09:05 | januari 17, 2015
Spell
Hej vacker. Vi åt en så god frukost på Pimalai och hann med en stund på stranden innan vi for hem till Malee Seaview igen.
Frukost med utsikt.
Jag njuter så galet mycket.
Älskar att jag äntligen kan använd min vackra väska från Spell och Kyss Johanna. Har klänningar och kimonos därifrån också som jag älskar och kan använda i värmen.
Fin va?
Nu här jag läst ut Stalker av Kepler. Det tog ett tag. Den var seg men mot slutet blev det äntligen spännande. Ger den tre böcker av fem.
Nu har jag börjar på en ny bok.
Har du läst den?
Vida kom med blommor till mig som vi satte bakom öronen.
Vidisen!
Stor Kram ❤️
Har ni med er barnvakt/nanny från Sverige eller ordnar ni det på plats.
Era barn var tex inte med på Pimalai.
Nix ingen nanny från Sverige. Köper istället med oss Gorby´s, barnfilmer och sedan klarar de sig själva i 24 timmar bakom låsta dörrar.
Har läst alla Denise Rudberg, trevliga, lättsamma och underhållande. Perfekta för en slapp dag i solen. Trevlig läsning!
Alltså wow vilken utsikt, vad härligt!!
Snygg väska, love it, så somrig och härlig.
Måste få veta vart ditt fina halsband kommer ifrån sötis? Jättefin, du har säkert sagt det någon gång men jag missar oftast sånt. 🙁
Fortsätt njut nu vackra, ses om några veckor.
ASTRID: Kanske kompisarna som passat? 😉
HHA HA klockren kommentar från Peter!
Inte ett dugg avundsjuk ; )
Ni ser ut att ha det så fantastiskt härligt.
God mat, värme, vila och tid att vara tillsammans. Kan man ha det bättre.
Här är det mest bara blåsigt, trist och tråkigt.
Kram Malin
Peter jag döööör haha du är för rolig :))
Ja, jag har faktiskt läst den och i Thailand dessutom. Jag var i slutet av ”Niceville” när en svensk tjej frågade om den var bra så då gav jag henne den boken så hon kunde njuta av den. Hon ville gärna ge mig en bok nästa dag, så då fick jag denna. Den enda boken jag läst av den författarinnan. 🙂
Jag DÖÖÖÖÖÖÖR av skratt av ”En pappas dagbok”´s svar…………..You made my day…….eller typ:”nääääääää vi låste in dom i soprummet och gav dom en ficklampa och lite tidningar så satt dom där ett dygn, men det var ingen som var ledsen för det, det är dom vana vid”. HAHAHAHAHAHA
Måste bara säga, nu har jag kollat lite av din mans Insta och jag tjuter av skratt………håll hårt i den karlen :):):)::)
Har läst alla fyra i serien…underbara böcker. Längtar redan till nästa. Kram Mia
http://happyvardag.se/2015/01/17/somliga-verka-invanta-hogvatten-andra-har-fatt-mer-an-nog/
Förstår inte det problematiska i att någon undrat var barnen är? De är ju oftast med, men kanske inte när det är fest och liknande som sig bör. Att folk då undrar vad de/ni gjort av barnen är inte så konstigt egentligen. Det är ju så att många måste planera sin tid för att få till så lite som en barnledig timme ibland. När kändisar åker långväga och partajar någon kväll utan barn och skriver om det på sina bloggar, så är det en lucka som behöver fyllas i ”var är barnen”? Jag tror knappast det handlar om missunnsamhet eller att någon tror att de sitter själva någonstans… varför bara skriva ett ironiskt svar? Det handlar om vanligt livspusslande, så där som alla (kändisar eller inte) får lov att göra ibland. Det kändes som om Astrid träffade en öm punkt, förstår bara inte varför..?
