All kärlek till Dig. Önskar dig en fin dag.
Här kommer Peter inlägg från denna tiden förra året. Kärlek!
Jag vill också ha höstlov. När klockan ringde imorse och jag skulle dra upp gardinerna för att få lite ljus insåg jag att gardinerna inte ens var nere. Det var så mörkt att jag inte såg bilen på gatan. Regnet rann längst fönstret och jag övervägde att lura mig själv att snooza lite till, i hopp om att försova mig. Det är inte lätt att gå upp när fru och dotter ligger kvar i sängen och andas lugnt. När man sedan smugit ut ur sovrummet möts man av samma tystnad. Höstlovet är här och likt Tomten är det bara jag som är vaken.
Skollov var sköna tider. Inga problem i livet utöver vilket Lego man skulle leka med för stunden. Leka i kojan? Springa i skogen? Se en film? Nej, det blir att läsa serietidningar eller bara ligga kvar i sängen och halvsova. Det var tider det. Ingen stress, mobil, e-mail och inget krismöte om varför senaste mjukvaran inte uppfyller kraven och pajar hela min budget. Mailade med en amerikansk kompis och jag klagade på att man inte har höstlov.”Lov?” undrade han med sina tio semesterdagar per år och påminde mig om att vi, förutom 5-6 veckors semester, även kan ta föräldrarledighet i månader.
Och då kände jag att det ibland är viktigt att stanna upp i höstmörkret och värma sig själv med att man faktiskt har det ganska bra och har många minnen som värmer i mörkret. Som till exempel den…
...dagen jag träffade denna vackra kvinna.
Eller känslan jag fortfarande kommer ihåg när svärfars dotter blev min fru...
...som lärde mig att änglar finns.
Och känslan den där sommarkvällen i Skärhamn...
...där Liv troligen kom till efter lite champagne och skaldjur.
Eller den otroliga frihetskänslan den där kvällen där vi bodde ensamma på en öde ö på Maldiverna...
...som nästan kan jämföras med minnet när Malmö FF fortfarande var ett topplag som spelade inför fulla läktare.
Eller blicken på den familj som hade tankat på Statoil när Hannah kom in i sin bröllopsklänning direkt efter vigseln...
...som påminde lite om denna killens blick när han insåg att jag var lite närmre än han trodde.
Och alla minnena från ultraljud och besök hos barnmorskan...
...ungefär ett år efter vår champagnefrukost på vår altan på smekmånaden.
Men den bästa känslan var när hon kom...
...tack vare den där kvällen i Skärhamn när Hannah för första gången vågade hoppa från bryggan...
...långt från Maldiverna.
Men det är denna syn som räddar mig från höstmörkret.
Det är viktigt att fokusera på det fina man har i livet och skita i om budgeten inte blev precis som du hade hoppats. Det är trots allt bara världsliga ting som Karlsson på Taket skulle sagt.
Hej vacker. Hur har din dag varit? Jag har varit och spanat på vårt kontor. Det ser kanske inte ut att ha hänt så mycket men det har det faktiskt.
Vägg och tak är målade i själva kontorsrummet där vi kommer ha våra skrivbord. Golvet kommer att läggas när allt stök med målning, småjusteringar och snickerier är klara.
Här är en del av lagerutrymmet. Där har vi öppnat upp och tagit ner en vägg för att det inte ska bli smårum på rad. Livis gillade det.
Det är extremt mycket kvar att göra men vi är på god väg. Längtar till det blir dags för en ordentlig städning och sedan få möblera och inreda. Ska hålla mig i ett par veckor till men sedan ska jag fara dit och hänga upp julstjärnor så det ser trevligt ut utifrån 🙂
Älskar min Odd Molly-tröja. Den har mina absoluta favoritfärger. Puder, nude och ljusgrå. Liv verkar rätt glad i den hon också!
Livan var så glad över att hon blivit frisk och fick gå till förskolan. Man verkligen märkte vad kul hon tyckte det var att få vara med sina vänner igen. Hon har ju varit hemma i över två veckor med höstlovet och allt.
Pojkarna får vara vakna lite efter sin vanliga läggtid ikväll för att titta på ”Fotbollsgalan”. Alla mina tre killar ligger i puffarna och tittar. Min lilla William har blivit så stor. Tittar på honom när han ligger där med sina långa, småhåriga ben och tittar på tv. Det är alltid något speciellt med ens första barn. Kärleken är så klart lika stark till dem alla tre, men jag och William har ett hemligt band tror jag. Kanske för att det bara var han och jag under en lång tid.
