22:25 | juli 23, 2022
All Kärlek
Hej min vän. Hoppas du mår bra och är vid gott mod.
Jag har funderat mycket över bloggen senaste tiden. Har inte tjänat många kronor på bloggen de senaste åren utan skrivit för att det varit något jag tyckt om. Som en dagbok, om än publik. Bloggen var en stor inkomstkälla för många år sedan när jag höll event, hade stora samarbete och drev flera andra bolag. Men mest en mysig och trygg plats på något vis där jag trivts att vara.
Jag är full av blandade känslor. För nu tänker jag säga hej då. I alla fall här på bloggen. Allt har sin tid. Allt har sitt slut.
Efter 14 år känner jag att jag är klar. Jag tror att jag är lite av en trygghetsmänniska och väldigt rutinfast så trots att jag, till största delen av dessa 14 år, verkligen tyckt om att skriva så blev det nog till sist mer en vana.
Jag har blivit van och trygg av att kunna gå in här och skriva av mig. Ibland när det skrivits felaktiga saker i tidningarna har det varit skönt att kunna bemöta det. Skydda sig från felaktigt skvaller. Andra gånger bara för att lätta mitt hjärta. Jag har tyckt om att höra från dig, hur du mår, dina tankar och om ditt liv. Vi har varit många som delat med oss, peppat varandra och stöttat. Jag vet att det är flera här inne som faktiskt fått enorm hjälp i tuffa stunder av mig och sina vänner här. Och tillsammans skapade vi en ganska unik plats online utan medvetna provokationer och överdrivet bråk i kommentarsfältet. Vissa av er har varit med från början. Marita, Sofia, Marika, Malin, Snigeln, Magdalena, Anna och många många fler… jag och ni vet vilka ni är ❤️
Du blev en vän man inte träffat i det verkliga livet men som man ändå känner på något vis.
Jag hoppas att jag varit en bra vän. Det har i alla fall varit min intention. Du har varit med mig i livets alla stormar. Här har jag haft en trygg hamn att ankra i när det känts som om livet slitit i mig och drivit mig ut på mörka stormiga hav.
Jag har delat med mig av allt i livet. Stort som smått. Kärlek, barnafödande, sjukdomar, död, bottenlös sorg, massor av glädje, skilsmässa, flytt till annat land, bråk, skratt och så mycket mer.
Du har varit med mig i många av dom största händelserna och ögonblicken i mitt liv. Och det bästa av allt är att jag har dokumenterat så mycket i bilder jag alltid kan gå tillbaka till i framtiden. Se mina barn växa upp och utvecklas. Så kul för barnen också att kunna se tillbaka på så många år av sina liv i bild och text. Jag har ju så dåligt minne så det kan inte bli bättre 🙂
(Blir helt nostalgisk, ledsen och glad när jag nu sitter och tittar tillbaka i bloggen. Gick tillbaka ca 10 år och vill typ gråta. Alla var vi så små och glada.)
Jag började skriva på Mama precis när jag blivit gravid med Liv. Där fick jag för första gången känna av riktigt näthat. I många år tidigare, då jag blev offentlig som 17-åring, fick elakheter kastade i ansiktet av journalister och andra människor, Men på den tiden hade de ansikten och namn när de skrev om mig. Glömmer aldrig när Linda Skugge skrev en krönika om hur dålig mamma jag var i en av landets största tidningar. Jag var 22 år vid tillfället när hon tog sig friheten att förnedra mig offentligt. Helt utan grund. Även journalisten Lars Lindström som hängde ut mig och syrran på det mest vidriga sätt. Det var många men personer jag visste vilka det var.
Med bloggen online fick jag nu ett obeskrivligt hat från människor som gömde sig bakom en skärm. Fega små troll som skulle explodera om dom såg dagsljus. Har sorgligt nog insett att det var/är mest kvinnor och många dessutom mammor. Samma mammor som sitter i föräldramöten och förbannar mobbing i skolorna. Jag har kallats äcklig, hora, blivit dödshotad och det ena mer skevt än det andra. Huvva. Det gjorde mig många gånger väldigt ledsen och jag svarade alltid, skrev tillbaka, försökte förklara och försvara. Osäker och ledsen. Men jag lärde mig med åren att man kan aldrig ”vinna” mot en anonym idiot.
