04:39 | februari 19, 2014
Time for Lime
God morgon min vän. Hoppas att allt är väl. Skönt att höra att man inte är själv om att vara en ”gråtare”.
Om jag grät igår så storgråter jag idag 🙂
Om en timme ska mamma fara hem och senare i eftermiddag är det dags för Linn och hennes familj att lämna ön.
Tycker alltid att det är jobbigt att skiljas åt men ibland är det extra jobbigt. Som nu. Hemma är det inte alls lika svårt att säga hej då men här lever man så nära varandra och är tillsammans hela tiden.
Igår var flickorna med Linn och Tomas på stranden, lekte med deras barn och åt middag. Då passade jag, mamma och pojkarna på att ta en middag tillsammans och en sväng till marknaden.
Vi åt middag på mysiga Time for Lime. Den ägs av hon som även öppnat Animal Lanta Welfare. Känns godare att äta när man vet att vinsten går till djuren.
Åk inte mammi!!!! Dessa två veckor har gått på tok för fort.
Pojkarna visade upp sina konster med pojjorna.
Ovanför oss hängde fina lyktor.
Söta Gekoödlor kröp runt i lyktorna.
Dags att ta fram toarullen. Nu blir det gråtfest.
Önskar dig en fin dag.
All Kärlek ❤
Usch, förstår precis hur du känner. Panikledsen… Men snart ses mamma och du igen. Jag är en likadan mammagris och mår fysiskt dåligt om mamma och jag inte hörs på länge. 🙁
Kämpa på när ni ska säga hejdå sen. ❤️
Puss
Förstår precis……..alltid såå jobbigt att skiljas! Men vill att du ska veta att du sprider väldig värme ända hit till Sverige genom att vi får följa er resa i Thailand!
Äntligen har vi sett blå himmel iallafall i Stockholmstrakten i hela två dagar nu :=)
Snart ses ni igen!
Styrkekram från Lena
Hej Hanna!!!
Det värmer sååå i hjärtat på mej samtidigt som det känns som ett öppen sår och ett universum stort hål och saknad efter en mamma att träffa att älska/ och att bli älskad av när jag ser och läser om er fina relation.
Mina föräldrar skilde sej tyvärr när jag var 11 år och då valde min mamma bort oss 3 syskon för en ny man. Detta har följt mej och satt en sådan prägel av ångest och saknad i nu 39 år. Tomheten och saknaden att inte ha någon som kan trösta en när man är ledsen eller glädjas med en när man är glad, det är så svårt. Ta vara på varandra och den fina relation ni har , den är guld värd. Vi kom hem från Koh Lanta (Klong Dao) i söndags efter 14 härliga dagar och vi saknar det redan såååå mkt.
jag följer din blogg varje dag och gläds med dej liksom fäller en tår , är hopplös med det också.
Det är så skönt att läsa att man inte är ensam om det. Må så gott och ha en fortsatt skön semester. kram
Förstår precis hur du känner dig, men snart ses ni igen 😉 Är Mios pappa och hälsar på er nu? Ha det bäst!
Kram Anna
Usch vad tråkigt med avsked! Hoppas att du snart känner dig glad igen! Kram
Att gråta är förlösande.. Styrkekram och värme till dig!
Hej,
Vilken fin bild på dig och mamsen! Det strålar om dig, vacker!
Vi gifte ju oss på Koh Lanta och var där en stund under våra två månader i Thailand och då gick jag på matlagningskurs på Time for Lime. Det kan jag verkligen varmt rekommendera!