Hej igen. Har ringt och bokat däckbyte för Peters bil, bokat in två möten i stan som jag ska ha denna veckan, svarat på mail, betalt räkningar, tvättat, fixat och rotat fram en lunch sedan sist.
Hittade en Findus fisksoppa i frysen, som jag toppade med kräftstjärtar. En helt ok lunch för att komma från en näst intill tom kyl och frys.
Bestämde mig för att äta utan att glo på datorn. Det händer tyvärr allt för sällan.
Innan jag började blogga så hade jag nyligen lärt mig att maila 🙂 Använde nästan aldrig en dator, och köpte min första, egna dator för bara ett par år sedan, och nu klara jag mig inte utan den. Vidhåller dock att det bästa som finns är riktiga, handskrivna brev. Jag älskar att skriva brev, få brev och gå runt i butiker som Swanstöms och Posten, när det fanns riktiga postkontor med hyllor av brevpapper, häftmaskiner, sudd och pennor 🙂 Har full förståelse för att Peter kallar mig för sin udda lilla kuf.
Nu har jag även hunnit att hämtat pojkarna, delat ut inbjudningarna och handlat, sedan jag började skriva detta inlägg. Äntligen får jag min kaffe med mycket mjölk, så jag piggnar till.
Stor kram.
Hej kära vän. Hoppas att du är pigg och glad denna underbara måndag 🙂 Själv sitter jag nere i köket och försöker skriva till dig, men jag måste hela tiden lämna datorn för att hämta Liv som har krupit till andra sidan av rummet och ligger under ett bord och gnager på något äckligt hon hittat på golvet. Pojkarna sov över hos syster, så jag struntade i att handla mat igår, men det innebar ju också att jag blev utan. Så nu sitter jag här och dricker mitt kaffe utan mjölk och tuggar på en torr riskaka.
... som i och för sig är jättegoda, men inte just nu när jag vill ha fil, nybakade frallor med ost och kaffe med massor av mjölk i.
Känns som en typisk måndag 🙂
Mio fyller sex på torsdag, så idag ska inbjudningarna lämnas till alla i klassen och jag måste handla de sista paketen. Tristan fyller också då, kul att de fyller på samma dag. Jag vet att jag skrivit det innan, men visst är det häftigt?! Lance och William fyller också på samma dag, och William föddes på samma klockslag som syrrans äldsta son Isak. Våra graviditeter var inte direkt planerade, men skulle de varit det, så kan man ändå inte pricka in naturliga förlossningar på samma dagar, hur man än planerar. Jag gick dessutom över tre veckor med båda och Maggan födde en vecka tidigare än beräknat.
När de var yngre så slog vi alltid samman deras födelsedagar, men nu vill de gärna ha sina egna. Inte dela tårta, och uppmärksamhet med någon annan 🙂 Jag och syrran har två dagar mellan våra födelsedagar, vilket innebar att mamma alltid slog samman våra kalas också, tills den dagen då vår åldersskillnad (tre år) märktes, och jag och mina kompisar var snorungar i syrran och hennes kompisars ögon 🙂
Nu till något annat. Snart så ska vi börja sälja de vackra sjalarna från Alice & sense, här i webbshoppen, men även handdukar (1oo% bamboo), pom-pom sjalar (wool/silk) och fantastiska överkast från Alice. Tyvärr, har vi inte så många på lager, så först till kvarn…
Sjalar i cashmere och silke. Underbara!
Den perfekta julklappen till en vän, eller till dig själv! Säger såklart till när vi lägger upp allt till försäljning, så du inte missar det.
Hoppas att du får en underbar början på veckan.
All kärlek.
Nu har pojkarna precis åkt hem till syster. De ska vara där och leka ikväll med Tristan och Lance. William vill sova över, men Mio hämtar jag senare, om han intre ändrar sig och också vill sova kvar. Peter har varit iväg och kört rally, hela dagen, så jag och Liv är själva hemma 🙁
Liv har fått sin första hårborste. Kanske blir hon bättre på att kamma sig än jag 🙂
En kam och borste till hennes tunna små hårtussar.