Tristan följde med oss hem efter skolan. Mio och han var ute i skogen (den läskiga mörka skogen som jag är livrädd för) och skrämde upp varandra så de vågade inte ens gå upp på övervåningen om inte Peter kollade alla rum och garderober. Sådan mor sådan son.
Syster hade med sig sitt trasselsudd, när hon hämtade T. Hon är nästan sötare nu när hon blivit lite större. Dock heter hon inte Morran längre för det kunde lätt låta som om man ropade efter Murran. Nu har hon istället fått det snällare och mer passande namnet, Fiffi.
Äntligen har de goda julklementinerna kommit. De är verkligen som godast den här tiden på året. Jag fullkomligt frossar i dem, så goda. Har haft cravings efter dem hela året. Någon C-vitaminbrist lär jag inte få i alla fall.
Sov gott.
Puss och kram.
Hej min vän. Vilken regnig och grå början på veckan om man inte bor uppe i norr vill säga. Är lite avis på snön uppe i norr just nu, för här smälte den bort snabbare än Peter tappar hår . Och norrsken. Jag vill så gärna uppleva ett norrsken. Det måste vara så magiskt vackert att se.
Men idag lär jag då inte få uppleva annat än regn och grå himmel 🙂 Har massor att ta igen eftersom förra veckan spenderades i koma. Fast det är bara roligt. Mycket som händer, nya spännande saker. Kontoret börjar äntligen arta sig, men jag ångrar mitt färgval. Kan ligga sömnlös och störa mig på att jag inte tog kritvit, vitast av vitast. Projektet som jag och Peter och en annan tjej jobbar på och utvecklar börjar ta form. Så jobb och möten är bara välkomnade och jag är tacksam över att få lägga min tid och mina dagar på saker som jag tror på och tycker är givande och roliga.
Det är så skönt att jag och Peter är likasinnade när det kommer till att följa drömmar och våga satsa på vårt eget.
Så här ser det ut runt mig och datorn just nu. Inget vidare fint uppdukat frukostbord. Har varit vaken sedan sju men har ändå bara suttit vid frukostbordet sedan dess och jobbat på datorn. Och så har jag lagt en halvtimme på att läsa kvällstidningarna.
Känner mig äntligen kry i kropp och knopp.
Tack för alla frågor i tidigare inlägg. Ska ta en kväll när barnen sover och ingen kan störa mig och svar på allt 🙂
Nu ska jag fara till posten.
Hej på en stund.
Du är värdefull!
All kärlek
God kväll. Sitter i soffan och orkar inte gå upp, trots att det är det enda jag vill. Jag är alldeles spyfärdig pga all fotboll. Peter har haft amerikansk fotboll på hela dagen (även gårdagen) och ikväll har Peter och pojkarna löst av den ena fotbollsmatchen efter den andra. Nu sitter Peter klistrad vid tv:n och tittar på Inter-Milan.
Innan alla matcher började fick jag lite tid med hela familjen då vi åt mat och firade Peter på Fars dag och så spelade vi spel tillsammans.
Mio fick ett Lego-spel av en kompis i födelsedagspresent. Så ikväll premiärspelade vi det. Ett kul taktikspel.
Fint va? De var lyktorna jag köpte i våras. De har gett oss trevligt sken sena sommarnätter ute på terassen, men nu har de flyttat in och ger ett vackert sken.
Mitt nöje när Liv somnat och killarna kollade fotboll var att tända ljus och sitta och lösa korsord. Jag gillar korsord men har kommit fram till att jag bara lyckas lösa Lätta-krysset i kvällstidningarnas bilagor. De svåra korsorden slutar bara med att jag skriver vad jag tror, som oftast är fel, och så vill jag skriva könsord och svordomar i resten av rutorna istället i ren frustration.
God natt.
All kärlek.
Grattis alla underbara pappor! Grattis min älskade pappa! Grattis Peter! Har du uppvaktat någon kär pappa idag?
