13:05 | juli 27, 2013
Matorgier
God lördag vackra Du. Har du en fin helg? Jag vaknade tidigt imorse men har egat länge i sängen och dragit mig. Så skönt. Åt en sen frukost och nu är vi på väg igen. Nu kör vi mot Malmö och Barnbutiken Beba för att sedan fara till Båstad.
Det har spöregnat hela morgonen men nu börjar det spricka upp. Hoppas det blir fint väder i Båstad. Min svärmor Marianne, Urban och Peters faster Ulla-Britt ska ha en stor gemensam födelsedagsfest/sommarfest… utomhus. Håller tummarna.
Igår lämnade vi vackra Smögen. Här kommer lite bilder från våra dagar och matorgier 🙂
Skaldjursplateau på Smögenbryggan.
Dagen efter en helkväll i Smögen vaknade vi sent och gick och åt brunch på Surfers Inn.
Älskade den flottiga maten och deras slogan, Walk in roll out 🙂
Vi fick parera de här när vi hoppade från klipporna.
❤
Mot Göteborg.
Efter lite jobbmöten gick vi och åt en fantastisk middag, bestående av massor av smårätter, på Tranquilo.
Efter middagen gick vi och såg Badjävlar på Trädgårn´. Apelgren, Schyffert, Betnér, Björn Gustavsson, Fredrik Lindström och Johan Rheborg. De två sistnämnda var outstanding bäst.
Avslutade fredagen med en nattbio 🙂
En fredag helt i min smak 🙂
All Kärlek ❤
Kul att följa dina resor. Var är barnen?
I takboxen 🙂
Hahaha, så jäkla klockrent svar 😀
Vad är det för snygga sommarbrillor Peter har? Ha en fortsatt underbar sommarferie!!
De kommer från det Holländska märket Mykita.
Kram
Obs! Jag menade inget illa med frågan! Du tycker väl att det inte
angår oss läsare.
Jag kan ibland tycka att det är en konstig fråga att ställa. Har fått den ett par gånger. Var brukar man ha sina barn när man är iväg? Barnvakt, mormor, morfar, farmor eller farfar, vänner? Ja, man lämnar ju sina barn till någon man litar på och som barnen älskar och är trygga med. Frågar man alltid människor vart de har sina barn när de är iväg på jobb?
Vilka härliga dagar ni haft här nere i Göteborg och Smögen.
Tranquilo är bra ställe att äta på! 🙂
gaaaah blir helt tokigt glad av din blogg. du är så galet vacker inifrån och ut. Du och din heta man är verkligen förebilder för hur jag vill att mitt liv ska se ut när jag får barn. jag är 25 år, singel och partyprisse just nu och ändå känner jag en sån härlig inspiration och go känsla i din blogg. Massa kärlek, massa ungar, öppna dörrar där alla är välkomna, och ett äkta hem där folk lever och verkar (inte det perfekta man ser i tidningarna) och som känns så mysigt. Mitt mål spot on! Du är grym tjejen!!!!!
Tack! ❤❤❤
Kramar 🙂
Hannah, Jag tycker inte alls att det var någon konstig fråga. Du
skriver ju varje dag om dina barn annars och helt plötsligt blev
det helt tyst.
Eftersom jag inte är med mina barn just nu ser jag inte den naturliga kopplingen att lägga upp bilder och skriva om barnen. I min värld känns det mer konstlat och tillgjort om jag gjort det. Vad vi sedan pratar på telefon om är inget som jag anser mig att behöva delge min omgivning om.
Men de är med en god vän 🙂
Kram
Vad gott det ser ut!
Du är så otroligt grymt vacker Hannah!!!
Har fått höra lite skitsnack om mig nu för någon vecka sedan om varför jag har dig som förebild och varför jag har en förebild över huvudtaget..
Men att bara av att gå in på din blogg så blir man lika glad varje gång, för även om man är ledsen eller arg så blir man genast glad när man läser dina fina ord.
Jag har försökt lära mig att strunta i vad alla tycker och tänker om en men ibland kan det bli för jobbigt för mig och till sist bryter jag ihop totalt… Denna gången ska jag vara starkare än någonsin och bara ignorera dom som håller på!
