21:36 | augusti 3, 2009
Rumplös
Ville bara säga hej! Sitter i bilen sedan timmar tillbaka, min rumpa finns inte längre, den har domnat bort. Plus att det känns som om den är platt som en vägg pga allt sittande. Vi har gjort ett ammningstopp och matstopp. Varför måste all snabbmat vara så in i nordens äcklig, du kan ju tänka dig hur många Big Mac jag ätit sista tiden, med tanke på vårt nomadliv. Att stanna på en vägkrog och äta, höjer ju inte direkt nyttighetsgraden i maten. Allt är lika flottigt och trist. En bra affärsidé är att öppna nyttiga och fräscha alternativ till dagens snabbmatskedjor.
Liv sover i baksätet och Peter är på sitt bästa eller snarare sämsta revyhumör. Kjell Lönnå goes Boyband. Han sjunger alla pojkbandslåtar han kan och dessutom översätter han dem och sjunger på grov skånska. Jag kan inte förstå än mindre uppskatta hans revyhumör. När jag lite lätt uppretad ber med snäll röst att jag skulle uppskatta om han slutade sjunga, jo, då viftar han med handen framför mitt ansikte och säger ”Luften är fri, luften är fri!”. Funderar på att försvinna när han stannar för att tanka :-).
Snart är det inte bara rumpan jag tappat utan också mitt förstånd.
Stor kram.
00:23 | augusti 3, 2009
En kväll med Clintan.
I kväll har jag bara slappat, ätit en god middag och trots min (k)räksjuka så har jag lyckats trycka i mig en påse chips med dipp framför filmen Grand Torino med Clint Eastwood. Tyckte den var riktigt bra. Även de hårdaste hjärtan kan mjukna med kärlek!
Nu längtar jag hem. Har inte varit hemma på en månad! I morgon packar vi in allt i bilen och far hem, nu är det slut på nomad- och hippieliv. Vi har haft det underbart, men hemlängtan är för stark nu, så ingen västkustidyll eller Skånelänga kan få mig att ändra min hemreseplan. Så nu tar jag min skåning och bebis och kör hem.
Puss och kram.
14:19 | augusti 2, 2009
Sängliggandes
Vi är tillbaka i Båstad, börjar tycka synd om Marianne och Urban som aldrig blir av med oss. Satt i bilen i flera timmar i går, och när vi kom fram så blev det sängen för mig i ännu fler timmar innan middagen. Jag tror att räkorna hämnades på mig för att jag ätit så många. Jag blev nämligen väldigt dålig, och kommer inte äta räkor på ett bra tag! Usch!
Här lämnar vi Valö.
Här sitter jag på båten, glatt ovetande om räkornas hämnd som senare inträffade. (Fina Marita, Livs filt kommer från Babyringen i Malmö, en present från farmor)
I dag åt vi lunch nere i hamnen.
Här finns det många vackra bokskogar. Har promenerat runt i dem och funderat, och njutit av lugnet. Skönt att bara gå runt och skingra sina tankar.
Jag saknar mina älskade pojkar så mycket, de kommer hem på torsdag från USA. Längtar så mycket!
Nu ska jag ta mig ett dopp i poolen, trots att vädret inte är det bästa.
Mår fortfarande lite dåligt så det blir nog till att vila en stund sedan.
All kärlek.
22:41 | juli 31, 2009
SKINN I XXL
Hej fina vän. Fy, fasen vilket väder vi har haft i dag. Det har blåst så vi knappt vågat ta båten till fastlandet. När vi vaknade imorse så låg alla utemöbler huller om buller och trädgrenar över hela gräsmattan. Lite mysigt ändå, så länge man bor i ett hus. Kanske inte lika kul att guppa runt i en båt och hänga över relingen och kaskadspy. Oj, tittade just ner för jag undrade vad det var som putade ut, det var min mage, med extra stort skinn. Huvva, vilken syn, inte kul att ertappa sig själv när man glömmer hålla in magen :-). I alla fall, dagen har varit trevlig trots pruttväder.
Så här såg det ut utanför vårat fönster.
Vi tog en promenad ner till en liten strand bakom Pensionatet. Det är så fantastiskt vackert på Västkusten, så pittoreska små hamnbyar och alla klippor som havet slår upp mot. Synd på det tråkiga vädret, annars hade jag velat ligga på en klippa och sola.
Här hade pojkarna älskat att få leta efter snäckor.
När vinden mojnat lite, så åkte vi båt över till Fjällbacka. Vågorna slog över på Peter så han blev genomblöt, stackarn. Vi satte oss i bilen och åkte till Grebbestad, tog en glass på bryggan och åt skaldjur i mängder.
Jag, Peter och Liv åt på samma restaurang som för nästan exakt ett år sedan. Då var syrran och jag iväg och spelade in Programmet Sommarpärlan som sändes på 4:an. Min bordsherre då gav mig inte lika många fjärilar i magen som dagens :-). Jag och BertFjärt.
Åkte förbi Tanums Loppis. där vi också filmade förra sommaren. Inte riktigt Peters grej, men jag älskar det. En galet stor loppis med så mycket skit och krafs, men ett och annat roligt också. Förra gången jag var här köpte jag en torkad blåsfisk (?).
I morgon far vi vidare till ännu okänd destination.
Nu ska vi sätta på en film och äta ostbågar och godis. Va fasen, det är semester då ska man få njuta av mat, och annat gott utan att bry sig tycker jag. Vi kan se det som att går vi upp några kilo så är det bara mer att tycka om, eller hur!? Hade det inte varit för att jag för mer en 12 år sedan slutade med tramset att visa brösten, så skulle jag bjuda dig på en bild då jag kastat över ett slappt hängbröst på varje axel och dragit magskinnet över huvudet :-).
All kärlek.
19:24 | juli 30, 2009
Nu har vi dragit vidare…
Hej kära vän. Jag sitter nu och skriver från ett blåsigt, lite regnigt, men oerhört vackert Fjällbacka. Vi letade som sagt efter en pärla i Skånetrakterna eller en husbil där vi hade kunnat stanna och bo var som helst, men vi hamnade i fantastiska Fjällbacka. I morse packade vi, stuvade undan gammalt skit i bilen, och begav oss ut på vägarna igen. Min fina vän Camilla har ordnat så vi kunde åka hit, få bo på ett pensionat på en liten ö som heter Valö, inte många hundra meter med båt från hamnen i Fjällbacka. Efter att ha läst en av Camillas (Läckbergs hemsida hittar du här) böcker som utspelar sig i just Fjällbacka, så fick jag känslan att jag varit här förr, som om jag hamnat i en film :-).
Camillas snälla mamma mötte upp oss, och vi fick vänta i deras mysiga sjöbod på att båten skulle hämta upp oss och ta oss till vår ö. Här är utsikten från sjöboden. Helt fantastiskt. Barnen kan fiska krabbor rakt ner från sin egna brygga, det hade mina pojkar älskat.
Här sitter vi på en riktig hederlig gammal fiskebåt som Ove styr. Ove ser ut som en sjömansversion av Michael Nyqvist, vilket får mig att känna mig ännu mer som i en "deckarfilm".
Här bor vi, på Valö Pensionat. Nu hoppas vi på att det vackra vädret ska komma, sedan är allt perfekt.
Lovar att skriva mer och visa bilder, men nu ska vi gå och äta middag.
Puss och kram.