23:31 | april 30, 2010
Glad Valborg
Hej min vän. Hoppas att du har eller har haft en trevlig Valborg. Min är lugn. Inte som när man var tonåring, tack och lov 🙂
Jag, Liv och Peter har ätit gott, tittat på tv och nu ska vi lägga oss framför ”storduken”, titta på en spännande film och äta glass.
Vid 19-tiden ikväll tog Peter den här bilden. Jag och Liv satt i soffan och myste och somnade tydligen. Så nu är jag pigg, till Peters lycka, men kommer nog inte kunna somna förrän sent inatt, till min olycka.
Morgonen började som du vet med att vi väckte Liv med sång, tårta och paket (annabelle, jag tyckte att vi behövde få i oss lite nyttigt också eftersom det var morgon. Därav spenatpastan till tårtan :-))
Liv fick äntligen sitt firande. Pojkarna åt tårta och Liv drack välling och öppnade paket.
Omslagspappret var så roligt för henne att riva av och sönder så hon struntade i innehållet.
När pojkarna var på skolan och bilen var lämnad på service, så åt jag en god och onyttig frukost på underbara lilla RC Chocolat i Sigtuna.
Livan gjorde vågen efter att ha smakat på min bulle.
Det är "pappahelg" men vi hann med att fira Liv lite till innan de blev hämtade. Vi åt pizza och det sista av tårtan, och så fick Liv några fler paket.
Älskade William.
Världens bästa Mini Moi.
Börjar känna mig mycket bättre, febern är borta och halsen är inte lika ond. Oftast när man mår som sämst så är det kulmen av förkylningen. Skönt! I veckan var det fruktansvärt jobbigt att vara så dålig. Som tur är så får Hans mig alltid på gott humör oavsett hur sjuk, trött eller småsur jag än är, och så är det ju ett oerhört roligt jobb, vilket underlättade mycket.
Hans bjuder dig på en liten flirt.
Elisabeth kommer alltid och påminner oss om tiden innan vi ska in i studion. Mathias fixar med våra "myggor" och sladdar och är även en grym fotograf under inspelningarna.
Mathias "myggar" mig (hjälper till med att micen och headsetet sitter som det ska och gömmer sladdar och klumpiga sändare under min kavaj. Mina få skruvar sitter än så länge där de ska :-). Kavaj ACNE, linne WHYRED och kjol Patrizia Pepe.
I några av programmen har vi bröllopstema och man kunde vinna en Goldwing. Bröllopstemat är pga att de kommer sändas när Prinsessan Viktoria och Daniel gifter sig i sommar.
Vackra Annika Jankell och jag goes black and white.
Härlige Lasse Brandeby var vår jury när vi skulle kora det bästa året i säsongens sista inspelning av Miljonlotteriets Lyckohjulet LÖRDAG.
Jag intervjuade henne.
Skönt att Lizette och Johanna kan trolla bort synen av trötthet och förkylning med smink. Klänning ACNE.
Imorgon har vi städdag här på vår gata. Kul! Hmmm, kanske är jag inte så kry i alla fall 🙂
All kärlek och en stor kram till Dig.
08:52 | april 30, 2010
Service och tårta
Hej min vän. Visst är det skönt att det äntligen är fredag? William sa till mig igårkväll att han blev glad i hela kroppen för att det snart var fredag. Jag kan inte annat än att hålla med 🙂
Var trött som aldrig förr när jag kom hem igår och somnade så fort jag såg sängen. Mår dessvärre ännu sämre idag, om möjligt, men det beror nog på att jag är på bättringsvägen. Hoppas!
Imorse väckte vi Liv med tårta, välling, sång och paket.
Nu sitter jag i bilen på väg till Uppsala. Hade helt glömt att bilen skulle in på sevice idag. Är lite sen men jag hoppas att det löser sig.
Så snart jag kommer hem så ska du få massor av bilder.
Önskar dig allt gott och en underbar fredag.
Stor kram.
08:34 | april 29, 2010
Frukoststund
God morgon min vän. Hoppas allt är väl. Jag var så trött igår morse när klockan ringde 05.00 och skulle fara till Göteborg så jag glömde datorn 🙁
Igår jobbade vi oavbrutet till kl 21 så jag var helt slut när jag kom till hotellet. Mår fortfarande skit. Usch för vårförkylningar. Så snart vi är klara så far jag hem till familjen. Då ska Liv firas 🙂
Fick precis min frukost, smörgås och melon. Så nu ska jag äta och samtidigt bli sminkad.
