Det förekommer cookies på hannahgraaf.com. Genom att fortsätta läsa på hannahgraaf.com godkänner du detta. Läs mer om cookies här.

11:19 | augusti 26, 2018

Blandade känslor

God söndag vacker. Hur mår du?
Jag vaknade nyss. Ska packa ihop mina saker, åka förbi skolan och ge William och Mio massor av pussar och kramar och sen bege mig mot Arlanda och Spanien.
Men är tillbaka här igen redan om drygt två veckor 🙂
Wow! Vilket gäng vi är tillsammans. Förstod efter mitt senaste inlägg att jag inte är ensam. Många mår dåligt, eller har mått dåligt. Men med alla dessa kloka och varma råd och hjälp vi kan ge varandra så är det en väldigt bra bit på vägen till god psykisk hälsa.
Så många ärliga öppenhjärtliga berättelser från sårade själar men också från helade själar. Så många kloka ord, varma, sorgsna och hjälpsamma.
Vi har varandra. Tack!
Kommer berätta mer om allt med flytt mm då frågorna var många. Men framför allt så ska du som skrev att väljer bort mina barn tänka om. Det är jag som låter dom ta modiga steg i livet. Inget jag vill och jag hade så klart kunnat bestämma så vi bor under samma tak. Men jag vill låta dom våga. Blir det inte bra, då gör vi bara om och gör på ett annat sätt. Mina barns lycka är viktigast. Jag finns ju för dom hela tiden vart än i världen vi befinner oss. Tack och lova att ingen av dom vill plugga i USA eller Kina. Då hade vi inte kunnat ses lika ofta och lika lätt.
Sen är det här en blogg. Jag är öppen och ärlig men jag kan inte och vill inte skriva allt som händer, orsaker till vissa saker eller varför det i ibland bara är som det är. Men det borde man förstå. Så att spekulera och ha sig hjälper varken dig eller mig.
Igår var en dag med väldigt många blandade känslor.
För fyra år sedan fick jag ett samtal från min mor där hon bad mig att sätta mig ner och lyssna. Isak var död.
Den sorgen, den mörka avgrunden jag föll ner i, det skriket som kom ur mig vill jag aldrig uppleva igen.
Igår var det som sagt fyra år sedan på dagen som Isak gick i förväg till himlen.

Tänker på dig varje dag älskade Isak! Saknar dig så mycket så det gör ont. Men jag vet att vi möts igen. Ta hand om Stickan där uppe. Älskar dig varje dag i resten av mitt liv ♥️
Igår var det även dags för Mios nya skola, hans nya plats en stund i livet. Att släpp taget liiite om min Mio.
Han sken. Sken som en sol. Så modigt, nyfiken, förväntansfull och glad. Jag grät mest inombords.
Detta är hans dröm. Mina barn är så trygga i sig själva pga ett varmt och kärleksfullt hem så dom vågar ta stora steg, prova sina vingar… för dom vet att jag är där om dom faller.
Och jag kommer som sagt redan om drygt två veckor igen. Men det är nog mest för att ge en varm kram och mysa lite. Pojkarna är stora och har inte det största behovet av att hänga med mig men en kram och mammas närhet är alltid bra och lite påtvingat 🙂
William börjar skolan idag. Samma skola går dom i och har varandra.

Mio och mamma.
Var inte ensam igår utan hade mamma vid min sida. Var nära till gråten hela tiden. Mio min Mio.


Fikade och träffade lärare. Hela dagen var vi där.

Sen ville Mio att vi skulle gå. Det började bli pinsamt tyckte han 🙂

Jag och mamma åt en sallad i kvällssolen innan hon skjutsade hem mig till Ewa.
Ewa skulle egentligen varit iväg på middag men ville inte att jag skulle vara ensam. En dag med så många blandade känslor både på gott och ont men mest ont.
Jag älskar ju kantareller så hon hade köpte hem det och jag gjorde kantarelltoast med parmesan i ugnen till oss.

Sen myste vi ner oss i soffan frossade i massor av gott och somnade båda två. Vi vaknade till vid midnatt på soffan och hasade oss till våra sängar.
Sen kunde jag så klart inte somna om och låg halva natten och tittade på Castel Rock på HBO. En ny konstig och läskig serie baserad på Steven King bok.
Dags för kaffe och börja packa.
Tack för att Du finns.
All Kärlek ♥️

53 kommentarer



13:45 | augusti 23, 2018

I ärlighetens namn

Hej min vän. Hopps allt är väl med dig vart du än befinner dig och vad du än gör.
Har inte sovit så mycket inatt pga olika jobbiga anledningar. Samtal och tonåringar. Småpanik och ångest men det löste sig. Tack och lov.
I morse fick jag ett sms från min vän Viktoria att det står frukost och väntar utanför dörren till mig och Mio.
Vilken vän! Vilken omtanke! Vilken kärlek! Tack!