Vad är det för något?
Måste titta lite närmare.
En tandborste var det!
Vi får helt enkelt träna på "hårborstandet" båda två 🙂 idag har jag dock gjort det.
Puss och kram.
Hej min vän. Hoppas att din helg har varit bra. Än är den inte slut, tack och lov 🙂 Söndagar är en riktig biodag, tycker jag. Särskilt när det är så tråkigt väder. Nu för tiden är det dock bara film hemma i soffan som funkar, eller att en av oss går och ser en barnfilm med pojkarna. Minns du att jag och Peter gick på bio var och varannan dag när jag var gravid? Vi passade på då 🙂
Jag och Liv hade en jättetrevlig kväll i kyrkan. Mamma var snyggt klädd i en sari från Indien och vi pratade och åt en god middag innan ”galan”. Trots att det inte var mer än drygt 200 personer där, så lyckades de få in 80 tusen kronor till flickhemmet i Indien. 50 barn från olika delar av världen fick faddrar under kvällen. Många bäckar små…
Jag åkte dit med Liv och kom hem med två små flickor till.
Christel 3 år från Fillipinerna.
Anna 4 år från Guatemala.
För 175 kr i månaden så får flickorna ett hem, mat, mediciner, kläder, utbildning, kärlek och ett liv. Gå in på www.arken.org och klicka dig vidare till ”missionen” om du vill hjälpa ett barn i nöd. Kanske kan du inte ge 175 kr i månaden, men det finns många andra sätt att hjälpa till på.
Vi hörs senare.
All kärlek.
Hej fina. Jag har städat, sorterat alla rena kläder och tvättat, hela dagen. Har farit runt som en tok. Du vet när man blir helt inne i det man gör, och t.o.m. glömmer bort att äta. William fick säga till mig flera gånger, för byxorna hängde ner så halva rumpan stack fram, ”Vill du ha en blomma till vasen”, sa han och skrattade. Glömde helt bort både tid och hur jag egentligen såg ut. Det var inte förrän det ringde på dörren, och personen tittade lite konstigt på mig, som jag insåg att jag såg ut som en riktig galning 🙂
Nu har jag i alla fall duschat, men klädvalet är inte bättre.
Underbart att det äntligen blivit dags för raggsockor. Ett saknat "plagg" under sommaren. Pyjamsbyxor till det, härligt!
Jag ska bege mig in till stan en sväng. Aftonbladets Klick! som jag skriver för har 5 års jubileum ikväll, och det ska firas på Café Opera. Det blir en stor fest, med uppträdanden och överraskningar. Ska faktiskt bli kul.
Håller på att sminka mig, och ska nog byta till en lite mer passande klädsel för kvällen.
Tänkte passa på att tipsa om min brun-utan-sol som jag fått frågor om. Smorde in mig igår kväll, och fick därför ligga långt bort från Peter. Han tycker att jag luktar skit, när jag använt den. Och jag håller med honom, men det är värt att bli behandlad som en spetälsk för att se lite mer levande ut än död.
Terracotta Sunless (self-tanning gel) från GUERLAIN, använder jag till ansikte, och armar om jag ska visa dem. L´ORÉALs Sublime bronze för benen, ger en snygg färg om du mot all förmodan vill ha bara ben i kylan.
Imorgon ska jag till kyrkan på en ”Faddergala”, som de anordnat för att samla in pengar till ett barnhem i Indien. Det blir mycket sång ocg förhoppningsvis många gåvor, så fler barn kan få ett hem, kärlek och utbildning. Helt enkelt ett liv!
Det börjar kl 19 i vår kyrka, Arken i Kungsängen. Du är välkommen! Ska försöka klippa in en bild med info, men jag lyckas inte. Peter får hjälpa mig imorgon 🙂
Varma kramar.