Öm punkt? Nej snarare att frågan är så udda. Givetvis gör vi som alla andra familjer om vi gör något utan barnen. Vi har barnvakt. Blir så fånigt när man pratar ”kändisar som partajar” medan många andra måste ”planera sin tid för att få en barnledig timme.” Vi är en barnfamilj som alla andra barnfamiljer på Koh Lanta. Därför tycker jag det är så udda att frågan ens ställs för det är ganska uppenbart att barnen inte lämnas själva utan är med någon vuxen som tar hand om dom. Så Minna, Tina och Astrid, vi hade en barnvakt när vi var iväg. Efter tre år på samma ställe har vi vänner på Koh Lanta där vi hjälper varandra. Dessutom erbjuder uthyraren Jojolantarental barnpassning vilket är ytterligare ett alternativ. Samma sak gäller när vi är i Sverige. Även där gör vi som alla andra föräldrar. Är vi iväg någonstans finns det en vuxen som är barnvakt. Så barnen lämnas aldrig själva. Vi får samma fråga varje gång vi gör något utan barn så nu har jag yppat ”hemligheten”.
ÅÅÅ!! Ska du läsa Denise bok den är jättebra sitter nu och vänta på tredje delen som kommer hem skickad på måndag förhoppnings vis och jag måste även tipsa dig om att läsa alla hennes andra böcker finns många och de är så bra!! Ha det bra!
Denise Rudbergs böcker är fantastiska!
Själv har jag precis börjat på Stalker
Så söt hon är! 🙂
Minna jag håller helt med dig om det.
Oj känslig fråga…
Ehhhh… nej. Har aldrig förstått det laddade i att ha barnvakt. Verkar som du behöver ha barnvakt.
Jag och min man och 2 barn åker till Koh Lanta om tre veckor, vi ska vara där i 3 veckor. Vi har jättesvårt att få barnvakt här hemma, min man och jag har barnvakt kanske en gång per år, och då njuter vi! Jag har faktiskt funderat, ni fixar ju det, vad finns det för möjligheter där på Koh Lanta, skulle vara såå härligt om min man och jag kunde äta en middag själva en kväll på vår semester! Jag läste i kommentarerna att det var en (Astrid) som undrat, men vilken tur att det inte var jag som ställde den frågan som jag tänkte. Jag har nog blivit ledsen om jag fått sånt svar av din man. Men det går nog säkert att få information om det finns barnvaktstjänster att få på annat sätt, så jag behöver inget svar. Jag vill bara med min kommentar säga att det kanske finns de som undrar för dom vill ha er hjälp? Jag gillar dig och din blogg Hannah, tycker du verkar vara en snäll och ödmjuk tjej!
Tråkigt att du känner så. Vet att Peter inte menade illa. JojoLantaRental som vi hyr hus genom hjälper även till med barnvakt. Två duktiga svenska tjejer jobbar för dem. Malin och Malin 🙂
Tycker det är så tråkigt att du har taggarna utåt, Peter. Det var en öm punkt, det är tydligt. Notera: jag ställde aldrig frågan ”vad har ni gjort av barnen”. Det jag ifrågasatte var tonen i ditt svar. Det jag menade var bara att sätta upp ett exempel, att ni pusslar och trixar för att allt ska funka med barn osv, precis som vi andra måste göra ibland. Det är absolut inget konstigt, så är det för alla.
Tråkigt att du tyckte att mitt ordval var ”fånigt” (det jag skrev om kändisar som partajar/många måste planera sin tid). Det var inget illa menat, jag kunde ha formulerat mig annorlunda. Återigen, jag ville bara få fram att vi inte är så olika ändå, vi har alla liknande ”vardagsproblem”, kändisfamilj eller ej. Men det känns som om du tycker att det är pinsamt att erkänna det, vilket jag bara kan beklaga. Igenkänningsfaktorn är normalt något som folk mår bra av, som förenar.
Det är din frus blogg och hon/ni får så klart berätta vad ni vill och är bekväma med, men din ton mot Astrid var onödig tycker jag, speciellt i det andra svaret.
Tycker det är stor humor att du ser det som en känslig punkt när jag/vi aldrig har hymlat om att vi har barnvakt. Vet inte hur många hundratals arga kommentarer vi fått i Hannahs blogg genom åren för att vi har barnvakt oftare än vad Familjeliv.se:s forum anser vara sunt för barnen. Enligt de kommentarer vi fått kommer troligen samtliga av våra barn få svårt med bindning längre fram i livet. Är det något som inte är en öm punkt så är det just att jag är en stor förespråkare av att föräldrar borde ha barnvakt oftare utan att för den delen anses som dåliga föräldrar. Tror både barn och föräldrar mår bra av korta pauser från varandra.
