21:30 | september 29, 2009
Tiggarbarn
I kväll bjöd Peter på hemgjord fluffig potatismos och ungsbakad falukorv. Gött som körv (som Da Silva skulle sagt). Barnen blev mäkta imponerade och åt som om de aldrig fått mat innan. Mio åt t.o.m. trots att han en kvart tidigare tydligen ätit middag hos grannen, som ett litet tiggarbarn 🙂 Han glömde visst bort att Peter stod och lagade mat, och att han skulle vara hemma till sex för middag, och tog gladeligen emot mat hos grannen när det erbjöds (grannen är hans bästa kompis, så du inte tror att han går hem till okända grannar och äter :-))
Jag har så ont i mitt hjärta och kan inte sluta tänka på dig, Haddock. Såg det du skrev i kommentarsfältet om din vackra bebis. Blir så arg, frustrerad och ledsen över att något sådant ska behöva hända. Tänker på er och ber. Önskar er all styrka och kärlek.
Stor kram min vän och sov så gott.
17:39 | september 29, 2009
Here we go again
Hej min vän. Jaha, då var det dags igen! Slutade med min tio dagars penicilinkur i förrgår, redan dagen efter började jag känna lite ont i halsen igen, och i morse var det hemskt. Bet ändå ihop, för jag tänkte att det kanske bara var efterslängar. Efter mitt första jätteroliga, spännande och efterlängtade möte (du får veta längre fram vad det var :-)), så kom febern. Från ingenstans fick jag frossa och 38 i temp. Skit! Fick boka resten av mina möten och åka till sjukhuset.
Tydligen hade jag haft en fruktansvärd (jo, tack) infektion enligt läkaren, och första kuren var inte tillräcklig 🙁
Är i alla fall tacksam att jag kom i väg till läkaren innan det bröt ut ordentligt, som sist. Nu har jag chans att stoppa det värsta. Tänker inte tappa modet för det, bara ta det lite extra lugnt. På fredag ska jag fota och göra ett tidningsreportage, så då måste jag vara pigg igen.
William är på bandy och Mio sprang till sin bästis så fort han kom hem. Peter står för middagen, ska bli spännande.
All kärlek.
PS. Carpediem, örhängena kommer från Glitter, och är ringar i flätat läder. Sara Mars, Livs kofta köpte jag på H&M i går.
10:03 | september 29, 2009
Stan
Nu ska jag och Liv in till stan. Hon får följa med mig på några möten. Ska försöka hinna med en lunch med Peter också , och så ska jag hämta min nya mobil. Jag tror att man kan blogga från den. Hoppas det, för då kan jag göra flera om dagen. Enklare med mobilen, än att koppla upp sig på datorn överallt.
Stor kram.
18:45 | september 28, 2009
På flykt
I dag har jag gjort allt för att slippa vara hemma. Du vet när man inte orkar ta tag i städning, tvätt och annat trist, men är man hemma och ser eländet så mår man bara dåligt! Jag har helt enkelt flytt från allt. I stället åkte jag och hämtade pojkarna i skolan, har saknat dem så mycket. Vi for till Arlanda-stad för att köpa bandyklubba och skateboard till dem och även lite nya kläder till Liv. Hon växer så det knakar, och alla byxor slutar vid knäna. Väl på Stadium tittade vi på klubbor, William spelar bandy på tisdagar och alla har tydligen sina egna klubbor (jag är kanske efter, men jag trodde att man fick låna det där :-)). Allt var frid och fröjd tills vi kom till skateboaren. Alla barnen på granngården åker på en ramp som byggts av en händig pappa (inte Peter :-)) och pojkarna vill självklart också åka med sina egna istället för att låna. Nu kostade sådana skjortan så de kunde inte få en var, så jag sa att de kunde få en att dela på. Det passade tydligen inte en av herrarna, och det enda som saknades var att han skulle lägga sig på golvet och skrika och sparka med benen, annars prickade han in alla odrägliga gester, så det blev ingen alls. Fy, fasen för bortskämdhet! Nu drabbade det tyvärr båda, bara för att en betedde sig illa, men då lär de nog sig att uppmuntra varandra till att vara tacksamma och glada för det ”lilla”.
Köpte också rosa, bruna och gråa raggsockor till Liv. Det gäller att börja i tid. Vill att hon också ska bli en ”raggis” älskare.
Det är verkligen ett projekt att handla med tre barn. Speciellt när allt ska hända på en och samma gång. En som bryter ihop och beter sig som skit, en mini som är hungrig och bajsar på sig i takt med gråten, och så en som gör lite precis vad han vill och helst något som inte jag vill 🙂
Pojkarna kom precis in genom dörren. Mio skrek av lycka för att William lärt honom säga ”R”, han säger ju ”J” annars. Det låter väldigt roligt, när han springer runt och säger rrrrrrumpa, med typiska engelska R, hoppas det släpper ordentligt snart 🙂
Nu ska jag göra middag. Det blir grillad kyckling med sallad till.
All kärlek.
10:38 | september 28, 2009
Ett nytt Liv.
Hej min vän. Läste precis att Henrik och Malin fick sin lilla son i går. Vad underbart! Jag kan sakna den känslan fast jag ganska nyligen upplevde den. Att äntligen få se, känna och hålla i sin nyfödda bebis, som man längtat och väntat på så länge. Jag börjar gråta så fort någon fått barn, så nu sitter jag och snorar framför datorn. Jag brukar alltid titta på ”Förlossningskliniken” (tror att den heter så) på tv, och då grinar jag hela tiden. Det är så häftigt med förlossningar, att ett nytt liv kommer till världen.
Nu ska vi ta en promenad. Känner mig så hurtig i min outfit.
Ska till BVC, och så måste jag köpa kaffe. Har inte druckit det på hela helgen, så det var det enda jag ville ha när jag vaknade, men kaffeburken var helt tom! Fy, vad irriterad jag blev, och bara därför blev jag ännu mer sugen på kaffe.
Måste bara visa vad jag såg i stan i går.
Hoppas att du får en fantastisk början på veckan och är vid gott mod.
Kramar.