18:16 | september 18, 2009
Diagnos okänd
Hej vackra Du. Tack för alla stärkande ord. Jag saknar dig. Äntligen tål jag att se lite ljus. Har känt jag som en fladdermus, instängd i en grotta från omvärlden. Nu kan jag åtminstone sitta upp och har ätit min första matbit sedan i måndagskväll. Jag önskar inte min värsta fiende detta, fy fasen vad dålig jag har varit och tyvärr är jag nog inte frisk på ett tag heller. Jag har legat i 40 graders feber sedan tisdag eftermiddag. Ringde sjukvårdsupplysningen som trodde att det var svininfluensan med tanke på mina symptom. Jag fick höra att jag inte skulle röra eller vara nära mina barn (men jag skulle fortsätta amma Livan), inte närma mig folk tills jag varit feberfri i ett par dagar. Det kändes som om jag fått pesten, som om jag var en fara för mänskligheten. Jag bröt ihop för jag hade ju tagit hand om Liv och pussat på henne hela dagen innan jag blev riktigt dålig, och det gick fort. Tänk om jag smittat henne! Det är väl barn under ett år som är en av riskgrupperna?
Jag kanske kan bli Apotekets nya modell som skrämmer slag på svenska folket?
Liv har som tur var inte blivit sjuk, inte pojkarna eller Peter heller för den delen. Kan bero på att ingen kommit nära mig. Jag har legat i karantän i sovrummet. Pojkarna har stått gråtande utanför och kastat slängkramar och slängpussar, en och en annan teckning har kommit inflygandes också. Jag har ammat Liv när jag klarat av det (med munskydd och spritade händer), men ibland gick det inte för jag var helt borta och hade knappt mjölk i brösten längre. Har tänkt på människor som har svåra sjukdomar och måste må hundra gånger sämre än mig, som går igenom olika behandlingar mm, och beundrar dem så mycket. Själv ville jag kasta in handduken ett tag. Åkte till akuten och tog prover, men det kunde inte hitta vad det var, min sänka var skyhög, men mer svar fanns inte. De trodde på körtelfeber. Fick massor av olika mediciner i fall det var en bakterieinfektion. I dag ville de ha in mig igen för min infektionsvärden var så höga, och i dag var de ännu högre, men doktorn kunde fortfarande inte ställa en diagnos. Halsen ser ut som en död skogssnigel med vita fläckar och är så igensvullen att jag knappt kan andas, och jag ser också ut som en halvt levande döing.
Ska tillbaka på måndag igen om jag inte är bättre, men jag tror faktiskt att mitt penicillin hjälper. Peter är rädd för att bli smittad för då vet vi inte hur vi ska få ihop allt om båda ligger som två kadaver och kvider. När han frågade läkaren idag om det var något han kunde göra i förebyggande syfte så tittade läkaren på honom, vände sig mot mig och sa ”är din man en hypokondriker?” Därefter vågade inte Peter säga något. Skrattade så att jag höll på att få upp skogssnigeln i halsen.
Måste ge Peter en stor eloge full av kärlek, som tagit hand om allt så bra. Han har en ängels tålamod. Själv hade min röst gått upp i falsett hundra gånger, när jag hört genom väggarna vad som pågått utanför min karantän. En pytteliten som mest bara ligger och biter på sina tår är lugnt, sen en mellankille som är så disträ att man kan bli tokig. Säg till tio gånger så kanske han hör men du måste vara exakt i vad du säger.
Peter: Borsta tänderna!
Mio: Med vadå?
Peter: Vad sägs om tandborsten?
Mio: Var finns den?
Peter: Du får gissa: Kylen, ugnen eller badrummet.
Mio: Varför ligger den i kylen?
Peter: Driver du?
Mio: Om vad?
Peter: Ja, vad bad jag dig om?
Mio: Vet inte.
Sedan har vi den stora som är i något slags förstadie till puberteten, i alla fall när det gäller humöret. Allmänt vresig och sur och suckar åt det mesta och tror han kan allt. Problemet med mig är att hur sjuk jag än är så ligger jag och känner mig usel och stressar upp mig för att jag inte kan göra något. Vill skriva till dig, hjälpa Peter med matlagning och barn. Önskar att jag hade en knapp som bara kunde stänga av denna jobbiga känsla. Kan du också känna så ibland, eller är det bara jag som är knäpp?
Är så deppig för vi skulle åkt upp till min pappa i dag och vara där över helgen. Vara ute i skogen, fiska och grilla. Har saknat honom så mycket och min lilla bror också. Hade sett framemot det så mycket. Pojkarna packade sina väskor redan förra helgen för att de längtade så. Så sketans typiskt, men vi får ta det näst, nästa helg istället, har vi bestämt.