Att man som vuxen människa tror att familjer lever helt olika liv för att, i detta fall endast min fru, har någon form av offentlighet anser jag vara väldigt fånigt så mitt ordval kvarstår. Jag utgick från att de flesta människor förstod att alla föräldrar stod inför i stort sett samma utmaningar även om din partner eller barn råkar ha någon form av offentlighet. Har svårt att se Pernilla Wahlgren, tjejen som gnuggar rumpan mot ett träd i reklamfilmen mot analklåda eller annan valfri förälder som någonsin fått offentlighet vakna upp varje dag med skrattande vattenkammade barn och ett i övrigt rosaskimrande liv.
Vi får i stort sett frågon ”var är barnen” varje gång vi gör något utan barn. Av den anledningen får jag verkligen be Astrid om ursäkt om hon tog illa upp för att jag skämtade att barnen var själva hemma då frågan ställdes för 456 gången. Så för att förtydliga, nej vi har ingen nanny från Sverige med oss. Barnen lämnas aldrig själva med Gorbys och en film. Hon som hade barnen den kvällen hette Malin. På torsdag ska vi äta middag och det lutar åt att Malin även då kommer hjälpa till.
Eftersom du har valt att misstolka mina kommentarer så känner jag mig nödgad att svara:
Du ser det som ”stor humor” att jag reagerar på att du är direkt otrevlig i ditt bemötande mot en läsare. Varför så mycket sarkasm om du är oberörd av hennes fråga? Ni har fått frågan 456 gånger? Då kan väl inte frågan vara udda, utan högst vanlig? Jag tror inte att det var samma avsändare varje gång, då hade jag förstått din reaktion. Du går direkt in i försvarsställning och antar att frågeställaren tycker att ni är dåliga föräldrar (typ). Har det inte slagit dig att du var lite snabb att döma här? Och inte blev din ton bättre när du svarade mig heller. Det var taggarna utåt på en gång, trots min harmlösa kommentar.
Familjeliv har jag inte varit inne på, men det har du uppenbarligen.
Varken jag, Astrid eller någon annan har skrivit något om att barn skulle må dåligt av att vara ifrån sina föräldrar ibland. Det är något som de allra flesta är medvetna om, skulle jag gissa.
I min första kommentar skrev jag att jag förstod om en bloggläsare (generellt sett) undrar var barnen är när kändisar (som ni/din fru ju är) inte har barnen med vid något tillfälle. På det reagerar du med att försöka klappa mig på huvudet genom att skriva ”Att man som vuxen människa tror att familjer lever helt olika liv” (obs: det har jag aldrig skrivit, däremot att vi är mer lika än vad du verkar tro), sedan fortsätter du med: ”… anser jag vara väldigt fånigt så mitt ordval kvarstår. Jag utgick från att de flesta människor förstod att..” osv. Är ditt sätt att uttrycka dig trevligare då Peter?
Du har en nedlåtande stil och klarar inte många rader förrän du börjar med sarkasmer. Sedan börjar du skriva om påhittade, rosaskimrande liv? Återigen, du har blåst upp det här. Men att stå oemotsagd – nej, det kunde jag inte låta dig göra, inte när du svarar oss på det här viset. Så onödigt!
”Var är barnen?” kräver i så fall en specifik person som svar eftersom det rimliga, i min värld, är att barnen troligen är med en barnvakt vid 2 och 5 års ålder. Jag tycker fortfarande, efter 456 gånger, att det är intressant att frågan är av sådant intresse. Tydligen har jag fel. Har svårt att se folk gå på middag med sina vänner och direkt undra var barnen är. Och för att än en gång förtydliga för dig, jag står för att jag anser att föräldrar ska kunna ha barnvakt utan att ”det är något som de allra flesta är medvetna om” att barn far illa om de är utan sina föräldrar.
När det kommer till att det är 456 olika personer som undrar stämmer det inte. Det gäller inte i detta fallet specifikt men vi har ett par läsare som skriver en viss typ av frågor under 6-8 olika namn. Frågorna gäller uteslutande barn och ett par andra ämnen. Det blir aningen utdraget.
