09:50 | mars 13, 2019
Är det okej att vara sig själv?
Hej min vän. Allt väl.
Jag har lämnat flickorna och sitter med jobb. Nu börjar fler och fler vilja hitta boende här på solkusten. Kunder, mail, samarbeten och planering. Har mycket annat som inte är lika kul som hänger över mig likt ett tungt kvävande mörkt täcke. Trycker ner mig och ger mig vidrig ångest och rädsla.
Så mycket man inte kan styra över. Hur mycket man än försöker, hur mycket man än älskar och hur mycket man är ger sitt sista andetag.
Försöker hålla huvudet ovanför ytan och knyta ihop allt, laga, fixa och finnas. Inte alltid så lätt.
Försöker i alla fall här förmedla glädje och ljusare sidor av livet. Men alla dagar är ju inte så. Det kan jag lova. Så ibland måste jag få spy av mig en aning och lätta på det som tynger.
Läste syrrans blogg igår och tyckte hon skrev ett bra inlägg om just bloggar. Vad får man egentligen skriva, känna, tycka, får man vara sig själv?! Hur mycket skit ska man tåla? Tyckte att det var mittiprick på hur man kan känna.
Läs HÄR!
Men nu till nåt gladare.
Igår hade Vida Bolibompanamnsdag. Har själv ingen koll på sånt men har ju turen med goa vänner här inne som tipsar mig.
Vida som var hemma pga att hon inte mådde så bra, blev överlycklig. Hon har alltid velat ha namnsdag. Nåt stort med det tydligen 🙂
Har man mig som mamma så måste det firas. Allt som man kan fira ska firas. Lite kalas i vardagen piggar alltid upp.
Så när vi hämtat Liv åkte vi ner till hamnen och köpte glass på favvostället som Vida önskade.
Sen satt vi i solen, pratade och bara myste.
Rätt trevligt där nere nu när det fortfarande är lugnt och inte så mycket folk. Under sommaren och högsäsong kan man knappt vara där. Fylla och skräniga huliganer i fotbollströjor, turister i varje hörn och bara galet. Så vi passar på nu.
Önskar dig en fin dag.
Stor Kram ♥️
Så vackra bilder vid vattnet på barnen !
❤❤❤
Hej! Visst får man vara sig själv! Man SKA vara sig själv, inte vara någon som man tror att andra tycker man ska vara! Det finns bara en av dig och du är unik!!! Livet är både upp och ner och jobbigt många gånger, men sedan kan det bara bli bättre. Du har så mycket värdefullt i ditt liv, dina barn, dina vänner, din övriga familj. Tänk att få bygga upp ett nytt hem i Sverige med dina barn. Det ÄR tillåtet att gråta ibland och tycka lite synd om sig själv, men det goda och fina överväger, trots allt! Lev väl och var dig själv med allt vad det innebär. Du är stark.
Kram
Fina Ann-Marie. Kloka och bra ord. Tack ♥️
Med det här vädret förstår jag att folk letar boende på solkusten. Maken har också varit inne och kollat hus, priser etc. Hur ska man orka varje vinter i det här landet?!
Man behöver inte låta vädret styra så mycket. Tänk på all skit det finns i världen. Vad gör det att vi har lite grått och blaskigt väder ibland? Då uppskattar man ju också bättre väder så mycket mer.
Jag har en historia med allvarliga sjukdomar bland nära och kära och i jämförelse med det är dåligt väder ingenting att oja sig över, som många tyvärr gör.
Jag förstår att det ”finns värre saker” men jag är ganska väderberoende för både hud och humör så jag kommer att se till att jag har ett boende utomlands lite längre fram.
Håller med din Annika! Har precis som dig.
Klart det finns värre saker, det gör det alltid…
Men om bättre väder höjer ens livskvalitet, så varför skulle man inte få säga och önska det. Jag har också cancer nära inpå. Soliga varma dagar får mig att se lite ljusare på tillvaron, även om det inte ändrar allt jobbigt.
Finaste Hannah, Tack för en så fin blogg! Jag har följt dig länge, men brukar inte kommentera.
Vill bara säga att du är fantastisk, du har ett inre ljus, en ärlighet och godhet som lyser igenom.Som även vi som är dina bloggläsare får ta del av.
Just detta att du törs dela med dig, både av glädje, härliga upplevelser, äventyr, familjeliv, men också av djupa tankar, svårigheter, sorg och smärta. Det är det som gör din blogg så unik. Du klarar den balansen på på ett så bra och ärligt sätt och självklart behöver du få pysa ibland!
Önskar så att det som nu tynger dig ska få en bra lösning. Att du får ha dina barn samlade i Sverige, det borde vara självklart.
De behöver alla sin mamma och du ska inte behöva slitas så mellan dem och stressas, så som du nu gör. Det borde respekteras att du har fyra barn och att ha två i varje land är ju inte hållbart. Det borde väga tyngre än något annat.
Jag har själv en stor familj bl a en son som bara är lite yngre än dina killar. De behöver sin mamma i den åldern och dina döttrar behöver dig. Syskonen borde få vara tillsammans.
Du är en enorm kämpe Hannah och jag tror att det kommer att lösa sig!
Kram från en av dina bloggläsare!
Tack Tedde för ett så fint och värmde meddelade. Nu fick du mig att gråta. Men bara av tacksamhet och att jag blev rörd. Tack ♥️♥️♥️
Fantastiskt bra skrivet❤️ Håller med dig i allt, hoppas att allt löser sig snart.