Var rädd om dig.
All kärlek.
22:47 | april 27, 2010
Den största gåvan
God kväll min vän. Imorgon bitti ringer min väckarklocka 05.00. Inte så kul, men det som däremot är underbart är att Liv fyller 1 år imorgon. Det gör ont att inte kunna vara hemma men vi har nu bestämt oss för att fira ordentligt på fredag. Tårta på sängen, sång och paket, ja, allt som hör till 🙂
Ikväll har vi varit hos mina älskade mor och Gunnar och ätit middag. Mysigt. Saknar min mamma så mycket, hon är alltid ute och reser.
Vi åt en god middag och pratade. Tyvärr mådde jag skit men bet ihop. Liv fick vackra klänningar som mamma köpt i Filippinerna men de passade tyvärr inte. Liv är ju så lång.
Liv med sin farmor.
Jag gick tillbaka i bloggen och letade upp de första inlägget jag skrev efter att Liv kommit till världen. Det hette ”Den största gåvan” och det är precis vad ett barn är. Så här skrev jag då:
Äntligen!!! Hon är den vackraste lilla flicka jag sett. Hon doftar himmel, ser ut som en ängel och är så snäll, så snäll. Just nu ligger hon på Peters bröst och sover. Hon gillar att sova hela dagen och ligga och plira och prata natten lång :-).
Vi kom hem igår, efter en natt på BB. Jag blev ju som du vet igångsatt i tisdags förmiddag. Värkarna startade långsamt och jag orkade och hann med att blogga (till många arga typers förskräckelse, vilket jag inte kan förstå med tanke på att det var flera timmar innan det vag dags!) flamsa och tramsa med Peter så barnmorskan sa att detta barn kommer att skrattas till världen.
Efter mitt sista inlägg till dig var allt fortfarande frid och fröjd, snälla värkar med några minuters mellanrum, men sedan satte det igång. Fy sjutton, jag hade riktig dödsångest. Hade glömt bort hur fruktansvärt ont det gör. Jag bara skrek, och andades in lustgas som en galning, vilket jag förövrigt inte alls tycker hjälper eller är bra. Den fick mig bara att börja gråta och bli konstig i huvudet. Barnmorskorna var fantastiska. Lugna och stöttande. Den stora hjälten i det hela var såklart min älskade Peter som var ett starkt underbart stöd. Jag hängde och kravlade mig fast på honom och han klappade på mig och pratade lugnt. Narkosläkaren var upptagen på annat håll så jag låg i över en timme med de värsta värkarna jag någonsin upplevt och var nästan helt öppen. Jag fick inte epidural för det skulle ta för lång tid innan den hann verka, så istället fick jag Spinalbedövning som verkade med en gång. Efter en liten stund kom krystverkarna och på 18 minuter var hon ute. Det gick hur bra som helst.
Klockan 18.40 kom hon till världen, 3785 gr och 51cm lång. Hon har alldeles svart hår, skrattgropar och en liten hakgrop, lite konstig, men såklart världens finaste näsa, en liten rosa putmun och tjocka goa kinder. Ser lite ut som en eskimå. Och hon har jätte långa fingrar och tår, det anade vi att hon skulle få, med tanke på mina och Peters E.T lemmar .-).
Idag kommer pojkarna hem och ska få träffa sin lillasyster för första gången. Det ska bli så kul.
Tänk att man kan älska någon så oerhört starkt och mycket som man bara har känt i snart två dagar. Jag älskar detta underbara mirakel, denna vackra gåva av hela mitt hjärta. Och hon heter Liv.
……………………………………………………………………………………
Åh, jag minns det som igår, men ändå inte för smärtan glömmer man bort så fort man tittar på sitt barn vid sitt bröst. Ja, som jag skrev så skulle de bli så kul att få komma hem så pojkarna skulle få träffa sin lillasyster. Liv, som de älskar något helt otroligt mycket, redan från dag ett 🙂
William med en nyfödd liten Livan i famnen. Lägg märke till hennes spretiga tår.
William och Livan ett år senare.
Liten Mio och en liten Liv.
Nu ett år senare så ser man vad stora de blivit båda två 🙂
En svarthårig, tilltryckt liten nyfödd Liv.
Snart 1 år, blond, smal och lång.
Första badet var läskigt.
Idag älskar hon att bada.
Tack för att Du finns.
All kärlek.