09:24 | april 6, 2011
Ett brev till mig själv
För ett tag sedan fick jag frågan av tidningen SOLO att skriva ett brev till mig själv… till mitt 22-åriga jag.
Mycket visste jag inte då som jag vet nu men min ibland väldigt krokiga och vilsna väg har lett mig till den jag är idag och det liv jag lever med min familj, så jag ångrar ingenting. Vad hjälper det att gräma sig över saker som varit, över dumma val och saker man gjort. Idag blickar jag framåt. Det verkar mer som om människor jag inte känner tycker om att leva kvar i tanken på saker jag gjorde för många, många år sedan. Lustigt 🙂
Tidningen finns i butik nu.
Det är jag, Sanna Nielsen och Sofia Wistam som skriver till oss själva.
Ett litet utdrag:
Tjugotvå år! Låter gammalt, eller hur? Du har fortfarande mycket kvar att lära. De senaste åren har varit tuffa för dig.Upplevelser är det som ger dig erfarenhet, på gott och ont, men du har visat att du har skinn på näsan. Fler tuffa år väntar det kan jag inte ljuga om. Men du har underbara stunder framför dig som du kommer plocka fram ur ditt hjärta i framtiden….
Nu ska vinnarna av lyckopåsen läggas ut. Hoppas att det blir Du som vinner 🙂
”Gårdagen kan vi aldrig få tillbaka, men morgondagen är vår att vinna eller förlora”
Puss ♥
Jag läste ditt brev i tidningen och det var jättebra, en stor inspiration! Tack 🙂
Du är en stor inspirationskälla.
Tack Hannah för att du är just den du är och vågar vara så ärlig.
kram
Hej.
Man upphör aldrig att förvånas över hur många människor som verkar leva för att lägga sig i och fördöma andras liv. Säger mest om dom själva, eller hur.
Mitt nya favoritmotto: ”Det är inte målet som är det viktiga utan vägen dit” Njut nu!