23:15 | januari 26, 2010
Skrattkramp och skaldjur
Hej min vän. Nu ligger jag här igen, i min hotellsäng och skriver. Det har varit en sjukt rolig och intensiv dag. Har sällan skrattat så mycket. Vet inte om det beror på att jag är konstant övertrött eller om Hans faktiskt är rolig 🙂 Det lutar nog mest åt de sista alternativet, trots att båda stämmer in bra!
Idag var det en från ”familjen” som var med och tävlade så glöm inte att titta för att se om hon vann. Jag höll tummarna extra hårt.
Jag blev väldigt förvånad när jag öppnade dörren till Hans loge imorse och han stod i en märklig ställning. Till min skräck stod det Leif på dörren. Ännu ett spår av Leif "Loket", tyvärr bedrövande nära min kollega.
Lizette i full färd med att fixa till mig inför dagens första inspelning.
Jag vilar mig lite mellan akterna.
Håller desperat i klädstången och vill helst ta allt och springa.
Kolla in alla "mina" snygga skor. Önskar att jag var lite mer Lill-Babs och kunde gå runt i så här snygga skor utan att halvt plågas till döds.
Marie, tävlande och bloggläsare. Vår vän 🙂
Söta Sanna var inte med och tävlade, men lyste upp studion med sitt leende 🙂
Outfit nr 3.
Jag blir "myggad" (får min mic och sändare mm) av ljudkillen Mathias inför sista och fjärde programmet.
Nu är vi klara med dagens fyra program. Hans fick tröttblicken.
Vi kom till hotellet vid strax innan 20.00, vrålhungriga och trötta. Hungern tog dock över så jag, Hans och Fredrik gick till en mycket trevlig restaurang och åt. Jag åt en hel skaldjursplateau och är fortfarande proppmätt. Kommer nog rapa krabbklo hela natten 🙂
Trodde först inte jag skulle bli insläppt på detta fina ställe i mina UGGs och allmänt sunkiga uppsyn, men det var inga problem 🙂
Fredrik, jag och Hans på Fiske Krogen, verkligen en restaurang att rekommendera. Särskilt i ett trevligt sällskap som detta 😉
Nu när dagen är slut kan jag summera den med att den fått mig att låta som en galen åsna när jag får mina skrattattacker och jag är glad över att ha ett så roligt jobb med så underbara människor.
Var rädd om dig och tänk på att Du är värdefull och älskad!
Puss och god natt.
23:04 | januari 25, 2010
Ve och fasa, jag har blivit galnare
Nu ligger jag på mitt hotellrum. Peter, min man och hjälte sitter sedan många timmar med alla barnen i bilen på väg hem. Saknar dem så fruktansvärt mycket! De är nog framme snart skulle jag tro. Ringer med jämna mellanrum för att kolla läget, med min katastrofhjärna kan jag inte sova förrän jag vet att de är hemma ordentligt och ligger tryggt i sina sängar.
Jag tog tåget hit till Göteborg från Båstad. Jag gillar att åka tåg, det är rogivande på något vis. Visst, det hade väl varit lite trevligare med sällskap 🙁 Jag har kommit fram till att jag har torgskräck-light. Innan jag satt på tåget var jag helt uppstressad. Avskyr att gå på stan själv eller där det är mycket folk. Har alltid varit så sedan jag var barn. Kanske beror det på att jag alltid lyckas göra bort mig 🙂 Jag är så klantig och vimsig så jag ramlar och snubblar nästan jämt. Jag är social och pratar som om jag har mundiarré i mindre sällskap, men jag avskyr att prata i större sällskap. Jag blir röd som en pion i ansiktet om jag blir generad (vilket jag lätt blir), vilket inte gör saken lättare. Jag har ett yrke som innebär att jag talar inför folk i tv och jag har uppträtt inför tusentals men min folkskygghet blir bara värre och värre. Jag får helt enkelt inte denna ekvation att gå ihop, kanske är det så enkelt att jag är sinnessjuk 🙂
Innan vi for åt varsinna håll hade vi i alla fall en trevlig eftermiddag som var allt annat än sinnessjuk och konstig.
En flygande Liv. Okej, lite konstigt 🙂
Alltid lika glad. Hon har fått en liten, liten framtand som sticker fram. Tror nog att det är en till på g, för hon har fingrarna i munnen hela tiden och gnager på allt.
Älskade William väntar på maten.
Det blev en god ceasarsallad till lunch.
Herr Säregen som förgyller varje sekund med sina knasigheter.
Marianne körde mig till tågstationen.
En bild från tåget. Gissa om jag var uttråkad?
Just nu sitter jag i sängen...
...och det här är mitt rum.
