12:33 | juli 23, 2009
Snart är det tävling!
Kära vän. Hoppas att du mår bra. I dag skiner solen här i Falsterbo, och då ska vi så klart åka upp till Båstad igen, där det tydligen ösregnar!
Jag har fått äran att få köra runt i en Peugeot 308 cc i en vecka, en vit ”cabbe”. Lite svårt att åka nercabbat med Liv, men nu när solen skiner så har jag tagit mig en sväng ner till havet och Liv har varit med Peter.
Har tagit en raggarrunda och spanat!
På måndag, och inte ikväll som jag skrev tidigare (blev lite ivrig!), kommer vi lägga ut en tävling där du också kan få chansen att få köra omkring i denna härliga bil i en vecka och njuta av solen som nu äntligen ska komma tillbaka. Så håll ögonen öppna så kan den bli din!
Puss och kram.
15:26 | juli 22, 2009
Med livet som insats
Halloj. Idag har vi verkligen bara slappat. Vaknade vid nio, vilket är tidigt för att vara vi på semester. Jag älskar hotellfrukostar, och ville inte för allt i världen missa den. Efter att ha ätit av allt på buffén, gick jag och Liv tillbaka till vårt rum och vilade en timme till. Det känns som om jag ska explodera av all mat, kan inte sluta äta. Kanske beror det på att jag har den där tråkiga månadsgrejen, vilken tenderar till att man kan äta en häst och är konstant sugen på något. Vi satt på mitt favorit ställe här i Falsterbo som heter Kust i går, och åt först lunch med svärmor Marianne och hennes man Urban i ett par timmar. Sedan kom det in den ena efter den andra som vi känner, så vi satt vid samma bord till nio på kvällen. Det var super trevligt, men i dag mår jag illa. Under tiden mellan lunch och nio åt jag en bakpotatis med skagenröra, en skål med nacochips och dip, en cheescake, en kladdkaka och en stor hamburgertallrik med färskpotatis. För att efter det åka hem på middag hos ett par vänner och äta grillade laxkotletter med potatis och sallad. Allt var fantastiskt gott, men helt sjukt att det fick plats :-).
Fina svärmor Marianne.
Peter och en sovande liten fis.
Jag och Peters barndomsvän Jesper.
Marcus och Linda som vi åt middag hos på kvällen. Deras söta barn Ebba 7år och Ville 3år var med på Kust, och Ebba var en så duktig med Liv. Det är så gulligt att barn älskar bebisar.
Nu är det dags för tennismatchen som Peter laddat för i månader. Han och Jesper, som ska spela dubbel, mår inte bra i dag. Tror de drack lite för mycket Rosévin i går. Du kan inte förstå hur stort detta är för dem, leva eller dö, och så är det så ostrukturerade att de hinkar vin dagen innan! Ska bli kul att se om de överlever matchen, för just nu går de bara runt och flåsar och om 30 minuter ska den börja :-).
Efter matchen är det middag med motspelarna och deras fruar och massor av barn. Ska bli trevligt.
Hörs snart.
All kärlek.
09:49 | juli 21, 2009
Från koja till hotell
God morgon min vän. Helt sjukt att jag är vaken nu, så här tidigt :-). Vi kom fram till stugan i går, eller snarare lekstugan. Den var så liten att när vi fällt ut bäddsoffan fanns det inte en decimeter golvyta kvar, så varken väskor, Livs lilla säng eller knappt jag själv fick plats. Jag är inte den som klagar, jag genuint hatar att klaga. Det gäller allt från dålig mat på restaurang (mest för att jag är rädd att kocken ska spotta i min mat eller ”olla” min tallrik, om jag klagar) till just en situation som denna då det utlovats större stuga, men den visar sig vara yttepytte. Peter däremot har inga problem med att säga ifrån, trots mina invändningar om att det inte spelar någon roll. Avskyr när folk blir arga eller besvikna. Däremot så håller jag med om att rätt ska vara rätt, man ska få det man betalar för, oavsett om det handlar om mat eller annat. Ofta låtsas jag om som att jag inte känner Peter när han sätter i gång, men i efterhand blir det alltid bra och jag önskar jag vore lite mer så själv. Som när vi åkte på smekmånad och dynan på min flygstol var lös, och halkade av så fort jag rörde mig. Det var jobbigt, men inte så att jag ville klaga, eller orkade börja förklara på engelska att jag vill ha en ny plats eller kompensation på något vis. Peter däremot tog tillfället i akt och sa i från. Planet var fullt, i alla fall i den klassen där vi satt. Det slutade med att vi fick flytta och sätta oss i första klass i stolar som kunde bli sängar, filmer, champange, god mat och väldigt mycket bättre service. Så i sådana här tillfällen är jag glad att Peter kör på och jag kände honom mer än väl när jag fick lämna min trasiga stol och ligga i en ”säng”, sippa champange och titta på film.