Tack finaste du. Du är bäst! Puss & kram ❤❤❤
Ha ha ha…………vilket jäkla bra svar.
Det är väl klart att dom är i goda händer.
När jag var hemma med mina tre barn, för längesen,
hade jag önskat jag och min man hade fått göra nåt sånt ibland,
men det inträffade aldrig.
Kram från Trelleborg.
Mamma till 3, Att det skulle bli en så löjlig diskussion av min kommentar! Det förstår väl alla att barnen har det bra! Men det hade ju gått att skriva att nu lämnar jag barnen till min barnvakt
och reser bort ett tag. Det är mycket tråkigt att man måste göra
ett skämt av dom som kommenterar här! Man borde visa respekt även
för sina bloggläsare, men nu lämnar jag den här bloggen.
Verkligen något konstigt svar från Hannahs sida..Jag undrade också vart barnen var, förstod inte om dom va med eller inte. Inte illa menat med den frågan. Men att få ett respektlöst svar tillbaka känns inte trevligt alls. Jobbresa, är det de ni är på?
Är ”i takboxen” följt av en smiley ett respektlöst svar? Så farligt var det väl ändå inte?
Reagerade också över Hannahs svar till Eva. Otrevligt.
Tycker faktiskt inte heller svaret från Hannah var särskilt vänlig.
Ibland när du och din man reser utan barn är det lite oklart huruvida de är med eller inte! Jag vet inte men kan tänka mig att det är en öm tå som du får ta en del kritik för och då kanske du inte skriver det därför! För att slippa kommentarer? Varje familj bestämmer ju själv hur man vill göra utifrån vad man har möjlighet/samvete till.
Absolut inte. Jag skriver en personlig blogg men det innebär inte att jag skriver om minsta detalj jag gör, vem jag pratar med, vem jag inte pratar med eller allt jag känner. Ett fåtal anser att jag har en skyldighet att berätta allt, hur personligt det än må vara.
I detta fallet handlade det inte om något personligt utan att jag inte informerat var mina barn befann sig och med vem. I min värld är det lite märkligt om jag ska inleda inlägg när jag är iväg med ”För att förtydliga är barnen inte med mig idag. De mår bra och farmor/farfar/mormor/morfar/barnvakt har ansvaret fram till 23. Mat finns hemma och de mår bra.”
Som din fråga säger så handlar ofta frågor om samvete att lämna sina barn. Andra mammor som har synpunkter på min roll som mamma. Jag har ett fritt jobb utan fasta tider vilket får som resultat att jag får många frågor om jag arbetar för ett arbete innebär i somligas ögon att gå till en adress kl.09 och gå hem 17.
Hade jag haft ett ”vanligt” jobb hade ingen reagerat på om jag åkt iväg tre dagar på t ex konferens. Men är jag borta ett dygn får jag kommentarer och mail om mitt ”samvete” att lämna barnen. Har fått höra det sedan jag bloggade på Mama 2008. Därav en aning tröttsamt att alltid få höra ”var är barnen?”
Pojkarnas pappor träffar sina barn högst fyra dagar i månaden. De får kommentarer på min blogg med kvinnor som tycker det är så fint att de tar sitt ansvar. Men är jag borta 2-3 dagar antyds det om ”samvete”.
Jag har varken behov eller dåligt samvete för att behöva redovisa något. Det är på intet sätt en öm tå. Mina val baserar jag på min familjs bästa, inte för att tillfredställa andra. Däremot vill jag, än en gång, förklara varför dessa frågor är aningen tröttsamma då jag hört det sedan 2008 varje gång jag lämnar hemmet mer än 12 timmar.
Kram
Jag menade det absolut inte som kritik! Ibland kan det skrivna ordet tolkas så! Jag menade bara att eftersom du uppenbarligen får utstå en del för att du lämnar dina barn hemma ibland så kanske man inte skriver det för att slippa allt ståhej som då verkar bli! Återigen ni gör ju som ni vill önskar/har möjlighet! Min fasta övertygelse är att varje förälder gör sitt bästa för sina barn utifrån deras förutsättningar! Medaljens baksida är väl att du måste utstå kritik för dina val! Andra icke-bloggande behöver ju faktiskt inte det på samma sätt! Ha en fin dag! Kram