Det förekommer cookies på hannahgraaf.com. Genom att fortsätta läsa på hannahgraaf.com godkänner du detta. Läs mer om cookies här.

09:17 | februari 1, 2012

Strömlös

God morgon min vän. Allt väl?

Strömmen gick inatt så det är kallt som sjutton. Inget kaffe får man heller 🙁

Ser att det är mörkt hos grannarna också. Ja ja, får hoppas på att den kommer tillbaka snart.

Liv och pojkarna har kommit iväg till skolan och förskolan, själv ska jag börja packa inför resan. Måste in i mitt Gudsförgätna förråd och rota fram sommarkläder. Ikväll ska vi ha vår sista planering inför resan. Vi ska ses hemma hos oss och gå igenom dag för dag. Vi kommer besöka flera olika barnhem innan vi på slutet av resan far till Kolkata och inviger vårt flickhem.

Vi ska även dela ut mat i slummen. Det är en stark upplevelse. Har man inte sett det hemska lidande som finns så berörs man på djupet och kan må riktigt dåligt. Minns så väl sist jag var där och såg en liten pojke i Livs ålder som släpade sig fram utan ben på en träbit med hjul. Föräldralösa, smutsiga små barn utan vare sig hem, kläder eller mätta magar.

Glädjen man ser i deras ögon när man ger dem en kram, mat och kläder är gripande.

Önskar dig en fin dag.

Hej på en stund.

All Kärlek ❤

 

 


12 kommentarer



12 kommentarer om “Strömlös”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Jag accepterar villkoren som finns här

  • Det ger nog sannerligen den enda sanna lyckan-att ”ge” till andra.
    Fint att du för över det till dina barn också i en värld som är så fylld av själviskhet…någon sa i stil med:”Du kan inte ge bort vänlighet för det kommer hela tiden tillbaka till dig”:)

    Ha en finfin resa och var rädda om er.
    Kramar

    Svara
  • Det ni gör är så fint och betydelsefullt för så många, så kärleksfullt och omtänksamt!

    Hoppas elen kommer tillbaka så ni slipper sitta i mörkret på mötet ikväll 🙂

    Svara
  • Hoppas ni får underbara dagar och jag skickar en stor Lycka till kram till er! Det ni gör är helt fantastiskt!!!

    Kram

    http://www.niehoffs.blogspot.com

    Svara
  • Det ni gör är helt fantastiskt och jag blir så glad i hjärtat när man hör att det finns människor som genuint vill hjälpa andra.

    Tårarna rinner när jag läser om den där pojken utan ben. Det måste kännas fruktansvärt att se det…. se att det verkligen finns sånt därute i världen. Att detta kan vara någons vardag. Vi är så otroligt lyckligt lottade här i Sverige. Huuu… klump i magen nu.

    Det ska bli intressant att få hänga med här på din blogg.

    Puss & Kram

    Svara
  • Jag skulle också vilja göra en sådan resa, fast jag mår så dåligt nu när jag tänker på alla de utsatta här i världen. Men att få ge dem en liten stunds lycka och att själv få lära mig att uppskatta det jag har här hemma, man ska inte ta något för givet… Tror många många i västvärlden skulle behöva göra den här resan. Och tänk om vi gjorde det med, då hade de här fattigdomen utplånats en vacker dag.

    Ha en bra dag kära ni 🙂

    Kram

    Svara
  • Usch det finns så mycket orättvisor här i världen. Tänk den lilla pojken är ”bara” en av många små/stora barn med samma tragiska livsöden. Fy man får en klump i magen. Sedan jag själv fick barn så blir klumpen ännu större varje gång jag hör om barn som far illa 🙁

    Det ni gör är helt fantastiskt. Vi alla borde göra mer som du/ni (eller jag i alla fall…)

    Grattis till dina små Maximilians också denna första februari <3

    Stor kram
    /Anna

    Ps Hoppas att elen kommit så ni slipper frysa i kylan 🙂 Ds

    Svara
  • Hej Hannah!

    Vilken spännande resa ni har framför er. Svårt att sätta sig in i hur verkligheten är för människorna ni ska besöka. Det ni gör är fantastiskt! Önskar er den bästa resan. Ge så mkt kärlek ni någonsin kan <3

    Hoppas strömmen är tillbaka nu.

    Kramar i massor <3

    Svara
  • Det är så fantastiskt fint det ni ska göra <3
    Hoppas ni får strömmen tillbaks innan dom kommer för att planera resan mer dig!

    Kram

    Svara
  • Jag började nästan gråta nu när jag läste det du skrivit om den lilla pojken. Att se det i verkligheten skulle nog knäcka mig totalt, jag är alldeles för skör just nu.
    Hannah, du är stark, modig och kärleksfull som gör denna resa. Som en ängel.
    Här i Götet är det nio minus idag och skitkallt i min lägenhet. Men jag har ström, så jag kan koka te i alla fall. Hoppas ni får tillbaka er ström snart. Sitter framför datorn och skriver med raggsockor och en gosig cashmerekofta som jag faktiskt fått av dig 🙂 .Lyssnar samtidigt på Lalehs nya cd ”Sjung”. Åhh, vad bra den är den kan jag verkligen rekommendera.
    Hoppas det går bra och packa nu. Kramelikram

    Svara
  • Huh, modigt av dig att våga åka till Indien när du är gravid! Akta dig för alla otäcka magbakterier där borta! Själv är jag nu i v.19 å ska på det stora ultraljudet senare i eftermiddag. Är jättenervös men hoppas att allt står bra till med den lilla. Hoppas även kunna få reda på könet även om det kvittar helt:-).

    Urk, ska på tjänsteresa SJÄLV till Estland om 1,5 vecka. Är paniskt flygrädd, å oxå skraj för att resa utomlands när man är gravid ifall det skulle bli några oväntade komplikationer…*rys* :-/. Dövar just nu min ångest med en stoooor glass ;-p

    Svara
  • det är ju väldigt behjärtansvärt måste jag säga men att du vågar åka dit när du är gravid? ska ni ta med barnen också? jag hade inte vågat men så är jag rädd av mig också.

    Svara
  • Jag blev rörd när jag läste om ditt engagemang! Fantastisk människa du verkar vara!
    Lycka till! Titta gärna in på min nya blogg Petra Nymans Dagbok http://[email protected] för lite ny inspiration i vardagen:-)

    Svara