02:21 | november 11, 2018
Tivoli och Moder Teresa
God morgon vacker. Hoppas du har en fin helg och mår bra.
Här är det tidig morgon. Klockan är 6 och jag vaknade nyss MEN jag har sovit rätt bra inatt. Första natten med sömn. Så behövligt.
Dagarna går fort och imorgon bär det av till Nepal. Har aldrig varit där tidigare så det ska bli spännande. Tänkte dock inte på att det nog är bra mycket kallare där så nära Himalaya och har mest bara med mig långklänningar i resväskan. Får slita på min enda stickade tröja som jag hade på mig när jag reste hit… och i värsta fall ha mina raggsockor, från flygresan, i flip-flop 🙂
Igår tog vi med alla 26 flickor på tivoli och badland. Hela dagen var vi där och dom skrek av skratt, åt glass, åkte karuseller, badade och hade en helt fantastisk dag.
En dag va glädje. Önskar jag kunde få dig att känna glädjen från flickorna. Sån ren och stark glädje.
På vägen tillbaka till vårt vandrarhem så gick jag förbi Moder Teresas hem.
Wow!
”The Child is God’s gift to the family”
Man ser att många har ett hårt och hemskt sätt att uppfostra sina barn. Var nära på att bli fullkomligt galen på en kvinna som slog sin fem åriga lilla pojke med två hårda örfilar i ansiktet för att han grät. Sånt ser man hela tiden här. Gör så ont så man vill även rädda barnen som HAR föräldrar.
Gatorna myllrar av folk. Bilar och motorcyklar överallt. Vissa fasader är målade i glada färger, även bussarna, det tar bort lite av den gråa smutsiga nyans som annars ligger som ett täcke över hela staden.
Glöm inte kolla på Instagram. Där försöker jag så ofta jag får tag i wi-fi lägga upp instastorys. Små filmsnuttar på allt som händer.
Idag ska vi vara hela dagen ute på centret. Umgås med flickorna men också dela ut hygienartiklar och ett stor eye camp tillsammans med Hope Hospital. Hundratals människor får komma dit och prova sin syn och få glasögon.
Den här dagen har jag sett framemot.
Till något helt annat och skoj hemma i Sverige så låg jag och scrollade igenom Aftonbladet och möttes av det här!
Som ett gammalt Backstreet Boys fan kommer jag stå längst fram och sjunga med i alla sånger… om jag får biljetter. Kanske ska man campa utanför biljettförsäljningen 🙂
Så glatt med boy (gubb) band. Jag vill dit!
Önskar dig en fin dag.
Var rädd om dig och glöm inte bort att du är värdefull.
Kram ♥️
04:40 | november 10, 2018
Utflyktsdag
Jag lånade wi-fi-dosan över natten och vill inte riktigt lämna tillbaka den.
Gillar att kunna kika in här när jag vill och skriva några rader. Annars är jag helt utan wi-fi och kontakt. Känner mig halv 😉
Ändå läste jag att det finns fler mobiltelefoner än toaletter här i Indien så mottagning borde dom ju ha 🙂
Somnade aldrig om ”imorse” utan tog mig en kopp kaffe i sängen och läste en stund innan jag väckte mamma.
Det här bokmärket från Vida gör mig alltid lika glad när jag öppnar min bok.
Duschen här på vandrarhemmet är inte riktigt en dusch utan en kran. Bara att fylla hinken och hälla över sig. Eller som jag gjorde imorse, satte mig på huk under strålen och vaskade av mig.
Man har en konstant lukt av skit i näsan. Överallt luktar det välanvänt dass, sopor och smuts. Kroppen är helt svart av luftföroreningar efter en dag ute i Kolkata. Allt är så smutsigt, och här bor dom på gatorna i all skit. Barnen sitter i rännstenen och tvättar sig i gammalt smutsigt vatten och överallt hänger det kläder på tork som nog blir smutsigare av att hänga där än att ha dom på sig.
Huvva. Sån misär.
Men idag så kommer våra flickor få uppleva allt annat än misär.
Önskar dock man kunde ta med sig varenda unge ♥️
Har ätit hotellfrukost och är nu redo för att möta resten av gänget. Ett ägg fick man visst bara ta. Jag tog först två och fick mig en utskällning. Han morrade och prickade av på listan att jag fått mitt ägg och inte kunde ta ett till. Här är det inget matsvinn som på hotellen hemma där högar lämnas på tallrikarna.
Hör av mig ikväll när vi är tillbaka. Då är det mitt på dagen hemma i Sverige.
Vad har du för dig?
Tack för att Du finns.
Kram ♥️
01:22 | november 10, 2018
Sömnlös
God morgon från Indien. Eller morgon och morgon skulle jag nog inte kalla det. Kl är 5 på ”morgonen”. Jag har legat vaken sen 03.30. Som en klocka vaknar jag. Likadant igårnatt. Trots sömntablett så vaknar jag. Klarvaken.