Pojkarna kom in och kröp upp i sängen hos mig och Liv vid nio. Vi låg och pratade och planerade vår helg. Vi har köpt en stor pumpa som vi ska karva till, de ska klä ut sig och knacka på husen här, och leka ”Bus eller Godis”, och annat kul. Vi smystartade redan i onsdags med läskigheterna. Pojkarna älskar Halloween, och jag och Peter älskar att skrämma dem 🙂
På deras gamla dagis i Kungsängen, som drivs genom vår kyrka, så firade man inte Halloween genom att vara blodiga vampyrer och spöken i mörkret. Istället hade vi ljus- och änglafest, där alla barnen var utklädda till små änglar och sjöng. Så fint!
Igår vaknade spökena i skogen till liv. Peter snickrade ihop kors som han bankade fast i marken, och jag tände upp en stig med värmeljus i den becksvarta skogen.
Grannpojkarna och deras mamma var också med på "spökvandringen". De skulle följa ljusen och korsen.
Jag och Liv satt uppe i kojan, och hade ett vitt lakan över oss. När de närmade sig, så gjorde jag otäcka ljud och lyste med ficklampan under lakanet. Jag lyckades inte skrämma dem så bra, för Liv började prata högt 🙂
... men jag kan lova dig att det skets nog ner en eller två kalsonger när Peter hoppade upp ur en "kista" (en gammal garderob som låg i skogen).
Alla barnen tyckte att det var jättespännande, så på lördag, sen kväll, så ska de få uppleva en till ”spökvandring”, med ännu fler spöken och specialeffekter 🙂
Nu ska vi gå ner och göra varm choklad och bre mackor med massor av ost på och doppa i chokladen. Gott!
Önskar dig en underbar helg.
Vi hörs snart.
Varma kramar.
Ps. Du hittar Hannahs 5, på Lifestylebloggen. På förstasidan eller gå vidare från denna sida. Mina 5, intervjuer, Lou och Katinka mm, hittar du i egna kategorier där.
Hej vacker. Hoppas att allt är väl. Jag är helt slut, mitt huvud vill inte fungera och jag är sååå trött. Höstlov och vakna nätter tar musten ur mig. Liv vill inte sova på natten, och på morgonen måste man gå upp trots att man äntligen kan sova, för pojkarna sover inte längre en till åtta. Varför? De har chansen att äntligen få sova ut, som de vill alla andra vanliga vardagar!
Minns när jag var ensam med pojkarna, hur trött och utmattad jag kunde vara, knappt så man orkade andas vissa dagar. Nu har jag en man vid min sida och allt blir mycket enklare att klara av. Med det vill jag bara hylla den ensamstående mamman eller pappan. Riktiga hjältar! Att ta ansvar, sjukdagar, ge kärlek, samtidigt ha tålamod och ork, för två är ett ”jobb” som inte många skulle klara av. Jag minns att jag kunde ha så dåligt samvete för att jag hämtade sent på dagis vissa dagar, var trött och hade inte det tålamodet som jag önskade många gånger, men man är ju inte mer än människa. Och så länge man gör sitt yttersta och överöser med kärlek, så är man inte en dålig förälder för att man kan vara onödigt gnällig och sur ibland. Så här med vill jag ge världens största styrkekram och all kärlek till dig som ensam gör allt för ditt barn. Förresten, så betyder inte ensamstående att du inte har en man i ditt liv, för visst kan man vara gift och leva med pappan, men ändå vara helt ensam, så världens största kram till dig med 🙂
Gårdagen gick i ett. Vi åkte till STHLM Skatepark på Fryshuset, vilket var helt galet. Klart att var och varannan unge tänkte likadant som mina. JAAA, skateparken!!! Det var så mycket svettiga tonåringar, någon enstaka gubbe och barn som for runt som tokar på sina skateboards. Som tur var mötte vår granne Jonas och hans son Alex, pojkarnas kompis, upp oss där. Det behövdes två extra ögon, det vill jag lova. I alla fall om man är som jag och tror att de ska slå halvt ihjäl sig. William suckade och sa ”Mamma, för att lära sig åka skateboard, så måste jag få åka upp på rampen och ramla lite!” Jag gav med mig, trots att mitt mammahjärta oroade sig för krossade ben.
