22:24 | mars 20, 2010
Sjuk och snart utfryst.
Dagen har varit lite halvdeppig eftersom frun haft tankarna hos en liten chiuaua. Kommer osökt att tänka på hur mina föräldrar gjorde när min hund, sedan 10 år, blev sjuk. Jag, då 15 år, och min bror var på en skidresa och när jag sprang in för att kela med hunden efter en vecka i alperna möttes jag av tystnad.
Jag: Var är Smulan?
Pappa: Ehhh.. ja..nej…jo…eller?
Mamma: Du förstår hon mår inte så bra.
Jag: Är hon sjuk?
Mamma: Vi har avlivat henne.
Tror tom att min mamma har några poäng i psykologi men hur mina föräldrar tänkte den gången har jag än idag, 20 år senare, inte förstått vare sig poängen med eller psykologin i. Sedan dess har jag inte haft några husdjur förutom några ofrivilliga. Tänk att ett litet djur gör sådana avtryck i ens liv. Man tänker inte på vilken viktigt funktion ett djur har förrän det är försent. I glada stunder sprang jag och lekte med min hund som hängde i mitt byxben på mattan för att bli kliad på magen. När jag var deppig lyfte jag upp henne i sängen och kunde ligga med henne i timmar. Ju mer jag tänker på min gamla hund desto mer inser jag att hon nog hade både en och två skruvar lösa. Hade hon varit människa hade hon suttit i ett madrasserat rum på Säter. Hon jagade allt som rörde sig och var känd där vi bodde på sommaren. Snarare ökänd. Kan än idag träffa vuxna män som med skräck i blicken förklarade hur det var att cykla förbi vårt hus. Barndomstrauma. Skulle den psykotiska hunden se dem eller skulle man klara sig oskadd? Tack och lov var hon stor som en dammråtta så blev man biten kändes det som ett myggbett. Men ettrig var hon.
Som en liten sidostory kan jag berätta att min hund fick diabetes. Diabetes! Visste inte att hundar kunde få det. Det är som att jag helt plötsligt skulle börja lyfta på benet när jag ska kissa. Människor kan få diabetes och hundar lyfter på benen. Varför kunde hon inte få hamna i Hundhimlen till tonerna av Hasse Andersson eller något mer passande än diabetes. Men ju mer jag tänker på det så känns diabetes som det mest naturliga som Smulan kunde råkat ut för. Hade hon dött av ett dåligt hjärta eller rabies hade det varit för vanligt. Hon var udda, men älskad, så allt vanligt hade varit opassande för denna helt sinnessjuka hund. Men hon är saknad än idag.
En annan som är ettrig är vår lilla tjej. Trots att hon inte är frisk är hon glad och skrattar hela tiden. Blev finlunch idag och hon satt fint i vagnen och pratade eller satt och kramades med sin mamma.
Sjuk men gladast på Stadshotellet.
Jag hade troligen kunnat smyga ut och komma tillbaka en timme senare utan att någon märkt det. Två ego. Jag då? Se mig! Hör mig! Jag älskar att vara martyr.
Dottern är vidrigt orättvis. När mamma är hemma tittar hon på mig som jag är spetälsk och när mamma åker är jag stjärnan. Funderar på att frysa ut henne nästa gång frun åker. Bara prata med killarna och säga ”talk to the hand” när hon tittar på mig. Ge henne kall mat och låta henne sova utan täcke. Kanske inte en långsiktig strategi som leder till en sund relation men mogen som jag är måste jag visa henne att hon har fel. Eller inte. Vad tror du?
20:06 | mars 20, 2010
Sen lunch på byn
Kära Du, hoppas allt är väl. Jag känner mig bättre till mods och hoppet har blivit starkare. Pratade med mamma som varit och hälsat på Bimbo på djursjukhuset och hon hade blivit bättre, men är fortfarande jättedålig. Hon ligger inte i kuvös längre men andas med hjälp av syrgas 🙁 Stackars liten.
Peter tog med mig ut på byn och bjöd på mat och en trevlig stund på Stadshotellet här i Sigtuna. Det behövdes, annars hade jag bara deppat ihop.
Liv, vår älskade Liv. Vi saknar William och Mio.
Äntligen har vi en ny vagn. Den är verkligen bra, lättkörd och rymlig.
Vi åt oss nästan mätta på det goda brödet.
