Det förekommer cookies på hannahgraaf.com. Genom att fortsätta läsa på hannahgraaf.com godkänner du detta. Läs mer om cookies här.

17:37 | september 10, 2009

Lycka i form av en sparkdräkt

Hej vackra vän. Nu har jag kommit hem, har farit runt sedan åtta i morse. Började morgonen med att titta på bil, eller snarare en buss. Jag har ju ett par stycken som ska få plats, plus en vagn och barnstolar, och Peter som tycker vi ska ha ett barn till, han är ju galen 🙂 Får se om det blir någon bil/buss. Har faktiskt gillat att ta min dagliga promenad till skolan och hem, om barnen orkar. Annars har det blivit buss hem. Måste ändå medge att jag saknar friheten med bil, att slippa planera allt, passa busstider, hoppas på att det inte ska börja ösregna och kunna åka till Stinsen lite enklare 🙂 

Jag lyckades få en klipptid till Mio i dag, William får dessvärre vänta till på måndag. Det gjorde honom  inget, det kan jag lova. Ganska skönt i och för sig, att slippa ta klippfighten med båda på en och samma dag.

En sur Mio.

En sur Mio med trollburr.

En glad Mio, med mutan och kort hår.

En glad Mio, med mutan och kort hår.

Efter frisören var det Livs tur att få bli vägd och mätt på BVC. Hon växer så det knakar och följer sin kurva. Hon är 64,8 cm lång och väger nu 6,5 kg. Det går så fort, det var inte längesedan hon låg som en liten hopkrupen groda på mitt bröst. Tänkte börja med att ge henne små smakpotioner snart, lite potatis, palsternacka och andra kokta och mosade grönsaker. Fruktpuréer blir det nog inga svårigheter att få i henne, så jag tycker det är bäst att vänja henne och få henne att gilla det nyttigare alternativen först.

En glad liten tjej. Lite sorgset bara att nästan alla som träffar henne säger, "Åh, vilken söt liten pojke".

En glad liten tjej. Lite sorgset bara när nästan alla som träffar henne, som inte känner oss säger, "Åh, vilken söt liten pojke".

William mötte upp oss på stan (Sigtuna), när han var klar i skolan. Han fick ett getingstick i går, det blev bara en liten prick och pytte rodnad, men i dag hade halva handen svullnat upp och var alldeles röd. Så det var bara att promenera till vårdcentralen. Som tur var fick vi komma in nästan direkt. En gullig sjuksyster gav honom medicin och lade om handen med sprit och kompress. Det var tydligen vanligt att man kunde få en reaktion dagen efter. Jag har aldrig blivit stucken (pepper, peppar…), och hatar getingar! 

William tycker inte alls att det är otäckt med getingar och klagade inget när han blev stucken. Tur att jag inte fört över min fobi på honom.

William tycker inte alls att det är otäckt med getingar och klagade inget när han blev stucken. Tur att jag inte fört över min fobi på honom.

Minns du hur mycket jag tjatade om en vuxensparkdräkt när jag var gravid. Har länge avundats bebisarnas heldresser. Nu min vän, har Odd Molly knyckt min idé, och gjort en fantastiskt velourdröm, precis som jag sett framför mig, fast utan ”luckan” i stjärten, tyvärr 🙂

nu äger jag en snygg farbror Barbrodräkt, som Peter troligtvis får slita av mig när han tycker jag börjar snuska till mig vecka ut och vecka in i denna underbara sparkdräkt.

Nu är jag en lycklig och stolt ägare av en snygg farbror Barbrodräkt. Peter får troligtvis tvångsslita av mig den när han tycker jag börjar snuska till mig, iklädd denna underbara sparkdräkt, vecka ut och vecka in.

I dag är jag så lycklig, så jag ska ställa mig och steka pannkakor, med massor av grädde och sylt, och alla slipper mitt grönsakstvång 🙂

Önskar dig all kärlek och lycka.

Stora kramar

19 kommentarer



22:03 | september 9, 2009

Walk a 1000 miles

Efter mitt tidigare inlägg så har jag bara farit runt, eller snarare gått runt halva Sigtuna. Promenerade till skolan och hämtade pojkarna…

... gick till Gosskören med William och Alex, som i och för sig vägrade gå med mig, och gick en annan väg dit :-) De har blivit så stora och vill och kan allt själva.

... gick till Gosskören med William och Alex, som i och för sig vägrade gå med mig, och gick en annan väg dit 🙂 De har blivit så stora och vill, och kan, allt själva.

Mio satt och väntade och fördrev tiden med att titta på skräp på golvet (!).

Mio satt och väntade och fördrev tiden med att titta på skräp på golvet (!).

Mio agerade fotograf också mellan skräpsökandet.

Han agerade fotograf också mellan skräpsökandet.

William och Alex åkte till fotbollen med Alex pappa. Jag och Mio promenerade vidare och handlade mat, gick på Apoteket men kom lottlösa ut därifrån för handsprit kan man bara glömma! Gick vidare till bussen, som vi missade med en minut, så vi fick helt enkelt gå hem. 

I kväll blev det tvårätters till middag.

Stekte kantareller i massor av smör och grädde (nya sundare liv ??) och lade på en toast.

Stekte kantareller i massor av smör och grädde (nya sundare liv ??) och lade på en toast.

Till varmrätt blev det soppa med tända ljus och Champange.

Till varmrätt blev det soppa med tända ljus och ett glas Champange.