Man häller bara bensin på elden, vatten på kvarnen. Man gav ondskan syre att skriva mer och värre. Så det slutade jag med. Jag låter dom få som finns kvar vara, eller så tar jag helt enkelt bara bort kommentaren för att inte du min fina läsare ska haka på och försvara mig och kommentarsfältet ska genomsyras av sånt jag försökt hålla mig och bloggen borta från. Fast jag uppskattade alla era försök att motarbeta dessa personer. Ibland så pass att jag vill ta fram popcornen 🙂
Man vet ju att ingen människa med den psykiska hälsan i behåll tar sig tiden och skriva hat och elakheter gömd bakom en skärm. Skulle aldrig få för mig att följa en människa jag inte tycker om. Än mindre gömma mig bakom en skärm och kasta hat över en människa där jag baserar min bild av några bilder och meningar.
Efter tiden på Mama skapade jag Bloggfamiljen som blev en portal med flera bloggare.
HÄR! är ett inlägg från när jag startade Bloggfamiljen. Det var i samma veva då Liv föddes. (Håll i dig. Här blir det åka av 🙂 )
Minns att det blev ramaskri här och i media för att jag skrev från BB timmarna innan jag födde. Det skrevs att det var typ live från förlossningen. Idag sänder många live på riktigt 🙂 Hahahha!
Det var bättre förr 😉
Tillbaka till Mama… Det var väldigt deppigt för Mama råkade slarva bort hela mitt första år av bloggande. Mitt och Peters husbygge, pojkarnas första skoldag och deras upptåg, Liv i min mage som växte och så mycket annat som hände. Grämde mig över det länge men fick lägga det bakom mig och vara glad över att alla år som finns kvar. Mer än 13 år.
På Bloggfamiljen bjöd jag in andra bloggare. Många kom och gick, vi var som en familj och hittade på mycket skoj. Sen bytte vi namn till FEMME.se och blev mer en livsstilsportal. Inte bara blogg utan tävlingar, redaktionella skrifter, stora träffar där många som följde bloggen kom. Vi var på Ullared, i stora bilhallar, hade intima middagar och mer därtill. Det var en rolig tid. Vi hittade mindre bloggare som växte och idag är jättestora som t ex Jenny Warsén, Niiinis och Victoria Matplatsen.
Jag jobbade en del med TV och var programledare. Åkte till Göteborg var och varannan vecka och spelade in 100 avsnitt av lyckohjulet. Uppträdanden och medverkar i olika program.
Vi hade agenturen för barnvagnsmärket JOOLZ vi hittade på en mässa i Tyskland och byggde upp ett distributionsled med 55 återförsäljare.
Jag höll i faddergalor i kyrkan (Arken) och drog in massor av pengar så vi kunde bygga klart barnhemmet och kliniken i Indien. Du fick följa med på resorna dit och möta barnen där via bloggen.
Samt så många andra roliga resor världen över.
FEMME COLLECTION föddes och det var full fokus på design och skapande. Startade ett klädmärke från noll och sålde för en miljon första dagen. Kommer ihåg hur vi satt framför datorn och skrek när ordrarna ramlade in.
När vi åkte runt i butikerna och presenterade kollektionen kom flera hundra underbara kvinnor. Som när vi var i Växjö. Kön ringlade sig runt halva kvarteret. Otroligt! Tack alla ni som tyckte om FEMME????????
Mycket roligt, sorgligt, knäppt, galet, fel, rätt, glatt och ledsamt, högt och lågt och ännu mer av mitt liv har du fått hänga med på.
Tillbaka till fenomenet näthat. Jag har varit relativt förskonad från hat och elakheter. Kanske för att jag redan för 14 år sedan när jag började skriva, bestämde mig för att alltid hålla en god ton och det har jag hållit. Men ändå har det retat många. Kanske just därför. ”Så jävla helylle” skrevs det ibland. Ganska lustigt det där, hur något sådant kan uppröra.
Jag valde det mest för mina barns skull men också för att det finns nog av bråkiga, skräniga och elaka människor.
Precis som alla större bloggare vet hade jag kunnat skapa löpsedlar varje vecka genom att hänga ut folk, företag, provocera eller berätta personliga saker jag vet skulle få fäste. Men jag har inte det behovet. Jag valde min lilla bubbla utan skvaller, bråk och svordomar.
Här inne har jag velat förmedla värme och inte vinna publicitet genom att vara elak. Det har känts bra och jag är stolt över det. Hade troligen kunna öka mina följare genom att medvetet vara kontroversiell i någon åsikt men det lockade aldrig. Kan svära som en borstbindare men har aldrigl skrivit en enda svordom här 🙂
Tyvärr så tappade jag lusten att skriva för ett tag sedan. Det blev ett måste istället för något jag tyckte om. Kraven från vissa här inne att jag skulle berätta ALLT om mig, mina barn, mina val, vad saker jag gör kostar, ja du förstår. Av någon anledning tror somliga att bara för att du har en blogg eller viss offentlighet har du skyldighet att redovisa ditt känsloliv, privata ekonomi eller barnens liv. Och dessutom ska man ”tåla kritik” om man valt att vara offentlig”. Har aldrig haft problem med kritik men däremot är det inte kritik att kalla någon för hora, äckel, ful eller något annat personangrepp. Det ska ingen människa behöva tåla.
