Det förekommer cookies på hannahgraaf.com. Genom att fortsätta läsa på hannahgraaf.com godkänner du detta. Läs mer om cookies här.

22:05 | mars 1, 2012

Städglädje

Tack fina Du för uppmuntrande hälsningar. Det värmer ❤

Tårarna verkar inte ta slut, men så är det.

På eftermiddagen tog pojkarna fram sina cyklar och cyklade ner på stan. Jag och Liv tog bilen och mötte dem där.

Det hjälpte mig att bli tänka på annat.

Vi satte oss nere vid vattnet och pratade. Isen börjar smälta så det är inte en själ där ute som åker skridskor eller promenerar med hund och barnvagnar. Under vintern är det alltid fullt av liv ute på isen.

Vi matade änderna som blev som galna. De jagade oss och åt ur våra händer.

När vi kom hem fick Liv städnojan. Inget hon har ärvt av vare sig mig eller Peter 🙂

Med mössan på och diskborsten i högsta hugg skrubbade hon allt.

Tydligen kan man dansa, sjunga och vara riktigt glad när man städar.

Tack och god natt min vän.

All Kärlek ❤

 


6 kommentarer



6 kommentarer om “Städglädje”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Jag accepterar villkoren som finns här

  • Vad underbart att redan kunna ta fram cyklarna! Här i Boden har vi två meter snö när man tittar ut genom fönstret! 😉 Tråkigt med lilla vovven, vi var tvungen att ta bort våran för ett par år sedan. Hon blev 12 år, man är så lessen!!

    Svara
  • Vilken underbar bild där pojkarna sitter själv och tittar ut över vattnet!

    Svara
  • Vilken fin dag vid vattnet, det ser jättehärligt ut!! Skönt att kunna plocka fram cykeln och cykla på gatorna, det betyder att det är vår! 🙂
    Sötnosen Liv, vi har alla något att lära av att man kan ha jul samtidigt som man städar 🙂

    Svara
  • Först…. Åh, beklagar er förlust av Bimbo. Man blir så fäst vid djur. Jag minns när jag förlorade min första katt efter 13 år. Var knäckt i veckor. 🙁 Varm kram till dig.

    Sen… Alltså söööötnööööööt Liv! Hihi, hon kommer bli skådis när hon växer upp! Snacka om talang! 🙂 Så härligt.

    Nej, nu ska jag upp och göra plankan. Har gett mig själv ett löfte! Vara i trim innan min 40 årsdag (40 årskris, svar JA!) om 6 månader!

    Puss & Kram // Nina

    Svara
  • Åh, jag blev så orolig när jag läste detta inlägg, för jag hade nämligen inte läst förra. Blev rädd att det var något med bebisen! Kan inte rå för att jag pustade ut lite när jag förstod att det var vovsingen dock… Men förstå mig rätt, för jag skulle bli helt förkrossad om mina katter blev sjuka och dog så jag förstår verkligen din sorg och saknad. Ett djur är en familjemedlem och man blir väldigt ledsen när det händer dom något… Bimbo får det nog bra i himlen!

    STOR KRAM denna vackra mars-dag!

    Svara
  • Hej Hanna!
    Vart har ni köpt erat soffbord? Vi letar ett stort soffbord med hittar tyvärr inget passande.
    /Anna

    Svara