Sov gott min vän.

All kärlek.

6 kommentarer



12:25 | september 9, 2009

Dement

Hej vackra vän. Vad härligt att det har blivit en liten släng av sommar igen, men jag längtar ändå till hösten, som sagt. Älskar alla vackra färger och så är det något romantiskt över höstpromenader. Måste gå många nu när jag börjat mitt sundare liv, så jag hoppas i alla fall att de kommer att vara romantiska, utan håll och för mycket regn. En stilig man har jag dock att promenera med, som så passande har fått smeknamnet Jesus av ett bloggfan till honom 🙂

Min morgon har sett ut så här. Kaffe, fil och dator.

Min morgon har sett ut så här. Kaffe, fil och dator.

Har suttit på samma plats i köket sedan jag gick upp. Skrivit min sida till Aftonbladet, kollat mail och Liv har ”gymmat” på golvet bredvid mig.

I dag börjar Williams kör, så vid två ska jag promenera och hämta killarna och gå dit. Efter det, så är det fotboll, det ska handlas och lagas middag. Måste hinna till apoteket och köpa upp mig på all handsprit också, om det finns någon kvar. Mio kom hem från sin kompis i går och berättade att där fick han vin på händerna, för då blev man riktigt ren 🙂 

Apropå Tokio Hotel, så har inte jag heller någon direkt koll. Tydligen är de hur stora som helst, kommer från Tyskland och har gjort hitlåten ”Monsoon” (som faktiskt är riktigt bra), men tackar vet jag, Mora Träsk!

Började skriva det här inlägget vid tio! Har ammat Liv, sövt henne, glömt bort att jag satt och skrev (!), duschat, Liv vaknade och nu är jag tillbaka 🙂

Puss och kram.

7 kommentarer



22:25 | september 8, 2009

Silver och Tokio Hotel

Ja, då är min första lektion i silversmide över. Jag kom dit först av alla och tog en plats i ett hörn, småpratade lite med läraren, som var en gullig tjej från Skottland. Vi är tolv stycken, en blandning kvinnor i åldrarna 25-50, och en medelålders man. Alla verkar trevliga och jag tror jag kommer trivas med mina ”klasskompisar”. Tyvärr så tappade jag modet lite, för det gick åt skogen för mig. Kände för att ge upp och inte komma tillbaka. Du vet när allt går fel från början, och man tappar självförtroendet och känner bara att allt blir skit, men nu har jag skärpt till mig! Längtar till nästa gång, så jag kan göra bättre ifrån mig.

Så här ser det ut där vi sitter och arbetar. Passade på att ta några bilder innan alla kom. Kunde inte gärna be någon ta en bild på mig själv vid mitt bord, första dagen. De skulle väl undra vad jag var för galning då.

Så här ser det ut där vi sitter och arbetar. Passade på att ta några bilder innan alla kom. Kunde inte gärna be någon ta en bild på mig vid mitt bord, första dagen. De skulle väl undra vad jag var för galning då.

En bild från verkstaden.

En bild från verkstaden, som mer liknar en tortyrkammare.

När jag satt i bilen på väg hem, så ringer Peter och säger att han lånat grannens bil och är på väg in till stan med barnen, för att träffa Tokio Hotel! Så vår kväll avslutades på ett hotellrum med pojkarnas idoler.

William och Mio i väntan på att få träffa sina idoler. Liv skiter i vilket och sover som en liten gris.

William och Mio i väntan på att få träffa sina idoler. Liv skiter i vilket och sover som en liten gris.

Willaim var nervös och helt till sig av lycka!

William var nervös och helt till sig av lycka!

Mio blev så blyg att han först inte vågade sig fram. När jag väl fått farm honom så pussade han Bill på handen och alla skrattade åt den lilla teaterapan.

Mio blev så blyg att han först inte vågade sig fram. När jag väl fått fram honom så pussade han Bill på handen och alla skrattade åt den lilla teaterapan.

Fansens snittålder var betydligt lägre in min, så Willaim höll på att sjunka genom jorden när han

Fansens snittålder var betydligt lägre än min, så William höll på att sjunka genom jorden av skam, när hans gumsjuka mamma också ville var med på bild med pojkarna 🙂

 Sov gott kära vän, vi hörs i morgon.

Varma kramar.

10 kommentarer




12:39 | september 8, 2009

Lite tips

Fortfarande lika pirrig 🙂

Jag använder alltid ansiktsvatten från Neutrogena, som finns att köpa på Apoteket. Den är prisvärd och bra. Nu har jag hittat lite mer från de märket som verkar bra.

tre produkter från Neutrogenas serie. Den lilla tuben får man på köpet när man köper två produkter. den var faktiskt jättebra! Den är emot pliotor och finar. hade en liten på kinden i går kväll, men i morse var den borta. Det kanske var pga den. I alla fall värt att prova tycker jag.

Tre produkter från Neutrogenas serie. Den lilla tuben (spot treatment) får man på köpet när man köper två produkter. Den var faktiskt jättebra! Den är mot plitor och finnar. Hade en liten på kinden i gårkväll, men i morse var den borta. Det kanske var pga den. I alla fall värt att prova tycker jag.

Nu ska jag fara och äta lunch med Livan på mitt favorithak här i Sigtuna..

Nu ska jag fara och äta lunch med Livan på mitt favorithak här i Sigtuna.

Önskar dig en underbar fortsatt dag.

Vi hörs efter kursen.

All kärlek.

11 kommentarer