19:03 | mars 21, 2013
Kinamat
God kväll min vän. Har du haft en fin dag?
Jag har haft ett trevligt och mysigt besök av min vackra vän Johanna och hennes lilla son Benji. Benji föddes dagen innan Vida, på samma förlossningsavdelning och förlöstes av samma barnmorska, Rebecca, som var fantastisk. Dessvärre verkar vi även haft samma klant som satte vår ryggbedövning för vi båda blev sängliggande pga durapunktion.
När mitt trevliga sällskap farit hem så packade jag in barnen i bilen och for till mamma. Här är jag fortfarande kvar och passar på att göra ett inlägg via mobilen. Hemma finns det fortfarande inget internet eller mobiltäckning 🙁
Vi har ätit Gunnars underbart goda kinamat och jag har hjälpt mamma stryka tio gardiner och hängt upp dem.
Hon kan inte och får inte röra sin arm efter sin olycka då hon ramlade och krossade axeln. Känns skönt att kunna hjälpa mamma med något. Hon som alltid ställer upp och hjälper mig och alla i hennes närhet.
Imorgon far jag till kontoret och gör ett inlägg med bilder från dagen och kvällen.
Var rädd om dig.
All Kärlek ❤
Hej Hannah! Det måste ha varit outhärdligt för dig med ”durapunktionen” och jag tycker synd om dig! Men en durapunktion har inget med felaktigt handlag att göra, per definition punkterar du alltid duran vid epidural, du hade bara otur som läckte ryggmärgsvätska den här gången.
Struntar i vad det är och inte är. För mig var det fruktansvärt, hon som lade den på mig var fruktansvärd, eftervården var fruktansvärd så i mina ögon är det en felbehandling, med stora bokstäver, på många sätt.
Kram
Hej Hannah! Otroligt vacker är du och du klär att vara brun. Hoppas allt är bra med dig o din familj. Må så gott o var rädda om varandra! Kramiz
Hej Hannah! Jag har följt din blogg från början och en sak som jag funderat på är att det INTE känns som att du får/tar så mycket hjälp av din mamma. Jag menar ni har ju fyra barn och det är inte ofta som hon är barnvakt åt dem tex? Jag är själv så glad att ha både min sambos och mina föräldrar i närheten i fall av sjukdomar och om min sambo och jag vill göra nånting ensamma tex. Det är bara en sak som jag tänkt på när jag läst din blogg men ni verkar lösa hjälp på annat sätt. Hoppas din mamma är på bättringsvägen nu. MVH Johanna
Hej. Min mamma reser varje vecka och har svårt att hjälpa lika ofta som hon gjort förr. Det finns nog ingen som hjälpt mig så mycket som hon när jag var ensam med barnen. De köpte ett nytt hus för att jag skulle få bo där. Så nog har hon alltid funnits där. Nu finns det så många andra som lägger bördor på henne och eftersom jag idag inte är ensam behöver jag inte heller samma hjälp från henne.
Fy sjutton va du är snygg, du och peter är nog sveriges snyggaste par,och världens finaste barn!!
Gott att få sätta sig vid dukat bord!!
Kram, Carina
Hejsan! Är inne på din blogg dagligen och blir lika glad varje gång!! Du och din blogg är så underbar!
Nu till min fråga, jag har tankar på att starta en blogg, är rullstolsburen och skulle vilja starta en blogg kring detta ämne men också kring mitt liv! Känner att jag själv kan sakna en blogg kring detta, att kunna läsa och kanske få ett tips eller bara för en stund inte känna sig så ensam…hur ska jag börja??? Jag drömmer inte om att bli någon ”stor”, jag vill bara visa att man kan leva precis som vanligt och att det inte är ”farligt”. Tack på förhand!
Kramar/ Amanda
Hej. Bra idé. Det finns massor av olika bloggportaler som Blogg.se t ex där det finns färdiga mallar. Bara att anmäla dig 🙂 Lycka till!
Hej Hannah! Jag undrar om du inte träffar din syster något? Ha det bra o tack för en mysig blogg!