Ibland är det värt att klaga :-).
Vi lämnade i alla fall stugan utan sura miner från uthyraren. Nåja, han kanske inte var helt nöjd men han förstod åtminstone delvis. Skönt, annars hade jag bott kvar. Vi sov hos Peters kompis Jesper inatt, och idag checkar vi in på ett mysigt hotell här i Falsterbo, som kostar lika mycket som stugan. Slutet gott, allting gott!
Nu ska Peter iväg och spela tennis igen. Han har fått en låsning på att han ska bli grym på tennis. Vill säga till honom att det kanske är för sent att bli proffs vid 34 års ålder men han verkar så glad så jag vill inte förstöra för honom. Jag tror att han snart kommer märka det själv och då får jag stå där med en tröstande axel. Killar kan verkligen ha en skruv lös ibland. Efter deras tennis ska vi äta lunch i Falsterbo med några kompisar. Ska verkligen bli mysigt. Hoppas det kommer gå bra för Peter på tennisen annars kommer han sitta som ett barn och peta i maten.
Ha en fin dag, så hörs vi lite senare.
All kärlek.
14:11 | juli 20, 2009
Drömmar och städning
Det måste vara något allvarligt fel på mig och Peter. Det är samma visa varenda gång vi ska iväg. Vi bestämde oss för att gå upp tidigt, (och med tidigt menar jag runt tio!), städa i ordning huset,packa och fara vid senast ett. Jag sitter fortfarande i pyjamas, Liv sover, Peter ”läser tidningen” på toa och vi är långt ifrån färdiga för att åka. Vi har i och för sig inte någon steress till något, men det är bara grejen med att vi är så förslappade, men det får man vara på semestern. Så nu ska jag kasta bort mitt dåliga samvete och självförakt :-).
Kan inte låta bli att drömma mig bort till förra sommaren, när det regnar och blåser utanför fönstret. Vi prickade in fem fantastiska dagar i Skärhamn förra sommaren. De finaste dagarna på en annars regnig sommar. Jag och Peter fick låna en väns föräldrars hus och sjöbod.
Varje morgon åt vi frukost i solen på bryggan till sjöboden.
Vi satt hela kvällarna på bryggan, drack vin, spelade spel och njöt av den vackra utsikten.
Självklart så kom syrran och hälsade på oss de tre sista dagarna. Peter lyckades övertala oss två att hoppa från bryggan, den var några meter från vattenytan och vi är mer typerna som går ner i vattnet med hjälp av en stege. Så det var väldigt stort och modigt av oss :-). Jag gör spiken och Maggan grodhoppet.
Peter dök i lite mer graciöst.
Så här kunde vår lunch se ut. Färska skaldjur från den lokala fiskeboden.
Vi har alltid kul ihop. Ibland blir dock Peter galen på oss och vår humor!
Här lämnar vi vårt lilla paradis en stund med båt, för att åka och äta.
Middag och kärlek i solnedgången.
Nej, nu måste jag sätta igång så vi kommer iväg, drömma kan jag göra senare.
Puss och kram.
22:45 | juli 19, 2009
Tystnad och stor saknad.
