Det förekommer cookies på hannahgraaf.com. Genom att fortsätta läsa på hannahgraaf.com godkänner du detta. Läs mer om cookies här.

17:01 | september 8, 2012

Kräftskiva

Nu är vi på väg till goda vänner på fest. Vida ser lagom festsugen ut. Livan däremot, hon är på gång 🙂

20120908-165950.jpg

Hoppas du har en fin lördag.

All Kärlek ❤


16 kommentarer



16 kommentarer om “Kräftskiva”

Lämna ett svar till Anna Köhler Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Jag accepterar villkoren som finns här

  • Hoppas ni får en trevlig kväll! Kram ❥

    Svara
  • Hur gammal är Vida nu?

    Svara
  • vida föddes 16 juli 🙂

    Svara
  • Tre fina flickor;) Min dag och kväll går i deppighetens tecken.Tänk att dessa förbaskade giftpinnar ska ha en sån makt över en(;Fy och usch vad jag ångrar att jag en gång började röka.Men skam den som ger sig.Jag kämpar och kämpar.Dom ska inte vinna över mig;) Ha så kul på festen.Puss o kram.

    Svara
  • Kämpa på Marita och kram till dig! Har aldrig rökt, så jag vet inte hur det känns att sluta. Men kanske en bit mörk choklad kan hjälpa något, eller?

    Svara
  • Kom just på att om jag blev tvungen att sluta med mörk choklad så skulle en cigarett definitivt inte hjälpa mig, så det var inte ett så genomtänkt förslag… 🙂

    Svara
  • Jag kämpar och kämpar och det känns som man vänder ut och in på sig själv.Men det ska gå.. Godissuget är absolut det värsta.Jag är inte beredd på och gå upp en massa i vikt när jag lyckats gå ner över 45 kg. Ångest vilket som känns det som.Men skam den som ger sig 😉 Hoppas allt är bra med dig M.Stor kram härifrån.

    Svara
  • Fina ni e!! Hoppas ni får trevligt! Kramar

    Svara
  • Vad härligt med fest, hoppas ni får det trevligt! 😀

    kramar

    Svara
  • Hej!
    Kommenterar inte så ofta hos dig, men läser dig alltid!
    Du har ju skrivit om att du känner dig lite nere just nu, och jag är själv rätt låg just nu. Det har inget med barnafödande att göra utan nästan tvärt om; jag är i övergångsåldern och har det lite jobbigt med den. Men jag har varit nere tidigare i livet och vet att det vänder så småningom. Kom att tänka på den här lilla historien idag och fann tröst i den. Vet inte om det kanske var här hos dig jag läste den nån gång? Nåja, så här är den i alla fall:
    En natt hade en man en dröm. Han drömde att han gick på en strand tillsammans med Gud. Ovanför på himlen passerade hela hans liv revy. För varje händelse i sitt liv såg han att det fanns två par fotspår, ett som tillhörde honom och ett som tillhörde Gud. När de sista händelserna passerat såg han tillbaka på fotspåren på stranden och upptäckte att många gånger under livet fanns det endast ett par fotspår. Han såg också att det var i de jobbigaste och deppigaste perioderna i livet. Det bekymrade honom så han frågade Gud:
    – Gud du lovade att alltid finnas hos mig när jag följde din väg. Du skulle ju alltid vandra vid min sida, men när jag i mitt liv haft det som jobbigast då finns det ju bara ett par fotspår.
    – Varför svek du mig de gånger jag behövde dig som mest?
    Gud svarade:
    – Mitt älskade barn, jag älskar dig och kommer aldrig att lämna dig. De stunder i livet då du haft det jobbigt och motigt med många svårigheter, när du bara ser ett par fotspår, det var de gånger jag bar dig!!!!
    Hoppas ni får en härlig lördagkväll och att du snart mår bättre!
    Kram

    Svara
  • Hej va trevligt med fest!:) Vad är pojkarna då? Kram

    Svara
  • Vad sovande barn är vackra!!!
    Ha, jag Livan ser verkligen partyredo ut! 🙂
    Tycker jag ser nu på Vida tydligt, att åtminstone nedre delen av hennes ansikte är en kopia av Liv……
    Kram!

    Svara
  • Du är så fin!! Löst dina inlogg de senaste veckorna.
    Känner inte heller glädje hela tiden…
    Älskar din blogg
    Kran

    Svara
  • Hoppas ni fick en mysig kväll 🙂

    Svara
  • Hej. Kan du inte någon dag berätta lite om när du slutade amma och hur du gjorde. Lite tips & trix. Jag är nämligen i samma sits. Har en 5-veckors och har haft problem men amningen hela tiden. Stockningar som har täppt igen hela bröstet så jag inte ens kunnat pumpa det. Feber och konstant smärta. Har efter mycket tungt övervägande beslutat mig för att sluta amma också. De går helt enkelt inte. De tar emot enormt men smärtan är för stor 🙁 Jag är dock jätte rädd att åka på fler stockningar när jag ska sluta eftersom man inte tömmer brösten lika ofta. Så om du hade kunnat berätta lite om din upplevelse hade det uppskattats enormt! Tack för mysig blogg!

    Svara
  • Snyggingar!! Liv ser ut som en riktig moviestar med sina fina brillor 🙂 Hoppas ni fick en bra kväll! Kram

    Svara