Peter åt kalops...
...och jag åt en vegetarisk risotto.
Det var en fantastiskt utsikt utöver vattnet och solen sken i det underbara vårvädret.
Efter maten så satte vi oss i salongen och drack kaffe och varm choklad.
Det gäller att börja i tid. Liv har riktiga pianofingrar och tår för den delen. Pianotår 🙂 Tänk att kunna spela med tårna. Hon har fått mina E.T-lemmar.
Håll för munnen när du hostar.
Mat- och sovklockan ringde och så somnade hon.
Nu ska jag och Peter laga mat och titta på en film vi hyrt och bara mysa. Så skönt att vara hemma 🙂
Hoppas att du har en fin lördagskväll.
All kärlek.
12:12 | mars 20, 2010
Skitdag och tårar
Hej min vän. Idag önskar jag att jag inte läst mina kommentarer. Visste sedan i torsdags att min gamla hund Bimbo (som mamma och Gunnar tog som sin när jag fick barn) var dålig. Mamma ringde mig i torsdags och sa att hon låg på djursjukhuset pga att hon hade svårt med andningen. När jag inte hörde mer så förstod jag att mamma inte ville göra mig mer orolig och ledsen när jag jobbade och var i Göteborg. Har innerst inne förstått att det inte blivit som vi önskade och att lilla Bimbo inte blivit bättre. Har inte velat ringa för jag vill inte veta, vill inte gråta och vara ledsen, vill mest av allt inte att hon ska må dåligt 🙁 Att höra mamma och Gunnar ledsna och behöva berätta för barnen, veta att William kommer bryta ihop för han älskar verkligen Bimbo. Usch, när jag läste idag bland kommentarerna så var jag tvungen att ringa mamma. Nu sitter jag här och gråter… usch, vad sorgset. Bimbo ligger med slangar i någon form av kuvös med vatten i lungorna och förstorat hjärta, och väntar bara på att få somna in. Men jag vill inte tro det, vill inte släppa hoppet. Ska be för att hon blir frisk.
Orkar inte skriva så mycket mer nu, men här kommer bilderna från inspelningarna av Lyckohjulet i torsdags och fredags.
Denna klänning och den vita med ugglor (som jag fått frågan om) kommer från märket "Traffic people".
Lizette och Paulina djupt koncentrerade i pausen.
Kaiser har inte tid att gå ner för trapporna.
Johanna och Lizette turas om att sminka mig och Hans. Idag var Johanna min.
Hans ser ut att vara på väg med handen till ett ställe där han inte ska vara. Stackars Mathias.
Det satt en skolklass i publiken så de passade på att ta bilder och få autografer mellan tagningarna.
Här blir jag omstylad.
I torsdags spelade vi in en hälsning som kommer visas i den amerikanska lyckohjulet, Wheel of Fortune. Klänning "Traffic People".
Carro och Lina var med i publiken hela dagen.
Vi övade på engelskan. Hello we are Hans and Hannah.
Lizette ger mig en final touch innan jag ska ut i studion. Klänning Tiger.
Hans visar stolt upp sitt snus. Klänning Traffic People.
Micke Syd gästade oss i ett lördagsprogram.
Vid bokstavsväggen i en Fornarina-klänning.
Lite gympaövning eller bara en John Wayne pose?
Fina Annika Jankell var som alltid med oss i lördagsprogrammen.
Minns du Heavy från "På rymmen"? Nähe, han var i alla fall vår gäst.
Johanna tog mig på bar gärning med hennes sminkväska i kulisserna.
Var rädd om dig och skänk en liten tanke till Bimbo.
All kärlek.
22:10 | mars 19, 2010
Hemma!
Äntligen hemma! Kom för en timme sedan och möttes av världens gladaste Livan. Min lycka blev ännu större när min underbara man var i full färd med att laga en god middag till oss och det stod dessutom ett stort fång vackra röda rosor på bordet 🙂
Jag är salig.
Varma kramar.
07:31 | mars 19, 2010
Hemresedagen är här
God morgon min vän. Vilken dag! Först och främst så får jag komma hem till familjen och så är det fredag. Härligt!
Sitter i taxin på väg till studion nu. Kom till hotellet strax efter tolv igår och då stupade jag i säng. Så ikväll när jag kommer hem så ska jag göra ett långt ”Hannah-inlägg” 🙂
Du är underbar!