Jag har ju varit så sjuk och inte kommit iväg till affären, men jag, Liv och Mio (William sov hos kompis och har ej kommit hem ännu) lyckades fixa ihop en god frukost i alla fall. Han fick sprakande tomtebloss istället för blommor, hemmagjord risgrynsgröt, O´boy och så pepparkaks-Hjärtan på sängen 🙂
Och lite kärlek på ett Post-it-hjärta.
Dagen är inte slut ännu så jag ska nog lyckas smita iväg och köpa något gott till ikväll.
Idag skulle jag och barnen gått den årliga MAMA-visningen. Så trist att vi missar den. Har verkligen sett framemot det så mycket, särskilt teaterapan Mio. MAMA´s event är alltid roliga och så får man oftast en fantastisk goodiebag 🙂
Snyft!
Känner mig så mycket bättre idag, trots lite feber. Mio har man inte ens märkt av sjukdomen på och Liv är pigg och glad. Hon har dock fortfarande dessa konstiga fläckar. Ser ut som nässelutslag, men det kommer bara där man rört? Enligt vårdupplysningen skulle jag inte oroa mig om hennes allmäntillstånd inte var påverkat och det berodde troligen på infektionen i kroppen, men jag tycker ändå att det är konstigt att hennes hud reagerar och blir röd och svullen där hon t ex drar med sin hand eller där man kommer åt med något. Och hon har ätit penicillin i fem dagar så infektionen borde lagt sig men det här blir inte bättre. Hon fick flammorna innan hon började med penicillinet så det är inte en reaktion på den. Märkligt?
Jag höll på kissa på mig av skratt när jag laddade in bilden i datorn och såg att jag helt ovetandes hade en galen man bakom mig.
Livan är glad och busig vilket gör mig lugnare. Då är hon sitt vanliga jag.
Mio har stylat Liv med ett par solbrillor.
Greta Garbo.
Nu var det allt för länge sedan som jag svarde på frågor. Gör det ibland i kommentarsfältet men har ofta en klump i magen för att jag glömmer bort det. Jag läser allt, det ska du veta, och skriver påminnelser att jag ska sätta mig ner och svara på frågor, men så glömmer jag bort det! Har ett virrvarr i huvudet och fullt upp på ett eller annat sätt. MEN nu ska det bli ändring på det. Påminn mig gärna 🙂
Så skriv din fråga i detta inlägget så har jag alla samlade och kan svara i lugn och ro. Blir det bra?
Var rädd om dig och ha en fortsatt underbar dag.
”Vi kan inte utföra storverk här på jorden. Men vi kan göra små saker med stor kärlek”
Stor kram
God kväll vacker. Nu har jag precis följt William den korta biten genom skogen till grannområdet. Han och några kompisar ska ha killkväll och sova över hos en av dem. När jag skulle gå tillbaka blev jag livrädd. Kanske dags att sluta titta på skräckfilmer?! Trodde att det lurade någon bakom varje tall. Det var dessutom becksvart så det enda jag såg var den lilla plätt av stigen som min kassa ficklampa lyste upp. Började småspringa och snubblade över rötter och stenar. Väl hemma, efter 50 meter, var jag anfådd och hjärtat slog i hundraåttio av rädsla. Vilken mes jag är 🙂
Tidigare idag var pojkarna ute och lekte i den sorgsna lilla högen av snö som låg kvar. De lyckades bygga en mini-iglo och var mäkta stolta.
Efter att ha andats sjukdom och bott i ett rum fullt av baciller så behövde jag frisk luft. Det gjorde mig gott. Trots att jag fortfarande är svag som Signe 95 år så piggnade jag verkligen till av lite kylig luft.
Liv kastade en snöboll rätt i nyllet på William.
Hjälpte William att byta på hans hamster idag. Tänkte bara föra till protokollet att det var min idé att byta i buren. Jag kan inte erkänna inför Peter att han fick rätt, men det fick han! (Nu vet jag att du skrattar högt när du läser det här Peter och snart skriker ”Vad var det jag sa”, och det retar mig). Han sa hela tiden att William kommer tycka att det är kul med en hamster i en vecka, kanske två. Jag, likt William, bedyrade dock att han visst skulle ta hand om den och kela med den varje dag. Visste väl innerst inne att så kanske inte var fallet. Jag har själv varit barn och önskat mig ett husdjur, och när jag väl fick lurviga marsvinet Kalle så varade min glädje inte så länge.