Såg du att Jessica Andersson ska börja skriva här? Det ska bli jättespännande tycker jag. Hade tyckt det var ännu roligare om Maggan också ville skriva här igen, men jag hörde att Bingo skrivit att hon kanske skulle börja blogga hos Katrin Zytomierska om hon vann Awarden. Vi måste rösta på henne så vi kan få chansen att läsa henne roliga inlägg, trots att det inte blir här hos oss 🙂
Nu måste jag bli frisk, ska vila lite. Tänk att jag är trött trots att jag sovit nästan dygnet runt sedan i tisdags.
Förlåt, snart blir allt som vanligt igen! Jag som t.o.m. bloggade mellan värkarna 🙂
All kärlek!
Men kära vännen! Hoppas att du blir bättre. Skänker all min kärlek till er familj, tänker på hur mycket VI saknat dig här på bloggen – hur hemskt är det inte då för Peter och dina fina pojkar! Krya på dig! Tänker på dig. STOR, VARM KRAM.
Stackare!!! Hoppas att det snart går på rätt håll. Bra att du har varit och tagit prover. Känns ändå tryckt när man är så dålig att ha läkarekontakt. Ett tips som jag kör med här hemma vid sjukdom och som jag inbillar mig funkar…. Byta sängkläderna varje dag, vädra sovrummet så mycket du pallar och vid handtvätt använd papper att torka händerna på. När du tillfrisknat storstäda sovrummet och blanda lite t-röd i vattnet vid golvtorkning. En god vän till mig som är läkare sa när han fick höra mitt städprogram att jag gjorde helt rätt.
Krya på dig// Skånetösen.
usch vad jobbigt, var sjuk precis när vi skulle åka på vår kryssning för en månad sedan, fick vänta i en karantänzon på båtens doktor för att han skulle se ifall jag hade svininfluensa. Var också helt död i kroppen, blev nästan rädd att jag höll på att bli förlamad, men håll ut, mitt vände helt plötsligt en dag. =) tänker på dig och skickar en stor krya på dig kram!!
Vad frustrerande att du inte får någon riktig diagnos! Hoppas det är på väg att vända nu i alla fall, stackars lilla du…Försök i alla fall att släppa allt och bara vila…vet att det inte är lätt..men låtsas att du hittar knappen..(Har ni öronproppar hemma? Bra för att stänga omvärlden ute.)
Försök dricka så mycket du bara kan i alla fall, gärna vätskeersättning.
Massa kramar
Men KÄRA Hannah! Inte ska väl du ha dåligt samvete för att du inte orkar blogga, koncentrera dig på att överleva istället du… Vi är ju oroliga och håller tummarna för att du hela tiden ska MÅ bättre.
Och som Ellali skriver, drick mycket! Ta be Peter koka lite nyponsoppa, det är gott! Mycket C-vitamin också… Och vädra ofta som Carinah skrev 🙂
Och jag tror att det är väldigt vanligt (speciellt för oss tjejer och er mammor) att ha dåligt samvete för det mesta, trots att vi inte kan göra något åt saken… Så du är nog (tyvärr får man väl säga i det här fallet?) normal 😉
Jag håller båda tummarna korsade för din skull! KRAM och KÄRLEK
Krya på dig fina syster yster!!!
Hoppas du blir bra snart! x
Jag måste bara rätta dig!? Vad har du fått det ifrån, älskade syster att jag ska börja blogga hos Katrin och Bingo!???
HELT taget ur luften, det ska jag absolut inte!
Jätte konstigt!?
Men TACK från hjärtat älskade syster att du är glad för min skull och stöttar mig.
Puss puss
Vila nu ordentligt och försök koppla av från barn och annat som annars fyller din vardag! Barnen är ju i goda händer och även om det är tungt för Peter så är det ju inte så här för evigt… Även om det säkert känns hopplöst just nu! Många, många styrkekramar från mig till dig : )
Käraste Hannah!
Du är FANTASTISK som skriver ett så långt och roligt blogginlägg, trots att du är så dålig. Sänder lite ”friskhet” och hoppas du blir bättre snart. Själv fick jag en dunderförkylning för några veckor sedan och blev påmind om hur hemskt det är att ligga däckad i sängen en vecka. Längtade så efter att dansa när jag låg där helt kraftlös (konstigt men sant). Snart är du på benen igen. KRAM!!
Fina fina Hannah, fy vad jag tycker synd om dig. Jag hoppas verkligen du kryar på dig snabbt så du slipper ha det så jobbigt. Jag var själv så där riktigt, riktigt dålig en gång för ett par år sedan så jag fick tankar om att kasta in handduken. Usch det är hemskt att må så dåligt.Nu när du känner dig lite lite bättre, så tänk att för varje timme, varje dag kommer det nu bara att sakta bli bättre och du kommer närmare och närmare tills dagen du är frisk igen. Vad gäller Maggan så uppfattade inte jag det som att hon skulle börja blogga hos Katrin o Bingo. Katrin skrev ju bara att Maggan sagt att om hon vinner utmärkelsen Bästa Kändisblogg som hon är nominerad till,skulle hon börja blogga igen. Vart hon skulle blogga stod det inget om vad jag kunde läsa. Självklart hoppas man att det är här hon dyker upp. Krya på dig nu, Hannah och ha absolut inget dåligt samvete för att du inte orkar skriva nu. Det är fullt förståeligt, vi finns kvar här när du känner att du mår bra igen. Kram på dig!