Nu sitter jag, Peter och en sovande Liv i vardagsrummet och det är så tyst. Pojkarna flög upp till Stockholm ikväll. Vissa dagar har jag bara velat sätta på mig öronmuffar och känt att jag inte orkar säga till fler gånger, att Mio inte får slänga Peters nya tennisskor i poolen eller skrika/sjunga det högsta han kan just när Liv somnat och William inte får spela mer dator för att speltiden är slut, fast att inte han tycker att den är slut! Med tanke på att vädret varit rätt dåligt så har vi inte kunnat vara ute på samma sätt och har därför haft lite torka på saker att göra. Vi har väl gått varandra lite på nerverna, men nu saknar jag skrik, bråk, pruttar, skratt, gosiga kramar, mina älskade pojkar. Det är dags för pappornas två veckor, så ikväll flög det som sagt upp till Stockholm. Det är första gången de flyger själva, och de har längtat och tyckt det ska bli så spännande. Vid gaten, när en flygvärdinna hämtade dem, så hann de knappt ge mig en puss för de ville så gärna på flyget. Det kändes skönt. William flyger till USA i morgon bitti och Mio åker till Gotland, där hans pappa nu befinner sig. Pratade nyss med pojkarna och allt hade gått bra, Mio mindes tom att ta med sin väska när han lämnade planet :-). Jag vet att de här veckorna kommer gå fort och vi kommer ha kul på våra olika håll, men mitt hjärta känns ändå alldeles ont och är fyllt av saknad.
William och Mios "fina" koja där de sov hela natten. Var helt säker på att de skulle vakna vettskrämda för att kojans kuddarna rasat över dem på natten, men de sov som små grisar.
Vi stannade till och åt på vägen till flygplatsen. Min fina, älskade William log glatt, trots att jag tror att han är inne i något slags förstadie till puberteten. Han kan vara en riktig suris, och favorit orden är "men ÅÅHHH, måste jag?!!!!"
Mio är mest som en liten seriefigur som far runt och ibland verkar vara skvatt galen, och tror att han kommer undan allt med sitt charmiga leende:-)
Nu har jag som du ser fått tag i en sladd till kameran. Igår upptäckte jag ju att Maggan råkat få med sig den hem. Jag gjorde en intervju hos Josephine på Radio Båstad i går. Vi pratade om allt mellan himmel och jord, och det var en trevlig timme. Det sköna med radio är att det känns som om man sitter och pratar bara på tu man hand. Jag tänker inte på att det är massor av lyssnare och det är lättare att vara avslappnad.
Här är Josephine och jag innan sändningen.
Pojkarna satt utanför studion och åt glass.
I morgon drar vi vidare, och lasset går till Falsterbo där vi hyrt en liten stuga på 20kvm på någons tomt. Där ska jag, Peter och Liv bo ett par dagar. Hoppas på fina dagar med sol. Vi har inga direkta planer, utan ska bara ta dagen som den kommer. Det är lite lättare när det bara är vi tre. Vill så gärna åka till Västkusten, jag älskar alla små pittoreska fiskehamnar och byar. Skulle så gärna vilja få en helg i Skärhamn, Smögen eller Fjällbacka. Förra året var vi ju i Skärhamn, har redan berättat det, men måste visa bilder därifrån, men de spar jag till i morgon :-).
Saknar mitt hem lite, men ska njuta av att slippa det där ”hemmafixet” ett tag till. Nu bor ett par vänner från Boden hos oss och sköter alla mina plastblommor.
Kom på mig själv att jag suttit och tryckt i mig en påse skumsvampar när jag skrivit, varför då? De smakar ju skit. Ja, ja får väl gå och gnaga i mig en morot så känner jag mig genast lite nyttigare.
Här är förresten klänningen jag köpte på Filippa K outlet här om dagen. Ser inte så fin ut på bild, men den är jätte söt, med högklackat till fest eller ballerinas till vardags. Skönt byllsig också, så man kan låta magen vila 🙂
Hoppas att du mår bra. Jag är glad att du finns!
Stor kram.