Jag funderar på att göra ett litet experiment. Låta Leffe, som förövrigt måste vara en pungråtta för han har extremt stora pungkulor, bo i en extrabur inne min garderob och ersätta honom med Mios leksakshamster för att se hur lång tid det tar innan William upptäcker att hans hamster inte ”lever” längre 🙂
Jag ska lägga mig och vila en stund nu. Skräckpromenaden tog musten ur mig.
Men innan dess ett gulligt boktips.
Köpte den här lilla boken på en butik i Sigtuna. Den finns även som Älskar dig!, Heja Tjejer! och Tack! men de var slut.
”Innan du förlåter mig kan jag varken äta, sova, tala eller le eller byta mina strumpor. Alla jag känner hoppas att du förlåter mig. Mycket snart.”
Vad gör du ikväll?
Kram kram
Hej kära vän. Är allt väl? Måste tacka för alla snälla och omtänksamma krya-på-dig-hälsningar. De gjorde mig friskare 🙂
Är fortfarande inte pigg nog att fara runt och hitta på saker, så jag ligger på sofflocket med datorn på magen. Du kommer nog förstå min lätta frustration över att inte kunna göra något för jag ligger som en tok och googlar på juldekorationer, julgranar, ja, allt som hör julen till. Lagom till att jag börjar känna mig bättre har nästan all vacker snö töat bort här ute i Sigtuna 🙁
Jag som längtat så att få ta en promenad och bara njuta av snön. Men jag lär nog få nog under de närmsta vintermånaderna. Tror du inte?
Jag har i alla fall än en gång konstaterat att är de några som förstår sig på julen, och vad allt med juldekorationer innebär, så är det amerikanerna. I och för sig på gott och ont, för de kan gå till en viss överdrift också kan jag tycka. Jag står med en fot i varje ”värld”. Den ena foten i den smakfulla och stilrena julen. Vitt, frostigt och enkelt med less is more-tänket. Den andra foten står och väger i den juldekorationen som är på tok för mycket men ändå mysigt på något vis. Tomtar, ljusslingor, renar (helst riktiga) rött, rött, rött, mycket av allt-tänket. Mina två lätt schitzade-sidor får helt enkelt kompromissa 🙂
Varje år köper jag dyra Lego, playmobile-julkalendrar till pojkarna som de önskar och tjatar om (men i slutändan inte uppskattas för fem öre). Har nu bestämt att det är bortkastade pengar så i år blir det en hederlig chokladkalender till dem var. Liv är väl lite för liten men jag tänker ändå göra en hemmagjord ”julkalender”.
Ta olika småstrumpor och sätta fast på ett fint band med mini-klänypor som på bilden och lägga en liten sak i för varje dag. Sött va?
Hittade så mycket roligt på Martha Stewarts hemsida. klicka HÄR så hittar du exempel på vad du kan göra av gamla julkort eller varför inte av bilder på nära och kära.
Nu ska du få njuta av julgranar i olika stilar. Galna, fina, gräsliga och klatschiga…
Ser ut som såpbubblor i granen.
Vitt.
Piff och Puff-gran.
Skulle kunna vara hemma hos Maria Montazami.
En bordsvariant.
För den lilla lägenheten.
Kitschigt!
Hittade du en favorit?
Önskar dig en härlig lördag.
Nu ska jag googla ”köpa en ren” 🙂
All kärlek
God fredagkväll kära Du. Har sovit i ett par timmar nu och har hasat mig upp för att försöka ha en mysig kväll med familjen. William fick bestämma middag och det blev 80-tals klassikern lövbiff med pommes och bearnaisesås. Åh, jag hoppas innerligt att jag får i mig lite av det. Det blir i så fall mitt första mål på tre dagar. Älskar ju att dränka mina pommes i bearnaise, och ska jag avslöja en sak? Den godaste av alla oavsett hemgjord eller färdig på burk så är den bästa jag vet pulver-Bearnaisen från Knorr eller Blå Band. Vill du ge mig en lavett nu 🙂 Tio av dessa är dina.