Åh kära nån då! Det låter ju riktigt illa! Usch,, tycker så synd om dig,, men du gör helt rätt i att du ligger i karantän, det gjorde jag med när jag fick influensan och min man & två barn klarade sig utan den . Du är verkligen stark som ens orkar skriva till oss ,men tack för det snälla du 🙂 jag fick också skyhög sänka när jag ammade min lille pojk. Jag har aldrig mått så dåligt och trodde aldrig jag skulle klara av det. Ta hand om dig och försök vila. det är det enda som hjälper.
All kärlek <3
Välkommen tillbaka =)
Usch, din krake. Tycker så synd om dig och känner verkligen med dig.
Måste säga att (tyvärr) är det väl mammors lott här i världen att alltid ha dåligt samvete för nåt…är det inte det ena så är det andra. Jag har 4 barn i åldrarna 2,10,11 och 17 år. Tror ju egentligen att jag räcker till (för det mesta iaf) men ändå är det där gnagandet där så ofta… något vi får jobba på. Du, kära Hannah, ska ju absolut INTE ha dåligt samvete, du är ju sjuk. Prio 1 för dig är att vila så att du piggnar på dig.
Många styrkekramar från soliga Dalarna!
En krya på dig kram till dig fina Hannah !
Ryktena om att Maggan ska blogga hos Katrin om hon vinner kom nog från Bingos blogg. Han röstar på Maggan o skriver typ ..om Maggan vinner ska hon börja blogga igen…kanske hos Katrin ? Vem vet..
Kul att du kommenterade Maggan =) Man började nästan bli orolig att ni inte pratade med varandra längre 😉 Men förstår att det inte är så lätt nu att prata när Hannah varit så dålig o dessutom isolerad. Kram till er båda !
Kära vackra Hannah, tycker fruktansvärt synd om dig, usch att må så dåligt!! Hoppas att det vänder snart och det gör det garanterat =) Ha absolut inte dåligt samvete, du måste tänka på dig själv nu så att du blir bra igen.
Kändes lite skumt när du skrev att syster din skulle börja blogga någon annanstans, men det var som jag trodde helt fel som tur var för jag tycker Magdalena ska blogga hos er om hon bestämmer sig för att fortsätta.
Krya på dig, kram <3
Finaste Hannah! Jag vet precis hur du känner och lider med dig. Dom fa ganger som jag ocksa har varit sa dar sjuk sa har jag ocksa bara legat och kant mig onyttig och tankt pa allt som maste goras, fast egentligen sa ska man ju bara vila och tanka pa att bli battre. For inte forrens man ar pa fotter igen sa kan man ta tag i allt igen. Peter fixar det dar, han kunde ju till och med tanka sig ett till barn. Var det inte sa 🙂 ? Las in dig i karantanen och bli frisk nu! Massor med styrke kramar!
Va skönt att du lever 😉
Måste va jobbigt att inte kunna får krama o pussa på barnen, ni får ta igen det sen när du är frisk 🙂
Jag läste om Jessica, och vet du vad???
YOU MADE MY DAY!
Hon är min stora, stora stjärna och jag har bara gått och hoppats att hon skulle börja blogga.. o äntligen=) Cant Wait, tack så jättemycket!! Kraam
Jag älskar Jessica!! Hon är såååå vacker och ser så snäll och mysig ut:)
Jaaa, du är på bättringdsvägen!! Vad skönt!!:)
Du skriver så himla roligt och det roligaste är nästan det du skriver om Mio.
Jag har också en Mio, född 03, som är på pricken exakt som din!:)
Jag kan bli galen på hans kommentarer när man tex ber honom äta med besticken i stället för händerna.
Jag: Ät inte med händerna Mio, ät med besticken.
Mio: Va?
Jag: Ät med besticken, inte händerna.
Mio: Varför?
Jag: Brukar du äta med händerna?
Mio: Nej
Jag: Får du äta med händerna?
Mio: Ja…om vi äter Tacos.
Jag: Äter vi Tacos?
Mio: Nej..
Jag: Ät med besticken då..
Mio: Vad är bestick…?
Jag: Va?
Mio: Ja…vad är bestick…?
Jag: Vet du inte vad bestick är för något?
Mio: De här? (Håller upp kniv och gaffel)
Jag: Suck….
He he…de är underbara de små liven!:)
Krya på dig ordentliggt nu och se till att bli helt frisk så fort som möjljigt..
Kram
Kära Hannah.Tycker så synd om dig att du ska behöva vara så sjuk så du inte kan vara med din fina familj.Och vilken otur, nu när ni äntligen skulle hälsa på din pappa och hans familj.Jag önskar så att jag kunde göra något för er.Men jag bor ju i Skåne så det är ju lite väl långt.Krya på dig vännen.Kram.