Imorgon ska vi spela in fyra program. Så det blir en lång och intensiv dag, men ack så rolig. Jag skrattar verkligen hela tiden och får galna skrattanfall i helt fel lägen. Fick precis ett sms från Lizette, hon skrev att hon har massor av snygga kläder som väntar 🙂 Allt kommer från NK Coctail (De har bl a märken som Kookai, Oasis och Wearhouse), och vill du veta vad ett specifikt plagg har för märke som du sett i programmet, så hittar du allt på Lizettes blogg (lizette.me).
Jag har inte hunnit med en” frågor och svar”, men snart ska jag ha en ”frågadag”. Valde ut de fem vanligaste frågorna och svarade på ”Hannahs 5” på Lifestylebloggen igår. Ex. vilken kamera jag använder mm 🙂
God natt min fina vän, vi hörs imorgon.
All kärlek.
13:37 | januari 25, 2010
Varning för gul snö
Hej vackra vän. Hoppas att din vecka har börjat bra. För mig känns det fortfarande som helg, jag börjar inte jobba förrän imorgon. Peter och barnen ska börja köra mot Stockholm om några timmar. Jag är imponerad över Peters tålamod och ork. Han ska ju köra hem själv med alla tre barnen och det lär nog ta sex timmar.
Vi har precis kommit in efter en lång och skön promenad i de vackra omgivningarna här uppe på åsen i Båstad. Jag har varnat pojkarna för gul snö, men det var inget nytt för dem att man inte ska stoppa det i munnen 🙂 Tycker i och för sig inte att barn ska äta snö och suga på istappar alls. Äckligt!
Utsikten från vardagsrumsfönstret. Sist jag visade dig den var det sommar, sol och alldeles grönt.
William gör sig redo för snöbollskrig.
Sekunderna innan jag blev tokmulad av Peter.
Snökrig!
Ibland lyckas jag lura till mig en bild på Peter. Han är lite fotoskygg.
Älskar denna sortens hus. Så vackra. För att inte tala om på sommaren när knallröda rosor växer längs med den vita fasaden.
Hitta tre mössor.
Vägen upp mot huset där vi promenerade.
Nu ska vi äta lunch och packa sedan bär det iväg mot Göteborg och Stockholm.
Vi hörs om en stund igen.
Önskar dig en underbar vecka med massor av glädje, kärlek och kraft.
Varma kramar.
21:56 | januari 24, 2010
Separationsångest och John Blund
Dagen har varit hur lugn som helst. Efter lågprisshopping och vila så for vi ner på byn och åt middag. Jag känner mig fortfarande inte helt ok men jag börjar ana att min kropp bara är i någon sorts chock. Jag har inte känt tillstymmelse till stress och i stort sett så har jag inte gjort någonting ansträngande alls. Huvudet har helt enkelt fått kortslutning 🙂
Mio gapar stort.
Min plankstek innan jag gluffsade i mig den.
Pojkarna har gjort en koja bakom soffan där de ska sova inatt. Jag vill också sova där så jag kan gosa med dem hela natten, men jag vet att när Mio börjar gnissla tänder, William börjar sparka runt och rummet fylls av fislukt så kommer jag ångra mig 🙂 Får helt enkelt mysa med dem imorgon innan de åker upp mot Stockholm. Har separationsångest, saknar pojkarna, Liv och Peter redan trots att de fortfarande är här. Jag åker till Göteborg när de åker hem imorgon.
God natt...
...sov så sött.
Jag ska också gå och lägga mig nu, mitt huvud värker och jag är sekunder från att somna.
Hoppas att du haft en fin helg.
Vi hörs imorgon.
All kärlek.
13:47 | januari 24, 2010
Onödigheter = fantastiskt
Hej min vän. Här ligger snön vit och vacker på marken. Jag vaknade dessvärre med migrän imorse och den håller i sig 🙁 Har varit ute i friska luften, men det starka ljuset gör det bara värre. Ska vila en stund nu, men ville säga hej till dig först.
Jag och pojkarna for ner till ”Lågprisladan” vår favorit affär 🙂 Jag kom hem med massor av saker, saker som verkade ytterst nödvändiga när jag köpte dem, men nu så inser jag att de inte alls behövs 🙂 Tycker ändå att det är fantastiskt att gå runt bland tandkrämer, papper, ljus och annat för billiga slantar och fylla varukorgen med just sådant.
Shoppingfreaks, så länge det är billigt, udda och onödigt 🙂
Liv fick en telefon och små söta hårspännen. Nu ser hon riktigt flickig ut, så ingen kan säga "Åh, vilken söt pojke" igen.
Vi hörs lite senare.
Var rädd om dig.
Puss och kram.