För hur ofta går du fram till kollegan eller grannen du stör dig på och säger ”du är det äckligaste jag vet, din jävla hora”? Det förstår alla. Men att det är fel att göra det online är det tyvärr allt för många som inte förstår. Och även om du är offentlig så har du känslor och blir ledsen. Precis som du skulle bli om någon gick fram till dig på stan.
För ni som attackerat känner inte mig. Ni ser en bild. Några meningar. För trots att en del trodde att bloggen visade hela mitt liv så var det så klart inte så. Min blogg är ett axplock av mitt liv. Jag har som alla människor bra och dåliga dagar. Jag kan vara kär utan att skriva om det. Jag kan må skit utan att ha en skyldighet att visa det. Mina barn kan bete sig illa utan att jag måste hänga ut mina nära. Personer i min omgivning kan påverka på gott och ont utan att det är ett krav på mig att skriva om det som påverkar mig för stunden. Precis samma regler du lever under. Som din granne. Ingen person har skyldigheter att redovisa sitt liv i detalj. Och till dig som under flera år skickat handskrivna hat- och hotbrev. Jag läste ditt första brev men alla de andra breven som fortsatt komma och som du la så mycket tid och energi på att skriva lämnades oöppnade direkt i soptunnan som stod bredvid brevlådan.
Och till dig som nu tänker avsluta med en negativ kommentar, gör inte det. Blir bara sorgset att du tagit dig tiden att följa mig för det visar att du bryr dig men framför allt blir det sorgset att du läst ända hit. Lägg din energi på något annat.
Men DU, min trogna fina läsare kommer jag sakna. Väldigt mycket. Kommer nog längta tillbaka hit för att få skriva av mig, gråta och skratta ut i skrift. Men allt har ett slut. Och nu är detta mitt sista blogginlägg.
Men allt finns kvar här ända tillbaka från 2009. Uppe till vänster på startsidan under arkiv kan du välja år och se tillbaka på det som varit.
Tack för att du funnits här, tack för att du läst, lärt känna en del av mig och varit min vän. Lyssnat, kommenterat och delat. Visat respekt. Stöttat.
Från hela mitt hjärta, TACK för alla dessa år.
Känner redan nu att jag vill säga så mycket mer som jag inte kommer på nu… men det känns ändå som om jag har gjort mitt.
Och du… Du vet att jag alltid haft och har Jesus i mitt hjärta och är en stolt kristen. Hoppas på att fler får möta honom, finna ro och trygghet i något som är större än oss och livet. Något som varar i evigheten.
Framöver kommer jag finnas på Instagram (@hannahgraaf). Hoppas vi ses där.
Där kan du se och följa mycket i mitt liv. Blir ju så klart inte lika personligt och nära som här men glimtar av min familj, vänner, jobb, roliga samarbete och tips. Tack för allt du gav tillbaka. Jag har uppskattat att du följt mig, oavsett om du började igår eller för 14 år sedan. Tycker alltid man ska följa sitt hjärta och det gör jag nu. Allt har ett slut. Här slutar bloggen.
… och som alltid så avsluta jag med orden nedan och med massor av kärlek och tacksamhet till DIG. Du unika, värdefulla och älskade vän,
All Kärlek ♥️
11:46 | juli 23, 2022
Lady Gaga
Glad lördag min vän. Har du en fin helg? Hoppas det.
Det har jag. Hade Myshäng hemma hos syrran med pappa och hans familj igår efter Lady Gaga med Liv i torsdag. Idag blev det en tur till stan och Creative Headz för att trolla bort utväxten och fräscha till håret efter alla saltvattenbad och sol.
Lady Gaga var så bra!
Första halvtimmen var jag besviken, tyckte det var för konstigt och för lång paus men när hon började öppna sig, prata och visa en annan sida av sig själv så lyfte hela konserten. Det blev mer personligt och varmt. Wow!!!
Liv var överlycklig. Jag med.
Vi checkade in på hotellet bredvid arenan och gjorde oss iordning. För att glittra ikapp med många som var där klistrade vi på små strasstenar runt ögonen, lockade håren och hade Lady Gaga på högsta volym i hotellrummet för att ladda med bästa partyfeelingen.
