22:20 | februari 17, 2010
Home sweet home
Nu har jag kommit hem, pussat på två sovande barn och gosat med William som hållit sig vaken och väntat, tvättat av mig alla lager av tv-smink, dragit på mig myskläderna, krypit upp i soffan bredvid min älskade man och bara andats ut 🙂
Jag verkligen gillar mitt jobb och alla jag jobbar med. Kan t.o.m. tycka det är ganska skönt vissa kvällar att bara behöva tänka på mig själv och sova en hel natt. Men inget slår känslan av att komma hem… eller hur?
När jag stod och väntade på min väska på Arlanda så såg jag på håll en mamma med en mini-bebis i famnen. Hon höll sin ca tre månaders, sovande baby i famnen samtidigt som hon kämpade med att få av vagnen från bagagebandet. Det stod fullt av folk runt henne men INGEN tog sig tiden att ens fråga om hon behövde hjälp. Jag kan bli tokig på sådant! Varför hjälper man inte folk i sin närhet? Oavsett vad det handlar om så ska man alltid bry sig om andra. Högröd av ilska rusade jag fram och sa högt och tydligt vad jag tycker om ohjälpsamma gubbar och hjälpte henne med den sista väskan! Mamman log tacksamt och jag kände med en gång vad härligt det är att kunna vara en extra hand i denna ibland rätt ohjälpsamma värld. Har du varit med om att ingen hjälper dig när du behöver det, att folk står som självupptagna fån och inte låtsas se?
Här kommer lite bilder från dagen.
Dagens första outfit var en ljuvlig klänning/tunika från Dagmar. Jag blev helt förälskad i den, men priset var lite väl oromantiskt, tyvärr!
Titta vilken fin rygg det var på klänningen.
Claes, Sofie och Johan från föreställningen "The Producers" var våra första gäster.
Amy, Olle (Lasse Stefanz) och Gladys var också och tävlade med oss.
Hans ville gärna ha en bild tillsammans med söta Amy till sina barn men innerst inne tror jag det var till sitt egna gubbsjuka album 🙂 Mina pojkar kommer nog också bli glada när de ser henne och får veta att jag träffat henne..
Jag ska klackhugga alla skor av ren avsky när vi är klara 🙂
Zillah med sin apa Totte var helt otroligt duktig. Jag är verkligen imponerad av henne. Hon var inte bara en talang utan också så gullig och trevlig. Kul!
När programmet var klart så trodde jag nästan att Totte fanns på riktigt 🙂
Givakt Hans!
Hårigt!
Åh, vad jag inte ska göra någonting imorgon. Längtar till det 🙂
Sov gott min vän. Tack för att Du finns och är min vän.
All kärlek.
Gokväll i Sigtuna! Håller med dig…hem ljuva hem! Alltid skönt att komma hem! Roligt med massa kändisar i hjulet framöver! Vilket fint hår du har Hannah! Ha en skön dag imorgon!
Sov gott!
kram
Hej Hannah
Man blir bara så less på människor som inte kan hjälpa andra. Världen kanske skulle sett lite trevligare ut om man brydde sig lite mer om varandra oavsett om det är en främling eller ej.
Sov gott och var rädda om varandra.
ÅÅ Olle Jönsson är min stora idol!!
Hej Hannah.
Blir också frustrerad över folk som bara tittar på. När vi var på High Chaparall i somras o vi satt o väntade på att en föreställning skulle börja, gick mannen för att köpa ngt att torka sig med på pannan, då det var hur varmt som helst. Jag o barnen satt kvar när plötsligt dottern säger ”mamma, jag svimmar nu”. Det händer ibland att hon gör det, men jag har aldrig sett det, så jag vart lite rädd o ser till att hon kan lägga sig ner. Jag bad sonen, med lite panikröst, att gå o fixa vatten o han sprang iväg. Runt oss satt det hur mycket folk som helst, men ingen rörde ett finger eller frågade om de kunde hjälpa mig.. FOLK!!!
Tyvärr är det mer vanligt än ovanligt att folk inte hjälper till!!
Oftast är det i så fall vi kvinnor som ger en hjälpande hand på bussar, tåg osv..
Har åkt tåg mkt med min dotter och alltid ( nästan) blivit stående på perrongen med barn och vagn för att då fått ropa till mig konduktören!
Inte klokt!
Ps. Du strålar! Ds.
håller med dig hannah sånt händer ofta. för några år sen, va kan jag ha varit, 13-12 kanske.
så var vi och handlade, jag satt på en bänk medan föräldrar betalade, så ser jag en äldre man(gubbe) som kämpar för att packa sina grejer, och ingen bryr sig, så jag gick fram och frågade om han behövde hjälp. sen måstej ag bara också säga att det verkligen finns dom som bryr sig. för några veckor sen mötte vi en bil mitt i vägen när vi skulle fira mormor. så pappa blir tvungen att köra åt sidan, å vi åker ner i diket, ingen gjorde illa sig.
men ändå så stannar 9 av 10 bilar som åker förbi och frågar om vi är okej.
jätte fina bilder hannah!
nu ska jag plugga vidare två prov i morgon.