Gällande kändisskapet gäller detta enbart min fru. Jag är inte en sk offentlig person utan har ett vanligt jobb. Därför tycker jag det blir intressant när vår familj skulle stå inför så annorlunda problem när vi är ute och ”partajar” vilket man tydligen gör när man bor på hotell en natt som man och fru. Sedan ska det vändas till att jag anser att det finns skillnader? Nja, hur tänkte du där när det var dina ord som jag påtalade inte stämde? Läser du mitt svar framgår det väldigt tydligt att jag är övertygad att familjer står inför samma problem/frågeställningar.
Jag har ingen försvarsställning. Däremot har jag mina åsikter som jag framför om jag så önskar. Precis som du gjorde. Genom åren har vi fått höra väldigt mycket och ett antal av dessa personer har jag tagit kontakt med när de gått över gränsen (vi ska dö, min fru är hora, etc.). Reaktionen är alltid densamma. Jag attackerar. Tydligen ska en blogg vara ett öppet forum för anonyma kommentarer men om jag står upp mot någon som valt anonymitet då är jag galningen. Kommer alltid tycka det är väldigt intressant. Det här med fria forum ska tydligen enbart vara en envägskommunikation. Det är läsaren fritt att tycka till men om man får svar är den svarande, i sitt eget namn, den med ton och förföljelse. Intressant…
Hur som helst, tror inte vi kommer vidare i denna diskussion. Du verkar tolka otrevligheter i alla mina svar och jag kommer aldrig förstå intresset av vem som är barnvakt när det är uppenbart att det finns en barnvakt.
Ha det bra.
En sista replik: ”Var är barnen”-frågan i min kommentar var helt retorisk, då jag statuerade ett exempel och menade att folk som frågar det säkert inte menar att vara missunnsamma. Du tycker att det kräver en specifik person, vad du nu menar med det? Varför inte bara svara ”med en barnvakt” så är det problemet löst? Mig säger det då inget om det råkar vara en Malin eller Linda som passar barnen, då jag inte vet vilka dessa är alls och har inget intresse av det heller.
Det du säger att du ”ännu en gång vill förtydliga” för mig, det förstår jag över huvud taget ingenting av, du slår knut på dig själv där. Men jag vill däremot säga till dig (återigen) att jag tror att de flesta nog är medvetna om att barn och föräldrar mår bra av att vara borta från varandra ibland. Det vore förvånande om det bara var du och jag som har insett det.
Mitt ordval i den första kommentaren, ”partajar”: Det var ett för mig lättsamt sätt att beskriva vuxentillställningar med någon form av alkohol med i bilden (ex). Jag tänkte inte på er hotellnatt.
Beträffande kändis eller inte/vara som andra familjer eller inte: Du är gift med en offentlig person, du bloggar själv på Femme vad jag förstår och är högst delaktig i hennes blogg och ni har ett annat projekt som lanseras här. Ja, du är då mer känd och offentlig än vad jag är i alla fall. 😉
Jag har hela tiden varit införstådd med att vi alla ställs inför liknande dilemman här i livet. Däremot fick jag intrycket av dina vassa svar att du tyckte att det var pinsamt alternativt för privat för att erkänna att ”även ni” (så att säga) behöver barnvakt ibland. Förstod inte riktigt varför, men jag har hört konstigare saker som vissa tycker är pinsamt att erkänna men det ska jag inte gå närmare in på här. Sedan yppade du ju hemligheten, som du själv beskrev det, så då blev allt glasklart, både för de som aktivt undrat och för oss andra.
Jag har förstått att din fru fått ta emot mycket skit rent ut sagt. Det är aldrig okej och inget jag önskar någon. Det jag reagerade på var dina svar, men jag tror att det har framkommit med all tydlighet nu. Ingen frågade (och definitivt inte jag) vem som var barnvakt, bara var barnen var – inget konstigt tyckte jag. En del människor tror kanske att offentliga personer har universallösningar på vardagsproblem och är nyfikna på vad det kan vara, vad vet jag..? Men ni var trötta på att få den frågan, det förstår jag nu. Nog sagt om det, jag har inget mer att tillägga.
Må så gott och hälsa din fru!