William med gul hjälm och Mio på fötterna.
The Miostyle.
Jag var ändå imponerad av ordningen, trots att det vid första anblick såg utan att vara allt annat än struktur bland alla ”skatearna”, så hade stora som små bra respekt för varandra, och ingen körde sitt eget race så någon tog skada.
Efter att bara ha gjort killgrejer hela dagen, så var det dags för lite payback. Pojkarna fick följa med mig till en supermysig liten inredningsbutik på Eastmansvägen 15 i Stockholm. Classic Living heter den.
Här hittar du ljus, kuddar, smycken och mycket mer.
Matilda som äger butiken säljer även kläder från DAY och Melmelli. Melmelli är ett nytt märke, som än så länge bara säljs i ett fåtal butiker.
Har själv en skjorta från det märket. Det är lite "bondromantik" över det. Lager på lagerkänsla med små detaljer och snörningar, så fint.
Pojkarna hade fått strikta order om att inte riva butiken eller provsova bland kuddarna 🙂
De fick var sitt Kinderägg, och satt snällt på Matildas hunds matta 🙂
Sedan bar det vidare till Skansen, för ”spökvandring”. William ångrade sig och ville inte gå, för det skulle vara riktigt läskigt. Mio ville däremot gå, så han och Peter smög in på det nersläckta Skansen och hörde skräckhistorier och såg spöken svepa förbi bland träden.
Jag, William och Liv fördrev den halvtimmen i bilen med att gissa låtar på radion. Liv var sämst på det.
I dag har Williams gamla klasskompis William kommit på besök. Han flyttade till Skellefteå i somras, och har varit så saknad av pojkarna. Så här hemma har det varit hur lugnt som helst. De är ute mest hela tiden, så jag ser knappt röken av dem.
All kärlek.
Morgonen började med att Peter fick mig att börja gråta! Läste hans vackra inlägg och blev alldeles rörd. Är så tacksam över livet, att få känna lycka och att vara älskad. Att ha träffat en man som Peter, som gett mig en känsla jag alltid drömt om, riktig trygghet. Har alltid undrat hur det känns, och nu vet jag. Störst av allt är ändå hur han tagit mina barn till sitt hjärta och gör ingen skillnad på Liv och dem. Trodde aldrig att jag skulle kunna må så här. Efter att ha varit på botten. Känt att det enda som hållit mig uppe var mina barn och min tro, nästan gett upp hoppet. Så kom det en dag då jag träffade honom, Peter, som fick mig att skratta, känna mig trygg och älskad. Som en räddande ängel, tog han oss under sina vingar.
Så hur dåligt du än mår, i kärlek, i din själ eller på andra plan, ge aldrig upp. När man mår som sämst och inte ser något ljus, då kommer en varm hand mot din kind, en väns axel att gråta mot, ditt livs kärlek eller en djup och sann lycka.
Hjärta i sanden.
Jag älskar att läsa texten ”Fotsteg i sanden”, eller lyssna på Leona Lewis låt ”Footprints in the sand”. Den ger hopp och är så sann.
Nu tjatar pojkarna och Liv börjar bli rastlös. Vi ska packa in i bilen och bege oss till ett skateboardställe, sedan ska vi på ”spökvandring” på Skansen. Det händer massor av roligt och läskiga saker på Skansen denna veckan, för barn som har höstlov. Ikväll ska vi ha en riktigt läskig kväll. Dags att ta fram vuxenblöjan, för ikväll ska vi skrämma varandra 🙂
All kärlek.
Det känns som om det är mitt i natten. Det är beckmörkt utanför fönstret och helt tyst. Jag har tänt ljus i köket och njuter av tystnaden. Det har varit allt annat än tyst här hemma idag 🙂
Nu är pojkarna på spökjakt med ficklampa i skogen, och med skateboarden under armen så de kan försvara sig med något 🙂 Liv sover som en stock bredvid mig, och jag passar på att skriva.
Stock, och stock… nu vaknade hon.
Nyvakna bebisar luktar så gott. Hon är alldeles varm och rosig.