<3
Godkväll Hannah! Bra att du hjälpte mamman. I höstas när jag gick på Avenyn såg jag på långt håll en stackars gammal gubbe med kryckor som försökt sätta sig på en bänk, men inte lyckats utan hamnat snett utanför och låg halvt nere på marken. Det passerade massor av människor utan att bry sig innan jag kom fram och kunde hjälpa honom till rätta. Jag blev så arg att jag halvskrek ”men herregud är det ingen som ser att han behöver hjälp”. Sen hade jag ont i hjärtat ett bra tag efteråt. 🙁
Kommer aldrig glömma när jag satt på tunnelbanan för femton år sedan…det var sommar och jag hade kort kjol på mig. Plötsligt sticker mannen mittemot mig in sin hand mellan benen på mig och jag flyger upp, ger honom en rejäl örfil, skriker mindre vackra ord och byter givetvis vagn vid nästa hållplats. Det sjuka var att INGEN i vagnen rörde en min, alla tittade åt ett annat håll och ingen frågade mig hur det var med mig…Stockholm kan vara riktigt kallt…
Nej, fram för medmänsklighet och empati. Tänk vad mycket ett leende kan betyda från en främmande människa.
RIKTIGT snygg klänning från Dagmar…
Vad mysigt för dig att vara hemma nu och att kunna pussa på dina älsklingar.
Godnattkramar 🙂
Vill tillägga att det är första och sista gången jag gett någon en örfil. Tror inte att våld löser NÅGRA problem överhuvudtaget, men det var en instinktiv handling som skedde då jag var i chocktillstånd :S
You Go Girl! ; ) Klart man ska hjälpa till! Folk är så lata, eller fega vad vet jag?! Jag gör precis som du, jag.. Förutom med barnvagnar, bara för att en gång för flera år sen när jag skulle ta pendeln hem var det en mamma som behövde hjälp upp med vagnen på tåget. Jag gick fram och skulle lyfta men jag typ tappade greppet eller halkade till eller nåt så vagnen barnet i vagnen höll på att välta. Mamman blev fly förbannad på mig och jag bad ju om ursäkt såklart flera gånger om. Hon stod och skällde på mig om vilken idiot jag var. Förstod ju hennes rädsla såklart men det var ju inte meningen. Sen bad hon mig om ursäkt för att hon hade skällt på mig så inför alla passagerare. Men efter den händelsen vågar jag inte hjälpa mammor med barnvagnar längre. Nä nu ska jag gå och sova, Gonatt! PS. Totte FINNS på riktigt ; ) Kram
Hej fina.Som vanligt riktigt bra bilder på en som vanligt vacker Hannah.Klänningen från Dagmar,superläcker.Kram på dig.
Hej! Har varit med och sett mycket att folk tyvärr inte ger en hjälpande hand allt för många gånger. Vi var i polen i sommeras och där var det en helt annan miljö. Väldigt hjälpsamma människor. Stor skillnad faktiskt. När vi klev av flyget så åkte man buss till terminalen. Jag bar min lilla son i famnen och det fanns inga lediga sittplatser,direkt så reste sig en man upp så jag fick sitta. Under hela vår vistelse där så såg jag att alla människor var väldigt hjälpsamma, speciellt mot barnfamiljer. Det kändes verkligen bra 🙂
Man undrar hur vissa människor är uppfostrade egentligen. Har vid flera tillfällen stått i kö bakom äldre människor i mataffären, och istället för att hjälpa dem lägga upp varorna på bandet så står folk och suckar högljutt bakom istället. Sånt kan få mig att explodera, då gör jag som du, protesterar högljutt tillbaka att det skulle gå f-n så mycket snabbare om någon hjälpte till, och så hjälper jag själv till. Bra gjort!
Ja varför är det alltid så att man mest känner sig ivägen när man kommer med barn eller barnvagn?… Suck!
Varför måste man ha högklackat jämt om det inte är obekvämt?! Jag tycker låga klackar är precis lika snyggt, skorna avgör mer än klackarna. Och då ser man mer avslappnad och bekväm ut också snyggare!
Ha en jätte fin dag finaste Hannah =) kramis
tack för att DU finns och delar med dig. jag kan inte få nog av dina underbara ord till ensamma gravida i mama gravidbibel, jag plockar fram den då och då för att påminna mig själv om att jag också kommer att klara det här alldeles galant. kram fina du! mini http://www.mamamini.blogg.se
Har rest en del och kan arligt saga att det jobbigaste land att resa i ensam med barn ar Sverige… Eftersom jag inte bor dar sa reser jag oftas med stora vaskor och barnvagn och aldrig har jag varit sa osynlig som da jag haft ett barn i babybjorn och ett i handen pa samma gang som man forsoker manovra barnvagn och vaskor… I alla andra lander finns det sa manga hjalpsamma som genast kommer till ens hjalp men i Sverige ar man verkligen osynlig. Har blivit riktigt ledsen och forbannad sa manga ganger. Roligt att hora att du Hannah inte ar en av dem som inte latsas se!