Vi träffas inte speciellt ofta eftersom vi har olika umgängen och bor fem mil från varandra. Däremot träffas barnen oftast varannan vecka när det är pappahelg för Mios pappa bor i stan. Så det är inte synd om barnen som någon tidigare skrev 🙂
Hej igen! Nu menade jag inte det på något nedlåtande sätt som jag ser att någon annan verkade göra här. Livet tar olika vägar och man hinner inte alltid att ses. Jag känner mig lyckligt lottad som har min syster runt knuten så att vi kan ses ofta, men mina ”Extrasyskon” som bor långt ifrån hinner man ju inte träffa lika ofta, så är det ju.
Hoppas du inte tog min kommentar på fel sätt.
Ha det gott o hoppas solen skiner på er! Kram
Hej hanna!
Jag har nyligen köpt en joolz day till våran lilla som kommer i maj, jag undrar om det går att ta bort själva locket på liggdelen helt?
Och isåfall, hur?
Vore super tacksam för svar!!
Jossan
Hej Jossan,
Så klart. Nästan allt går att ta kort för det sitter fast med dragkedjor.
Kram
5 mil i från varandra nu ja, men ni bodde väl tidigare i Sigtuna båda två och på slutet umgicks ni väl inte då heller. Du är väl i Stockholm ibland varför tar ni inte en fika då. Dom är i Skåne som ni är ibland varför ses ni inte då. Fem mil är väl inget avstånd .
Skåne är ganska stort om du sov på den lektionen 🙂 Det är 15-20 mil mellan ställena vi bor på där. Sedan redovisar jag inte varenda fika eller steg jag tar. Bara för att man är syskon behöver man inte umgås. Vi gjorde det förr men livet tar olika vägar. Det är inte mer spännande än så även om ämnet verkar intressera några av er som har ”full koll” på allt i våra liv. Tack för omtanken men oroa dig inte för oss för vi oroar oss inte för varandra.
Hej Vacker.
Ville faktiskt bara fråga dig om golvet ni har där hemma.
Jag och min man har precis köpt nytt och vi vill sätta ett ljust golv i hela hemmet. Är det något du kan rekommendera?
Jag är lite orolig över kritor, smink, fläckar i köket osv… Går det bort?!
Hej,
Det finns inte någon fläck som vi inte haft på vårt golv 🙂 Vi har ännu, peppar, peppar, peppar, inte fått någon fläck som inte går bort. Och så syns skiten mindre än på mörka golv vilket är en klar fördel med fyra barn. 🙂
Kram
Hej Hannah.
Min son 12 år gjorde ett misslyckat ryggmärgsprov i somras. De var tre läkare som stack honom ett flertal gånger. De höll på i 45 minuter. Jag var inte med då jag var hemma med sjuk lillasyster men däremot min man. Jag är glad för min skull att jag inte såg det.
Min modiga kille kom hem med huvudvärk from hell. Så fort han så mycket som skulle dricka spydde han av smärtan . Han var tvungen o ligga helt plant utan o röra sig. Han fick komma till barnakuten dag nummer två pga risk för uttorkning. Väl på akuten fick han panodil, Ipren, vatten o en isglass. Efter ngr timmar fick vi åka hem. Min hjälte fortsatte spy o ha den förbannade huvudvärken i en vecka. Kan inte säga att jag är nöjd med bemötandet. Usch vad min kille fick utstå.
Han fick ta ett nytt prov senare o då blev han sövd o allt var klart på ett par minuter. Han tränade till och med fotboll dagen efter. Jag förstår fortfarande inte varför de inte erbjöd att söva honom första gången.
Tack för en bra blogg. : )
Hannah,du måste inte svara på alla frågor! Låt folk få dö av nyfikenhet.. Alltså herre Gud har man inget eget liv. Antagligen inget intressant och lyckligt.. Din blogg är underbar att läsa. Ta hand om dig, kram!!
Ha ha 🙂 Eller hur?
Kram!
Vackra Du, både på in och utsidan!