Nu sitter vi på MAX och äter. Det fick bli ett snabbt matstopp i Bollnäs, innan vi fortsätter vår hemresa. Vi kom inte iväg förrän vid 17-tiden från Björnriket. Pojkarna ville åka lite skidor, vi skulle städa rummen och som du vet sedan innan har familjen Graafryds lite svårt med tider 🙂
Jag äter för en gångs skull en god burgare, falafelburgare. Värd att prova!
Hej min vän. Jag, Liv och Mio har sovit i ett rum och William och Peter i ett annat, men inatt så sov bara jag och Mio tillsammans så jag fick hela sängen för mig själv och ryggen mår mycket bättre idag… Likt mitt morgonhumör 🙂 Jag läste ut den sista och fjärde boken igår. De var så bra allihopa, ville inte att den sista skulle ta slut.
Idag ska vi fara hem 🙁
Hoppas att du mår bra och är vid gott mod. Vi hörs från bilen och då med bilder från veckan!
All kärlek.
Fina vän, hur mår du? Vi har så kallt här uppe idag så det blir ingen skidåkning. Det får bli innelek med kompisarna för pojkarna. Själv har jag massor av jobb att fixa, så det var nästan lite skönt att det blev en innedag 🙂 Då kan jag jobba med bättre samvete.
Igår hade vi en jättetrevlig kväll. Barnen var på disco med glassfrossa och vi vuxna drack vin, åt god mat och pratade i timmar. Skönt på sådana här ställen där allt är uppbyggt kring att barnen ska ha kul samtidigt som vi föräldrar också kan få vuxentid utan tjat och myror i rumpan från barn som inte har något att göra. Här ser man inte röken av dem och de har så kul att de inte vill lägga sig på kvällarna.

Igår gick det att vara ute och killarna kämpade tappert trots frusna fingrar och tår.

Peter fick stor respekt för sina föräldrar som år ut och år in tog med honom och hans två syskon på skidresor och kämpade med att lära dem åka. Nu förstod han helt plötsligt vilket jobb det var 🙂

Varm choklad med vispgrädde efter en dag i backen är underskattat.

Livan var i sitt esse trots kylan.

After Ski!

Barnen var på disco och vi åt middag i godan ro.

Fisk, potatispuré och grillade grönsaker åt jag.

När barnen tävlat i Limbo-dans så åt de pommes...

... och vitlöksmarinerade sniglar (?!)
Det här blir min sista lugna vecka på länge, för på måndag flyger jag ner till Göteborg och börjar inspelningarna. Ska bli spännande och kul och jag ser verkligen fram emot det, men samtidigt en omställning att behöva vara borta från barnen så mycket. Kanske därför jag har varit lite låg de senaste dagarna?
Jag vill att du ska veta att jag tycker att Du är en fin vän och jag är glad över att Du finns och vill ta del av mina tankar och liv 🙂
Du är UNIK!
All kärlek.
Trots lager av varma kläder, dubbla vantar och mössor började jag och Liv frysa. Vi har stått och tittat på när Peter och pojkarna tagit sig upp i knappliften, ramlat, tappat skidor och åkt störtlopp ned för barnbackarna. Peter har en ängels tålamod och pojkarna kämpar på 🙂 Jag och Livan har gett upp och sitter i värmestugan. Det är 20 minus och inatt ska det bli 40 minus…
Hej min fina vän. Hoppas att du mår bra. Vi kom fram sent igårkväll, och åt en bit mat innan vi slocknade halvvägs ned på kudden 🙂

Pojkarna är så glada över att vara här.

Glada men trötta efter den långa resan.

Puss!

William och vår chaufför.