Håller också med ! Borde vara en självklarhet att syskonen ska få vara tillsammans. Håll ut Hannah, det fixar sig ska du se.
Varma kramar !
Så fint skrivet!!
Håller med dig i det du skriver!
Bästa Hannah! Skriver sällan men Du verkar vara en varm människa med fel och brister som alla vi andra. Ibland är det upp och och ofta ner. Men du verkar måna om dina barn och det är härligt att läsa om. Kramar till dig????
Min tandläkare hade inte lagt bedövning i måndags, varav jag fick en smärtchock och började storgråta. Smärtan i tanden blev som en katalysator för min sorg efter mamma som dog i cancer förra året, och påminde mig om dödsbeskedet. Jag var hos tandläkaren dagen före mamma dog. Tandsköterskan Vicky är/var underbar, tröstade mig, och lät mig gråta ut. Dr Christian var inte i rummet. När tandläkaren kom tillbaka, och frågade hur läget var svarade jag ”I had a little meltdown, but I am okay now”. Som vuxen kändes det så gott att kunna relatera och SE den lilla flickan i mig som längtade efter sin mamma. Inte bara bita ihop, och få bedövning mot tandsmärtan. Vi måste kunna leva i ett samhälle där vi kan vara oss själva fullt ut. Inte be om ursäkt, eller be om lov för att vara den man är. Jag råder dig att gråta ut riktigt ordentligt. Du gör ALLT som står i din makt för att reda ut en övermäktig situation där ditt mammahjärta blöder. Du kan inte göra mer. Du är så vacker inifrån och ut. Jag följer din blogg med värme för den är medmänsklig, och tonen god. Varm kram från ett mulet Barcelona!
Nu blev jag också helt gråtmild. Förstår den där känslan. När nåt mindre händer med det utlöser så mycket i en. All sorg bara forsar ur en. Kan nog vara bra. Ibland är man så rädd att släppa och bara gråta och bli det där lilla barnet som bara vill bli buren och omhuldad. Minns så väl när Williams hamster dog när han var mindre. Den sorgen som det utlöste satt långt inom honom och hade med mycket annat att göra. Bara tanken på det får mig att gråta.
Det var fint skriver av dig… den lilla flickan som längtade efter sin mamma ???? All Kärlek från ett soligt Marbella ♥️
Så sant! Och så fint skrivet ????
Ååå fina du. Jag är också en trogen läsare som följt dig från det att du började blogga! Väldigt länge med andra ord. Har ju fått följa med dig genom ditt liv, allt från resor, graviditeter med jobbig tid efter förlossning, alla fester, kärlek, föräldraskap, flyttar, din systersons bortgång, klädmärke med egen buss och nya jobb. Jaa jag ”känner” ju dig, från andra sidan dataskärmen ( numera mobil) och jag tycker du alltid har balanserat bloggen så bra!! Förstår att det är ett hårt klimat i bloggvärlden, tyvärr ???? men du har skinn på näsan och ska inte ta åt dig! Jag läser ju att du verkligen gör allt du kan, kämpar med näbbar och klor för det du tror på och vill ska hända. Väldigt beundransvärt ❤️ Det är så sjukt jobbigt att vara i en ständig uppförsbacke, I know the feeling. Men snart vänder det och då blir det lättare att trampa i nerförsbacken!
Vi är många läsare som finns här inne på din sida och mer än gärna skickar positiv, varm energi åt ditt håll.
All kärlek och stort tack för din fina blogg!
Kram// Therese
Ibland måste man få vara liten o gråta! Sen plockar man ihop bitarna av sig själv – man är starkare än man tror! Tänk inte bara på allt som behöver göras, tänk även på det du redan klarat av! Köpa hus: check! Få dina barn att känna sig älskade: check! Mm mm…
Stor kram starka fina människa! ♥️♥️♥️
Har följt fin blogg ganska så länge nu. Tycker att du är en så fin människa på alla sätt. Jordnära och bägge fötterna på jorden. Förstår att det är riktigt jobbigt nu, men när man kommit igenom det jobbiga blir man ju oftast både starkare och lyckligare.
Jag fick i höstas reda på att jag hade cancer. Det var väldigt god prognos på denna cancerform men det satte såklart fart på många tankar ändå. Helt frisk tidigare och så få reda på detta.
Behandlingen var både smärtsam och tuff på flera sätt men nu är det över och jag mår bättre för varje dag. Har efter detta börjat se på saker på ett annat sätt. Kan nu uppskatta allt runt omkring mig mycket mera. Har alltid älskat mina killar överallt annat, men är nu en gladare mamma och fru.
Det jag vill ha sagt är att en dag när du tagit dig igenom allt som hänt och hänger över dig kommer du förhoppningsvis kunna känna så mycket glädje över allt igen.
Jag hoppas av hela mitt hjärta att du snart får det lugnare och allt det jobbiga löser sig ????
Vilken fantastisk mamma du är Hanna!! Glöm aldrig det. Kram.
Hanna…du är i sorg. Allt blev kanske inte som du tänkt dig. Så tillåt dig själv att sörja det. Tillåt dig själv att vara otillräcklig ibland för du är bara människa och du har fyra barn i två olika länder. Var inte för hård mit dig själv. Du finns där för dina barn även om det inte alltid är såsom du skulle velat. Men de har en trygghet i dig. Du ska orka och det kommet du göra. Men just nu…mitt i kaoset, mitt i allt det nya, med all ovisshet var då extra snäll mot dig själv. Du är värd det.
Så fint och bra skrivet! ????