Så jag och Mio fick en god start på dagen. Mackor, bullar, smoothie och annat gott.
Inte för att vi har kommit så långt. Vi hasar fortfarande runt i pyjamas 🙂
Får bo hos min älskade vän Ewa som ställer upp på ett helt fantastiskt sätt. Jag och pojkarna får bo här nu när allt är lite upp och ner. Vi sover i mina flickors gamla våningssäng som Ewa fick när vi flyttade. Mio på överslafen och jag under. Varje gång han rör sig så tror jag att sängen ska braka ihop. Men mysigt är det ändå. När William är här, som mest sover hos kompisar i stan, så har vi madrass också. Vi i ett rum. Lite av den där kollektivkänslan som jag älskar 🙂
Som du säkert har förstått så mår jag inte särskilt bra. Har inte gjort det på ett bra tag.
Är inte rädd för att blotta mig och berätta för jag tror att många kan känna igen sig och då är det skönt att veta att man inte är ensam. Tänker inte skämmas. Ingen ska behöva skämmas över att man inte mår bra.
Detta är absolut ingen självömkan och jag vet att andra människor har det sämre och mår sämre än jag men nu är detta min blogg och mitt liv. Så du som känner att du vill kasta skit… stänga av datorn, lägg bort mobilen och ta en promenad. Lägg din energi på nåt annat.
Men du som förstår och kanske själv inte mår bra så kan vi stötta varandra.
Well, livet är inte alltid så lätt. Man kan bo i ett vackert hus, i ett varmt land, ha underbara vänner och familj, bra jobb och utåt ha allt men det är ju inte allt. Men så klart mycket.
Vad vore livet utan kärleken till och från vänner och familj?! För det är viktigt. I alla fall för mig. Men vad är livet om du inte har en inre lycka. Det är ju viktigast.
Allt ligger inom en själv. Jag har aldrig själv trott att jag skulle kunna gå in i väggen eller få en depression. Jag är tuff och stark, har varit med om så mycket så jag klarar mig. Bara att förtränga, lägga på locket, borsta av det och gå vidare. Men så var visst inte fallet.
Ärren som jag fått är så hårda och har gjort min hud extra hård har jag tänkt. Men där under var den visst mjuk och skör. För det är jag. En konstig blandning av en hårdhudad typ och en högkänslig personlighet.
Det här kom som en oväntat käftsmäll från sidan. Helt utan att jag fattade vad som hände.
För visst kan man inte bara lägga locket på och gå vidare. Inte med allt. För en vacker dag så bubblar det över.
Mycket har hänt i mitt liv. Mycket som jag själv inte tror jag tagit skada av men kanske har jag det. När jag berättat om vissa saker som jag själv lämnat bakom mig så sitter lyssnaren i chock.
Bara senaste åren har det varit död, sjukdomar, trauman och sorg men också underbara glädjande saker som hänt. Men tyvärr så är det ju det jobbiga händelserna, dom där elaka orden som sätter djupast spår. Inte skratten och värmen.
Jag har känt mig tom och orkeslös. Vissa, många dagar, har jag inte ens kommit ur sängen. Ligger bara i flera dygn och sover. Orkar ingenting. Men vissa dagar så måste jag och då tar jag ut den lilla orken jag har. Hittar på saker med mina barn, familj och vänner. Det är glädjande men inte som förr.
Jag är liksom inte mig själv. Inte glad. Bara tom. Ledsen och arg.
Mycket har kommit nu med flytten och olika viljor. Att behöva ta stora beslut som gör ont i hjärtat, känna sig ensam, så oändligt ensam, i det och inte veta varken ut eller in. Bara att alla vill så mycket och det hänger på mig. Det är jag som ska ta beslut….
Och på bekostad av min egna lycka. Men så är det. Ibland måste man lägga sig själv åt sidan för att dom man älskar ska vara lyckliga.
Och det har jag gjort. Som ”grädde på moset” när jag redan mår skit. Men så är livet.
Jag ser inte framemot nåt, har ångest att jag inte orkar göra nåt, ångest att jag mår som jag gör, panik över att inte veta hur jag ska mig ur det. Känner mig otillräcklig, värdelös, ful. Har inte ork att vara alla till lags men ändå ligger det där dåliga samvetet och gnager i mig för att jag inte svarar i telefon, tar den där fikan eller hör av mig till vännen som jag inte träffat på länge. Vill att alla ska vara glada och må bra.
Mio kommer också stanna kvar i Sverige, som William. Vilket gör ont. Ondare än ont. Men det är hans önskan och att se Mio så lycklig gör mig mitt i allt lycklig. För jag vill att mina barn ska vara det. Mina pojkar är stora och har alltid varit hos mig och med mig… och så klart kommer dom alltid vara med och hos mig men på ett annat sätt. Men det är jobbigt. Inte för dom men för mig. Huvva, börjar storgråta bara av att skriva till dig.
Gråter gör jag hela tiden. Kan inte sluta eller kontrollera tårarna. Kommer i tid och otid.
Livet. Min vän. Livet. Men det måste gå vidare. Och det gör det. Bara att kämpa och hitta tillbaka. Vet inte riktig hur ännu men snart är jag tillbaka i vardagen så då kanske det blir lättare.
All Kärlek ♥️