Igår släpade hon sig fram över golvet, men idag, bara en natt senare, så skjuter hon upp rumpan, ställer sig i krypläge och tar sig fram mycket lättare och snabbare. Häftigt, och dessutom min alldeles egna lilla dammtrasa.
Jag har haft min goda vän Annelie och hennes dotter Denise på besök. Vi jobbade tillsammans på min gamla salong i Kungsängen. Hon är bl a fotvårdare, och har tagit sig an mina äckliga fötter flera gånger. De enda fötterna som jag kan ta i, är bebisfötter. Goa knubbiga, små bebistår, och så pojkarnas, så klart. Men det dröjer nog tyvärr inte länge innan de luktar svettiga karlfötter och pryds av snubbigt tåhår. Fy!
Hon gjorde jättegoda wraps till lunch åt oss. Superenkelt och nyttigt. Sedan har vi bara suttit i timmar och pratat om allt mellan himmel och jord.
En vegowrap, fylld med falafel, sallad och quinoa.
Nu ska jag laga middag, den är allt annat än vegetarisk. Det blir korvstoganoff, för det var Peter som fick önska mat ikväll.
Puss och kram.
Hej min vän. Ja, man ligger inte riktigt på latsidan när man har tre barn hemma att underhålla hela dagarna. Försöker i och för sig att få pojkarna att använda sin egna fantasi, istället för att hänga mig i kjolen och tjata om vad de ska göra. Mitt förslag var att de ska städa sina rum, vilket resulterade i att de var borta på en sekund (de försvann dock inte upp på sina rum), och jag kan sitta i lugn och ro och skriva 🙂
Gårdagens paket gjorde succé. Den lyckan var så rolig att se. Mio hoppade upp i Williams famn och skrek att han älskade honom, och William skrattade.
Tack Stadium!!!
Paketen slets upp, och små glädjetjut kom hela tiden.
Det fick varsin skateboard, hjälm, skydd och andra tillbehör.
Lyckan var total! De som hade önskat sig varsin skateboard så oerhört mycket, fick äntligen en.
Provåket på parketten slutade med att jag fick ligga och skrapa svarta märken från golvet, så nu är det utomhus som gäller.
Vi var bjudna till mamma på middag på kvällen. Peter var tyvärr tvungen att fixa läckan på taket (grannen hjälpte till, tack och lov :-)), så han kunde inte följa med. Han hade i sin ensamhet försökt laga middag till sig själv, rester och annat som han hade blandat ihop, till en äcklig röra. Så sorgset 🙁
Vi däremot fick en fantastisk vegomiddag, med majssoppa till förrätt, grönsaksbiffar med fetaost och soltorkadtomat och råris till varmrätt och hjortronparfait till dessert.
Det jag gillar mest med att det blir mörkt så tidigt på kvällarna, är att man äntligen kan tända massor av ljus. Jag älskar skenet och värmen från levandeljus. I går blev det inga ljus, men en långpromenad i mörkret. Pojkarna ville så gärna gå och titta på vårt gamla hus, så vi stoppade ner Liv i vagnen och gick ut i den mörka kvällen. Det började regna, så vi blev genomblöta 🙂
William och Liv gick i förväg. Lite kusligt när det är så dålig belysning längs med gångvägarna.
Pojkarna hittade en ny gunga på vår gamla gård, och gungade som galningar.
Min älskade Mor.
Liv låg nerbäddad, skyddad från regnet och sov.
När vi kom in så tände Gunnar en brasa, som tinade upp oss, mysigt.
Usch, jag har massor som jag måste fixa med nu. Orkar inte! Varför kan det inte finnas någon dag utan massor av ”måsten”?
Äh, vet du vad? Jag tänker skita i alla måsten i dag. Det är ingen som mår dåligt av att det ligger tvätt i gästrummet, jag kan bara stänga dörren. Räkningarna kan jag lika gärna betala imorgon, och resten av det jag måste ordna, kan jag också göra en annan dag 🙂 Vad lätt det var att få till en dag utan måsten 🙂
Hej på en stund.
Kramar.