Så mysigt att ha egentid på det sättet.
I väntan på The Star!
Gåshud.
Dagen Efter. Inte samma glamour 🙂 när vi checkat ut så åkte vi hem till syrran där bl a Vida och pappa väntade.
Nu är jag på Creative Headz sedan en timme, äter frukost i stolen och blir fin.
Catta har semester så idag gör Tyra mig fin.
Sen ska jag hämta upp pappa, Marie och lillebror Leon som ska bo hos oss resten av helgen. Blir fullt hus. Men finns det hjärterum så finns det stjärterum, brukar man väl säga 🙂
Ikväll firar vi William och chillar. Vad gör du?
Kram ♥️
17:12 | juli 21, 2022
Grattis älskade pöjk!
Hej min vän. Hoppas allt är väl.
Idag är det 21 år sedan jag blev mamma! För 21 år sedan kom min förstfödde, högt älskade och efterlängtade pojke William Noah Maximilian till mig.
Skulle kunna skriva en uppsats om hur mycket jag älskar dig. Hur stolt jag är över att få vara din mamma. Att du är det största och bästa som hänt mig. Att jag lever för dig. Du har den finaste av själar. Du är känslig och skör på det vackraste sett. Jag fick dig som den största gåvan… trots att jag själv bara var 22 år, då du föddes, så ville jag inget annat än att älska dig, bära dig, trösta dig, andas dig och vara din mamma. Men det vet du redan. Det har alltid varit du och jag. JAG ÄLSKAR DIG!
Så imorse väckte vi honom med sång, paket och pannkakstårta. Pannkakstårta som du alltid önskar och får varje födelsedag jag kan minnas.
Vi hade en mysigt morgon och frukost.
Alla vägrade bild så håll till godo med lite av vår frukost 🙂
I helgen ska det firas ordentligt! Pappa och hans familj är här så det blir fest.
När Liv fyllde år så fick hon biljetter till Lady Gaga. Så ikväll ska hon och jag på konsert och ha tjejkväll.
Vi har checkat in på hotell och njuter.
Nu ska vi svida om och klistra glitterstenar i ansiktet så vi smälter in. Dom vi sett glittrar och glimrar överallt à la Lady Gaga.
Annars har jag jobbat och tränat och haft mig 🙂
Jobbe.
Träne.
Kram ♥️
09:54 | juli 20, 2022
Snart kalas
God morgon vacker. Hoppas du mår bra och är vid gott mod.
Vad gör du av sommaren?
Här är det tillbaka till jobb och vardag men så länge barnen har sommarlov så blir det någon ledig och skön dag lite då och då också.
Det är full REA på jobbet och massor av snyggt på ingång. Farligt för plånboken för mig som gillar kläder och inredning 🙂
Kom förbi om du är i krokarna.
Den här köpte jag på REAn 🙂 Perfekt om det blir några roliga sommarfester…. Om inte annat kanske till min födelsedag. Snart är jag inte 43 längre.
Älskar ju kalas och att fylla år så inte mig emot.
Syrran har tagit med Vida på äventyr. Sett kusin Lance uppträda i Sundsvall, surfat, badat och busat med sina kusiner Charlie och Louie.
Coola Vida i publikhavet.
Hon älskar att vara med syrran och kusinerna.
Vilket sommarlov!
Liv är med sina kompisar här hemma. Tonårstjejerna har inte så tråkigt dom heller.
Nu ska jag dra till jobbet och sen blir det träning direkt efter. Måste hinna handla hem massor av gott också för imorgon har vi ett födelsedagsbarn här hemma. William fyller 21 år och sen kommer pappa och hans lilla familj till helgen så det är full fart.
Hårt träningspass efter en lång dag i butiken.
Önskar dig en fin dag.
All Kärlek ♥️
20:38 | juli 18, 2022
Svensk sommar
God måndag min vän. Dagen börjar lida mot sitt slut. Ligger i soffan med Liv och tittar på den nya filmen Övertalning på Netflix. Gillar den typen av filmer.
Har du sett den?
Igår var jag ute i Skärgården. Finns inget som slår svensk sommar. Så härligt att gå runt i tofflor, lyssna på havet och brisen, äta räkor och sippa på bubbel. Trots att det var lite mulet och kyligt så satt jag ute tills solen gick ner, invirad i en filt.
Tredje sommaren med mina favorittofflor.
Med havet precis utanför dörren.
Njutbart.
Men nu är semestern slut och vardagen rullar på. Iaf för mig.
Allt Gott ♥️