291 kommentarer



12:35 | augusti 21, 2018

Med mina boys

Igår blev det bio med mina boys. The first Purge. Kanske ingen film jag varmt rekommenderar men vi har sett alla Purge-filmer och gillar läskiga filmer… så denna ville vi inte missa.

Jag är verkligen en film- och serienörd. En allätare. Gillar allt från dokumentärer och skimrande romantik till action och skräckisar som kryper en in på skinnet 🙂

Bio med mina boys som gömmer sig bakom mitt hår och popcorn 🙂

Sushi och lite shopping inför skolstarten hann vi med också.

Mysigt hade vi. Vi var inte hemma hos Ewa förrän sent och vi sov här alla tre.

Dom ligger och drar sig och jag sitter med färdigt lunch åt oss så nu får dom rappa på. William ska jobba ikväll också.

Upp och hoppa!

Kram ♥️

17 kommentarer



19:30 | augusti 20, 2018

Doft av sommar

I samarbete med Yves Rocher

Hej igen vacker. Jag och Mio är i stan nu. Han har strosat runt en stund när jag tog ett snabbt jobbmöte. Ett kul samarbete i höst.

Nu har vi ätit och William har anslutit. Så mysigt. Snart bio och en kväll med mina pojkar.

Nu till nåt helt annat men också nåt jag gillar 🙂

Du vet att jag älskar Yves Rocher. Deras smink, solkrämer och allt dom har i sitt sortiment.

Naturligt från växtriket, inga gifter och så bra priser.

Det här gillar vi. Eller hur?!

Well, det jag i samarbete med Yves Rocher vill tipsa dig om är mina sommarfavoriter samt ge dig en trevlig erbjudandekod.

Deras läppstift finns i alla olika färgnyanser, matta, glittriga, färgstarka och neutrala. Som vanligt läppstift men också som ”pennstift”.

Nu får du alla läppstift för endast 99kr/st.

Frossa i olika färger.

Här har jag på mig det härliga rosa pennstiftet Rose Somptueux. Har lagt fokus på bryn och läppar istället för ögon. Det kan jag gilla. Fräscht!

Sen mina alltid återkommande favoriter. Highlight-puder i två nyanser och puderborsten som hjälper att applicera den helt perfekt.

Lite på kindben, näsrygg samt nyckelben för att få ett naturligt och snyggt glow.

Nu har jag en ny favorit till ögonen. En ögonskuggspenna. Vattenfast och enkel att applicera. Jordiga och fina färger med lyster.

Före och efter.

Jag lade den mörkare nyansen vid ögonfransarna och den ljusare på själva ögonlocket. Sen mascara på det.

Sist men inte minst så kan du nu även dofta sommar året om med Mon Evidence.

Peter brukar snusa in sig bakom mitt öra och dofta på mig. Han säger att det doftar ljumma sommarkvällar. Dofter har en förmåga att framkalla minnen… och den här ger oss bara härliga minnen. It’s a keeper.

En mix av vanilj, mandarin och jasmin.

Den finns också nu till ett grymt erbjudande. 299kr och då får du även en handkräm i samma underbara doft. Perfekt att ha med i handväskan.

Så passa på nu att shoppa loss i deras webshop.

Med rabattkoden HANNAH08 så får du fri frakt samt deras bästsäljande Lippgloss på köpet.

Så fint!

Erbjudandet gäller 19-26/8 så passa på!

Puss och kram ♥️

7 kommentarer




15:19 | augusti 20, 2018

Tacksam

Är så tacksam över all kärlek här inne. Tack!

Jag och Mio har sovit hos Ewa. Hon är på jobbet och Mio och jag har pratat och planerat inför hösten. Jag har jobbat och betat av mail. Nästa vecka är det dags att börja jobba på riktigt igen. Liv och Vidas skola börjar inte förrän 3/9 så det är ingen stress i alla fall.

Håller på att tvätta och passar på att kolla ett avsnitt Nashville mellan maskinerna. Kaffe och en paus från allt är gött.

Huvva vad jag gråtit. Säsong 5 är riktigt sorglig.

Strax ska vi fara in till stan och träffa William.

Han hänger mest bara med kompisar men har ibland en liten lucka för mamma sin 🙂

Tufft på olika sätt när barnen blir så stora som William och Mio är.

Hörs om en stund.

All Kärlek ♥️

6 kommentarer