Hemma är den strax efter midnatt och du är väl kanske också vaken.
Får panik när jag inte kan sova. Tankarna snurrar, jag får ångest och börjar tänka på livet. Vad kommer hända.
Saknar mina flickor så det gör ont. Saknar pojkarna också så klart men på ett annat sätt. Dom känns inte lika långt bort.
Snart är vi tillsammans igen. Kommer bli mysigt att se dom. Bara kramas och berätta vad vi gjort dom 10 dagarna ifrån varandra. Jag kommer ha många bilder och berättelser från Indien och Nepal. Dom tycker om att höra om allt vi upplevt där och vill veta allt om barnen. Om några år ska jag ta med Liv, Vida, William och Mio hit. Det kommer förändra deras liv.
Man får verkligen perspektiv på livet när man är här.
Trots käftsmäll på käftsmäll i vanliga livet och oro över allt just nu så har jag det väldigt bra. Ofattbart bra. Friska barn, mat på bordet, vänner och familj. Har allt som är viktigt för att må bra i hjärtat.
Nu i stunden är det mycket som tynger, gör ont och gör mig fruktansvärt arg och besviken. Men allt löser sig. Det gör det alltid…
… och nu är jag är här! Fokuset är helt inställt på att göra gott. Det är målet och visionen. Lägga sig själv åt sidan och ge allt till dom som behöver det här.
Igår innan vi åkte tillbaka till vårt rum, med en vy och några kackerlackor, så hade en fin kväll med flickorna 🙂
Vi samlades i stora salen. Där sjöng och dansade dom och vi delade ut svenskt godis. En i teamet hade med sig en hel väska med gosedjur som alla fick. Det var barnen på Arkens förskola i Sverige som skickat med det finaste gosedjuret dom hade hemma för att glädja flickorna här.
Det var en sån glädje i luften att man kunde ta på den och känna den ända in i hjärtat.
Om drygt en och en halvtimme ringer väckarklockan. Lägger mig och läser en stund. Kommer väl somna en kvart innan jag måste upp. Zzzzznark. Idag ska vi ta med 25 barn på en utflykt. Vi ska åka till en nöjespark med vattenland. Hade behövt vara pigg. Men får sova en annan gång.
Stor Kram ♥️
14:03 | november 9, 2018
Room with a view
Hej min vän. Kom fram igårkväll efter en lång resa. Mellanlandning i Delhi och en halvdags väntan där sen vidare till Kolkata.
Är helt snurrig av sömnbrist men laddad inför en vecka i Indien och Nepal. Vi ska besöka flera barnhem och ha en stor hälsodag för dom behövande. Här i Kolkata är det fokus på flickorna på vårt center. Så underbart att vara tillbaka och får träffa alla dom.
Vi är ca fem timmar fram så nu är det kväll här.
Mitt och mammas rum på vandrarhemmet mitt i Kolkata bjuder inte bara på denna utsikt utan även ljudet från en galen trafik, gap, liv, musik samt en och annan kackerlacka 🙂
Har ingen tillgång till wi-fi men har fått låna en liten dosa som jag kan koppla upp mig på en stund. Inte mycket till mottagning men jag lyckas iaf ladda upp några få bilder. Jag ska ta försöka ta mig till ett internetcafé, där jag kan få upp fler bilder så du får vara med mig på resan och följa allt.
Jag och mamma åt middag på rummet då vi var för trötta för att hitta nåt matställe i myllret.
Soppor, snabbkaffe, finncrisp, räkost och makrill är alltid med oss. Gött 🙂
Idag har vi varit och är fortfarande på barnhemmet. Mitt i slummen ligger denna färggranna pärla där många flickor får ett kärleksfullt hem, mat, utbildning och trygghet.
Lekplatsen är klar.
Vakthund på plats 🙂
Flera kvinnor från dom fattiga slumområdena får komma till centret varje dag och bli utbildade i sömnad. På så vis kan dom få ett jobb, tjäna pengar och en bättre framtid.
Symaskinerna har många läsare här på bloggen varit med och skänkt pengar till. Tack!
Behoven är fortfarande stora och det behövs fler faddrar så vi kan ta in fler föräldralösa barn och ge dom ett liv utan fattigdom, våld och sjukdom.
Barnen här strålar av lycka. Det är så härligt att se.
Nu ska dom dansa och sjunga för oss så jag måste lämna tillbaka dosan och gå till samlingssalen.
Hör av mig snart igen.
All Kärlek ♥️
17:47 | november 7, 2018
Mot Indien
Hej min vän. Nu är vi på väg mot Indien med väskor fulla av glasögon och hygienartiklar som ska delas ut.
Resan kommer bli så spännande, givande, känslosam och stark.
Åker i bästa mjukis tightsen från ElsaLeonie, stickad tröja från H&M och skor LdiR.
Redo för Indien och Nepal.
Det är nån Indisk högtid idag så här på Arlanda ligger det blommor och annat i en fin dekoration på golvet.
Kram ♥️