Vad kul med så många som var med och tävlade om muggarna och för att inte tala om alla vackra ord. Jag blir alldeles varm i kroppen och glad av att läsa alla ord. Tävlingen gick ut på att ge det rätta svaret på vilka färger Sweet Coffee-muggarna finns i, och så undrade jag om du ville dela med dig av det vackraste ordet du vet. Det blev många vackra ord, här är några av dem;
Änglalik, Serenity, Underbar, Betydelsefull, Vacker, Älska, Harmoni, Lycka, Hopp, Lycklig, Förlåt, Familj, Tro, Älskande, Ögonsten, Livet, Frihet, Värdefull, Tacksamhet, Passion, Spillra, Mamma, Mirakel, Kär, Stolt, Semester, Sovmorgon, Frisk, Hälsa, Sol, Liv, Moln, Hopp…
Visst blev man glad av att läsa dessa vackra ord?
Det var inte lätt att dra en vinnare, det vill jag lova. Alla hade dessutom svarat rätt. Sweet Coffee-muggarna med visdomsord finns i blått och rosa. Jag bad därför William att säga stopp när jag scrollade upp och ner bland svaren och sedan skulle han blunda och peka och slumpen fick bestämma 🙂
Så ett stort GRATTIS till dig,
Ofelia Lyons
Snart ska jag ha en tävling till och då får du kanske dela med dig av det fulaste ordet du vet 🙂
Önskar dig en underbar kväll.
Puss Puss (men det är nog inget man vill ha av mig just nu)
Kärlek får du istället!
Hej min vän. Hoppas att du mår bra. Det är fredag och det gör en ju alltid lite gladare 🙂
Det som egentligen gör mig gladast är att jag börjar bli bättre.
Jag tycker inte om att gnälla men jag har varit näst in till medvetslös. Har bara legat och yrat i 40 graders feber. Ingenting har hjälpt, varken Alvedon eller Ipren. Ett tag domnade mina händer och fötter bort och blev alldeles vita, jätteotäckt. Men nu har äntligen penicillinet börjat värka för idag har jag inte lika hög feber, kan resa på mig och prata utan att verka stupfull. Förhoppningsvis också äta lite, för det har jag inte gjort på nästan tre dagar. Igår satt jag som en åldring från långvården på en plaststol i duschen och Peter fick hjälpa mig. Jag gnäller bara när jag är riktigt dålig, bloggade ändå mellan mina värkar när Liv skulle födas så så sjåpig är jag inte 🙂
Ligger fortfarande i sängen med mina två andra sjuklingar, Liv och Mio. De har varit pigga och feberfria trots att de har halsfluss. Liv har dock fått konstiga utslag på kroppen och i ansiktet, så när Peter kommer hem blir det nog en vända till sjukan igen.
Vi tittar på Grease 2 på tv, och de dansar som tokar i sängen till all sång. De går som mest igång så fort brylkrämskillarna i skinnkläder sätter igång med sina juck 🙂
Jucken sitter bra, även på en liten blöjrumpa.
Jag är inte lika pigg på att ställa mig i sängen och rulla på höfterna.
Hörs om en stund.
Ville bara önska dig en fin dag nu när jag ändå är vaken.
All kärlek
Hej min vän. Hoppas att allt är väl. Här hemma är det allt annat än bra 🙁
Kände mig smårisig igår och Liv hade lite feber. Inatt fick jag 40 graders feber och mådde fruktansvärt. Åkte till läkaren imorse som konstaterade att jag hade halsfluss och dubbelsidig öroninflammation. Jag har just undrat var den där halsflussen tagit vägen, den brukar ju alltid spöka hos mig ett par gånger om året. Ja, jag vet att jag border ta bort de äckliga köttkulorna, men jag vågar inte 🙂
De tog även halsprov på Livis som också visade positivt för streptokocker.
Usch, jag blir verkligen som ett litet barn när jag är så här sjuk. Gråter och ojjar mig. Liv sover mer annars är hon pigg och äter bra. Skönt! Vi har precis påbörjat vår behandling så om några dagar är jag väl på benen igen.
Igår innan sjukdomarna bröt ut så pysslade jag och Mio. Vi gjorde egna färgglada studsbollar. Han fick det i födelsedagspresent av mig och det var riktigt kul.
En trött liten Liv och jag ska lägga oss en stund nu.
Peter och pojkarna mår bra men de är ändå på väg till Närakuten för att ta prover. Lika bra så det inte smittar om igen.
Förlåt, men jag orkar verkligen inte skriva mer. Lovar dock att lägga ut vinnaren från Sweet Coffee–tävlingen ikväll. Måste bara vila först.
Var rädd om dig.
Stor kram