Usch, vad jag känner mig som en dålig vän. Jag vet att du har förståelse för att jag inte gör så många inlägg för tillfället, men det maler ändå i mig. Jag ligger fortfarande i sängen och känner mig måttligt sexig med stripigt, flottigt hår, pösmage, vuxenblöja, blödande bröstvårtor och en elektrisk bröstpump i handen som går på högvarv. Jag struntar i och för sig i att jag inte är en trevlig syn, men jag är inte heller särskilt trevlig. Mina amningshormoner gör att jag gråter, svettas och har ett humör som en berg och dalbana hela tiden. Jag älskar denna tiden när bebisen är så liten, allt är nytt och spännande och det är fantastiska känslor av lycka som fyller min kropp och själ, men just nu känner jag mig prutt, skit, röv, bläää! Jag har bestämt mig för att inte kliva utanför dörren på flera veckor. Jag vet att det löftet bara kommer kunna hållas i knappt en timma till för då kommer William hem från fotbollsträningen och jag har lovat pojkarna att ta med Liv på en promenad med dom och ha en liten picknick innan de ska få åka hem till min väninna Jessica och leka med hennes dotter. Peter tar sig mycket tid för pojkarna nu när jag inte riktigt har orken. Det är tur för du vet ju hur jag är! Nu har jag konstant dåligt samvete för att jag inte har lika mycket tid med dem och är rädd att dom känner sig åsidosatta.
Peter och Livs händer.
Igår kväll hade vi det jättemysigt tillsammans. Vi gjorde hamburgare (vi har ännu ingenstans att ställa grillen så det fick bli att jag stekte istället. Fick njuta av grilldoften från alla grannar) och åt min gravidfavorit marängswiss till efterrätt.
Den här gången lyckades jag med hjälp av inte gammalt härsket ströbröd och kokbok :-).
Mysmiddag med min älskade familj.
Min craving kvarstår.
Vi har verkligen blivit välsignade med ett lugnt barn. Vet knappt hur hon låter när hon skriker, hon har bara gjort det på BB när hon kom ut. Annars gör hon små knorrljud bara när hon är vaken och vill ha mat. Sover i 5 timmars intervaller på natten, och vaknar bara då typ en gång för att äta och sedan somna om.
Hon är så fin. Jag blir galen av kärlek. Hur kan man ha så god andedräkt, älskar hennes doft. Tom när hon fiser :-). Det är så kul att ha en liten tjej i huset, men fortfarande så ovant. Jag kommer på mig själv att säga lilla gubben och prinsen till henne. Är ju så van med det.
Trött tjockis.
Nu kom Peter och Mio upp med frukost på sängen till mig. Mio sjunger ”Ja må hon leva” och skriker grattis på födelsedagen, iklädd hatt och kalsonger. Knasig liten typ, men ack så charmig.
Senare idag ska jag lägga ut Maggans dejt. Ha, ha ni minns väl? Fick hur många bra och snygga svar som helst. Rena rama julafton i karlar.
Hoppas du får en fin dag. Du ska veta att jag är så glad över att du finns.
All kärlek.
Vill önska dig en underbar dag min vän! Mina dagar går lite i slowmotion för tillfället, så det är lite dåligt med inlägg från mig till dig, men snart blir det ändring på det :-). Ska ut och premiärköra henne i nya vagnen nu.
Kärlek.
All kärlek och lycka till dig underbara.
Eftersom vi hade massa problem med tekniken tidigare så har vi idag publicerat tre nya krönikor i bloggen ”Bloggkrönikörerna” som du hittar under fliken ”Bloggar” i menyfältet uppe till vänster. Idag hittar du Regina Lund, Hanna Hedlund och Killpanelen där så glöm inte att gå in där och titta.
Kram.
William och Mio är helt kära i Liv. De vill hålla henne och pussa på henne hela tiden, hjälpa byta blöja, bada henne och klä henne. William paxade att få välja kläder till henne imorgon :-). Nu börjar mjölken rinna till och hennes huvudstorlek ligger i lä mot dessa vulgärsprängfyllda mjölkhangarer, har nog mjölk till ett mindre u-land :-).
Har försökt att sova mycket på dagen för hon håller samma dygnsrytm som hon hade i magen, så fort jag ska lägga mig för kvällen så piggnar hon till. Går fortfarande runt som en Zombie, men det är klart man är trött och har ont i kroppen efter en förlossning och nu kommer de ”härliga” ammningshormonerna också. Vilken fest.
Nu ska jag stjäla tillbaka min lilla fis från Peter och lukta henne i nacken. Får aldrig nog. Kan ligga i timmar och studera henne, kan nog varenda litet veck och prick på hennes kropp. Hon är otroligt lik Mio när han var bebis.
Peter och pojkarna var iväg och tittade på majbrasan och fyrverkerierna ikväll.
En flytande brasa.
Kompisarna var också där.
Sov gott min vän och hoppas du har haft en fin dag och valborgsfirande.
All kärlek.
Äntligen!!! Hon är den vackraste lilla flicka jag sett. Hon doftar himmel, ser ut som en ängel och är så snäll, så snäll. Just nu ligger hon på Peters bröst och sover. Hon gillar att sova hela dagen och ligga och plira och prata natten lång :-).
Vi kom hem igår, efter en natt på BB. Jag blev ju som du vet igångsatt i tisdags förmiddag. Värkarna startade långsamt och jag orkade och hann med att blogga (till många arga typers förskräckelse, vilket jag inte kan förstå med tanke på att det var flera timmar innan det vag dags!) flamsa och tramsa med Peter så barnmorskan sa att detta barn kommer att skrattas till världen.
