig som jag hoppas snart ska falla på plats.Graaf sisters javisst minns man;) Jag hade alltid svårt att vem som var vem.Ni var mer lika förr än ni är idag.Jag såg att Malmöträffen är spikad nu,spännande spännade.Tack fina Hannah för att du är du.Kram kram.

    Svara
  • Glöm inte att hälsan är viktigast av allt och stress kan vara mindre bra för kroppen, medan det för vissa kan vara bra någon gång ibland.
    Du får hitta ett sätt som passar dig att varva ner, ta det lugnt och tänka på hälsan i första hand! Det kan ju hända att stressandet med alla mässor och evenemang har gett utslag nu i efterhand, eller att du helt enkelt har för mycket att göra om dagarna. Våga prioritera!
    Min sambo berättade något otroligt roligt för mig för ett tag sedan om vad han och hans lumparpolare gjorde då du och Magdalena gjorde musikkarriär. Hela lumpargänget tog ett ”lättklätt” kort 1998/99 någon gång och skickade till dig och Magdalena, vet inte vad de hoppades på men jag tror de var lite kära i er 🙂 Det var nog under ”kasettbandets tid”. Kul att du har det kvar!
    Ha en fortsatt fin dag!!
    Kram

    Svara
  • Hej Hannah!
    Här är allt bra 🙂 Har också såna där stressutslag ibland. Får dom precis som du på hals, lite på kinderna och vid hårfästet. Har precis blivit av med några, så jag hoppas jag kan hålla mig lugn nu 😉
    Hm… kassettband var ju ett tag sen! Trackar en kompis för att han fortfarande har kassettbandspelare i sin jobbil. Kanske skulle försöka få tag i ett kassettband med Graaf Sisters – då byter han aldrig bort den bilen sen 😉
    Kram
    Anna

    Svara
  • jag mår SÅ bra! våran lilla son Oden blir en månad idag, och nu börjar man äntligen landa och hitta lite ”rutiner”. och nästa helg flyttar vi till vårat hus. livet leker!

    Svara
  • Blev just medlem i familjen! 🙂 Vad kul med en tjejkväll i Malmö! 🙂 Min härliga hemstad.
    Så det var därför jag hittade in i din blogg. 🙂 Vilka härliga bilder och vilken kärlek va?! Skönt att ha såna fina i sin närhet som man tycker om! Bort med resten. 🙂 Härlig familj du verkar ha!
    Ha ha ja kassettband minns jag! Kan man någonsin få såna minnen till musik som då? Det undrar jag. Har ju knappt några skivor eller något hemma längre. Man har datorn till allt! =)
    Kram Ann-Sofie!

    Svara
  • Åh, minnen:) Jag och min bästis var ”Graaf sisters” när vi hade SMÅSTJÄRNORNA i årskus 4. Vita singellinnen och svarta tajta ’piratbyxor’ som det så fint kallades på vår tid:) Nu är vi 25. Vilka minnen:)

    Svara