Nästintill tandlösa Liv skrattade så hon pruttade ner sig.
Nu ska killarna iväg och hyra pjäxor och ge sig ut i backen. Det blir premiär för William, nästan i alla fall, för sist vi var i fjällen gav han upp. Våra vänner och grannar är också här med sina pojkar, så det kommer bli fullt ös. Skönt att jag känner mig utvilad idag då… NOT! Jag och Liv har sovit i en nittiosäng, eller försökt sova. Liv har rullat runt och inte velat sova för hon sov nästan hela bilresan och min rygg värker något fruktansvärt 🙁 men det kommer bli bra och en rolig dag, får väl bara ta en liten ”tantlur” på eftermiddagen! Solen skiner och det ser fantastiskt ut med backar och gnistrande snö överallt.
Vi hörs om en stund.
Må gott!
All kärlek.
PS. Tack för att du tar dig tiden och skriver så varma ord till mig, och tack för allt annat du skriver. Du är Bäst!
Kära vän, sitter i en fullpackad bil på väg till Vemdalen. Trodde först att vi skulle bli tvungna att ställa in vår redan bokade och betalda skidresa, men vi lyckades få till det så vi kunde fara. Pojkarna är överlyckliga 🙂 Jag är som alltid en tråkig färdkompis eftersom jag antingen sover eller läser, men det är väl säkrast för oss alla att det inte är jag kör (i alla fall om man ska tro Peter) 🙂
Jag har smygit ner, kokat kaffe och satt mig tillrätta i soffan med ”Så länge vi båda andas”. Är rädd att väcka någon, älskar morgonstunder i tyst- och ensamhet 🙂 Tog tipset om att gråta ut ordentligt till mig… Det hjälpte faktiskt 😉
Hej vacker. Känns skönt och bra att hela familjen är samlad igen. Det har känts tomt här hemma utan pojkarna, trots att vi haft det kul på våra håll så tycker jag att det är bäst när vi är fem i huset 🙂 Konstigt, men jag har ändå en deppkänsla i kroppen. Kan inte sätta fingret på varför. Den bara tynger ner mig och får mig att känna mig ledsen, så där så jag bara vill gråta och dra något gammalt över mig eller gå helt planlöst och promenera ut i den kalla kvällsluften och tänka. Fast jag vet inte vad jag ska tänka på, jag vet inte ens varför jag känner så här. Gillar det inte i alla fall 🙁
Oavsett min skitkänsla nu, så har jag haft det supermysigt men min älskade mor. Vi checkade in på trevliga Hotel Stureplan, mitt i stan, igår. Vi gick på stan, åt lunch och tog en vilo- och lässtund på rummet innan vi begav oss ut för att äta middag.

Så här såg vårt lite tjejiga hotellrum i rosa ut.
Jag hade bokat bord på ett av våra favoritställen. De har så god mat.

Restaurang SAKURA. En trappa ner har de Karaoke, och man kan boka ett eget karaokerum där man kan äta, sjunga och festa. Kul idé. Älskar karaoke, men det blev inget av med det igår 🙂

Vi åt Sukiyaki, då man tillagar sin mat själv vid sitt bord, "kokar" kött, grönsaker och nudlar i en gryta och äter med ris.

Vi blev mer än mätta...

...och fick nästintill rulla där ifrån.
Imorse vaknade vi klockan tio! Mamma var helt chockad över att hon sovit så länge 🙂 Det var skönt med en hel natts sömn, utan att bli väckt. Vi somnade dock inte förrän efter två på natten, så det var kanske inte så konstigt. Jag läste ut min tredje bok och har nu börjat på den sista delen. Jag kan inte vänta tils jag läst ut den, funderar på att läsa sista sidan redan nu 🙂

Efter frukost och en liten sväng på stan gav vi oss iväg hemåt.

Vi hade kunnat stanna en natt till på hotellet, för tiden gick alldeles för fort 🙁

Vi passade på att ta med oss Mio hem också, när vi var i stan.
Mamma körde hem oss till Peter, Liv och William. William hade kommit hem imorse.

Det finns inget bättre än att mötas av glädjen hos sina barn när man varit ifrån varandra.

Mio var nästan gladast över att få träffa Liv. Inte en bajsblöja i världen kunde stoppa Mio. Han kan leka i timmar med henne och båda skrattar lika hysteriskt åt deras interna skämt.
Jag shoppade bara en sak och det är en fantastiskt bra sådan. Jonas använde den på mig när han sminkade mig för SL-kampanjen. Sedan dess har den funnits i mina tankar och äntligen hittade jag den 🙂 För någon som mig som ser ut som en vampyr runt ögonen utan täckstift är det här min räddning. När man är blek så träder blodkärlen runt ögonen fram extra mycket. Här har du den bästa räddaren mot just det.

ESTÉE LAUDERS Re-Nutriv, Intensive Concealing Duo.

Täcker allt. Även min ovälkomna "vän" på haka som valde att sätta sig där och lysa röd syns nu knappt.
Nu är jag tillbaka. Du har såklart inte märkt att jag varit borta, men jag har varit iväg och köpt barndomsklassikern ”Champis”, så nu ska vi skåla in det nya året med barnen 🙂

Pommac och Champis var mina favoriter som barn.
Må gott min fina vän.
Varma kramar.
Kära vän, nu sitter vi ordentligt utvilade och äter hotellfrukost 🙂
Hoppas du får en fin dag! Hör av mig när jag kommer hem.
All kärlek.
Nu har jag och mamma gått runt på stan i timmar, kikat i affärer och ätit lunch på Vapiano. Vi blev så trötta av att gå runt och trängas i butikerna, så nu är vi på hotellet och har lagt oss för att läsa och vila innan middagen. Skönt att bara slappa.