Efter mitt sista inlägg till dig var allt fortfarande frid och fröjd, snälla värkar med några minuters mellanrum, men sedan satte det igång. Fy sjutton, jag hade riktig dödsångest. Hade glömt bort hur fruktansvärt ont det gör. Jag bara skrek, och andades in lustgas som en galning, vilket jag förövrigt inte alls tycker hjälper eller är bra. Den fick mig bara att börja gråta och bli konstig i huvudet. Barnmorskorna var fantastiska. Lugna och stöttande. Den stora hjälten i det hela var såklart min älskade Peter som var ett starkt underbart stöd. Jag hängde och kravlade mig fast på honom och han klappade på mig och pratade lugnt. Narkosläkaren var upptagen på annat håll så jag låg i över en timme med de värsta värkarna jag någonsin upplevt och var nästan helt öppen. Jag fick inte epidural för det skulle ta för lång tid innan den hann verka, så istället fick jag Spinalbedövning som verkade med en gång. Efter en liten stund kom krystverkarna och på 18 minuter var hon ute. Det gick hur bra som helst.
Klockan 18.40 kom hon till världen, 3785 gr och 51cm lång. Hon har alldeles svart hår, skrattgropar och en liten hakgrop, lite konstig, men såklart världens finaste näsa, en liten rosa putmun och tjocka goa kinder. Ser lite ut som en eskimå. Och hon har jättelånga fingrar och tår, det anade vi att hon skulle få, med tanke på mina och Peters E.T-lemmar .-).
Idag kommer pojkarna hem och ska få träffa sin lillasyster för första gången. Det ska bli så kul.
Tänk att man kan älska någon så oerhört starkt och mycket som man bara har känt i snart två dagar. Jag älskar detta underbara mirakel, denna vackra gåva av hela mitt hjärta. Och hon heter Liv.
Nu har vattnet gått. Har precis varit ute på en promenad och nu börjar värkarna komma igång. Jag och Peter sitter som vanligt och flamsar och tar sjuka bilder. Just nu sitter Peter med en jätte binda på huvudet. Allt är som vanligt med andra ord.
Fastspänd i sjukhuskläder. Älskar den vita särken.
Tack för alla uppmuntrande hälsningar.
Kram.
Ja, då var det dags!
Frukost i sängen
Efter undersökningen här på BB Sthlm bestämde vi för att sätta igång förlossningen. Allt är redo för det, så nu snart kommer barnmorskan och sätter dropp och allt vad det nu är. Jag har mått så dåligt sista tiden, inte fått någon som helst sömn, haft fruktansvärd foglossning och knappt orkat med mig själv. Du vet ju lite hur det har varit. Vill orka med att föda och ta hand om de två pojkarna hemma också så nu kör vi! Undras vad barnmorskan tänker när jag sitter här i förlossningssängen med datorn i högsta hugg :-).
Tänk på mig nu. Är så nervös, men självklart lycklig också. Peter är lugn som en filbunke, men det är han nog inte länge till :-).
Spänd väntan!
Vi hörs snart igen.
Nu önskar jag mig själv Gott Mod.
Världens största räddaste kram.
Åh, jag älskar verkligen våren. Alla dofter som fyller luften, fågelkvitter (om dagen), knopparna på träden, blommor som täcker marken, gladare medmänniskor och ljumma dagar och kvällar. Jag känner mig glad nu för mina pojkar har kommit hem. Mio har haft Bolibompanamnsdag så det har vi firat med tårta. William fick sin bit lite senare för han har lekt hos en kompis efter skolan. Båda var så lyckliga, Mio för sin namnsdag och William för han har träffat Johan Palm i helgen och dessutom fått hans nya singel, signerad, stort!
Äntligen har Mio fått sin efterlängtade namnsdag. Tack Bolibompa.
En stolt och lycklig William.
I kväll kommer syster hem från sin resa med ”Postkodlotteriet”, hon verkade väldigt trött när jag talade med henne tidigare idag. Hon skulle vänta i sju timmar på flygplatsen i Paris. Usch, det är så trist att behöva vänta när det enda man vill är att komma hem.
Tidigt i morgon bitti ska jag till BB på undersökning. Lovar att hålla dig underrättad om vad som händer.
Nu ska jag och pojkarna kramas och göra oss klara för kvällen. Vill kramas mycket nu, för i morgon kanske jag har fullt upp med att föda barn.
Stora kramar.
God morgon. Är på bättre humör idag, och har mindre ont i kroppen. Tack för dina stöttande ord. Fy sjutton vad deppig, och nära ett ”falling down” sammanbrott jag var igår :-). Fick samtidigt ett sms från en person som gjorde mig ännu mer upprörd och ledsen. Jag har så svårt att förstå mig på vissa människor ibland. Det finns de personer som verkligen saknar självinsikt och framför allt glömt sin egen historia i elakheter och svek. Jag har aldrig fått ett förlåt men jag har ändå valt att förlåta och gå den andra milen så idag känns även det bättre.
Apropå sms så kontaktade jag en god vän som jag inte talat med eller umgåtts med på länge. Vi tänkte ha en liten grillfest här hemma i slutet av maj och jag ville bjuda in henne. Så jag skickade en sms-inbjudan. Jag skrev i sms:et att självklart är respektive även bjuden. Visste inte om hon levde med någon nu, men fick svaret att hon nu lever i en tresamhet med ett PAR som ska ha BARN om en vecka! Vet inte vad jag ska säga!
Nu ska jag följa med Peter in till stan. Vill inte vara själv hemma om det sätter igång, så idag ska jag vara ett litet bihang :-).
Ha en underbar dag och start på veckan. Du är värdefull!
Kramar.