11:07 | augusti 22, 2009
Blåsningen from Hell
Jag har valt att inte uttala mig tidigare efter som produktionsboalget visade kurage och tog sitt ansvar. När nu bolaget väljer att backa och låta TV3:s Anders Knave sitta i media och döma mig så måste jag ge ett svar. Varken Anders eller någon från TV3 träffade mig innan. Anders vet inte vad som sagts men för att stå med ryggen fri väljer han att attackera mig. Produktionsbolaget har ringt och sms:at där budskapet varit tydligt, de har gjort ett misstag och tar på sig all skuld i det som hände. Det som jag utlovades infriades aldrig. Alla från produktionsmedlemmar, producenter till VD har tagit på sig ansvar via mail och sms till mig och min syster. Nu byter produktionsbolaget strategi. ”Inga kommentarer, fråga Anders Knave på TV3.” Vad exakt ska man fråga Anders? Han har aldrig varit i kontakt med mig. Han vet inte vilket upplägg jag utlovades. Han var inte ens på plats.
Egentligen borde jag vid detta lag lärt mig hur dessa personer fungerar, jag borde även lärt mig att inte ta åt mig av okändas kommentarer som sitter och ”vet” hur det gått till tack vare Knave och kvällstidningarna. Man ”vet” trots att bara två representanter från Meter träffat mig. Träffat mig och förklarat att det skulle vara en kort ballongfärd och minsta tecken på oro skulle det avblåsas. Ordet ”panik” nämndes aldrig för det fanns inte i min värld att det tillståndet ens skulle få chansen att infinna sig. Produktionsbolaget skulle ha kapabelt folk att avgöra när det var dags att bryta. Att man sedan låter det fortgå i 40 minuter där jag inte har annan kontakt med min syster mer än korta sekunder via en walkie-talkie, på hundratals meters höjd, där hon var lugn på rösten. Att det sedan visar sig att hon var lugn på rösten för att jag inte skulle bli nervös är svårt för mig att bedöma när jag inte ser henne. I min enfald litade jag på att ett av Sveriges största produktionsbolag, som genomfört flertalet blåsningar och produktioner tidigare, enbart arbetade med personal som var kompetenta att avgöra när det gick överstyr. Samtidigt som jag satt ovetandes i ballongen tilläts min syster springa runt vid en fulltrafikerad E20 i panik för att hjälpa mig. Varför stoppade ingen henne? Hon grät redan efter EN minut in i ”blåsningen.” Var är humorn och underhållningen i det? Trots hennes panik och skrik lät man detta fortgå i 40 minuter. Skådespelaren som var tänkt att hantera situationen med min syster, och lugnt guida mig via walkie-talkie till säkerhet, fick panik och satt bara tyst och gav walkie-talkien till Magdalena när hon visade tecken på panik. Allt medans följebilen hörde och såg allt som hände. Det var helt enkelt bra tv. Det var med andra ord en hel produktion som följde och förstod allvaret vilket var svårt att göra från en ballong utan att se vad som hände på marken.
Anders Knave var inte ens där men tydligen vet han ändå hur allt gått till och anser sig ha rätten att ge mig all skuld där jag satt ovetandes om allvaret. Jag vet att allas intentioner var de rätta. Jag har sett Blåsningen ett flertal gånger och vet att det var tänkt att vara underhållning. Jag känner min systers mentala och fysiska status bättre än media och förstå-sig-påare i kommentarsfälten. Min familj likaså. Vi träffas flera timmar per dag och vet vad hon orkar och inte orkar. Hade detta skötts enligt de utfästelser jag fått hade det inte varit något problem. Hade det avbrutits direkt när hon började gråta hade paniken aldrig infunnit sig. Det finns många, och det kommer finnas ännu fler, som säger det motsatta med tanke på hennes tidigare hjärnblödning men om det är någon som tror att hennes egen familj skulle utsätta henne för livsfara är det inte annat än sorgligt. Ni känner vår Magdalena genom media, vi känner henne som vår syster, dotter och svägerska.
Jag tycker att en herre som Anders Knave borde visa lite ryggrad och säga ”det blev fel och vi tar på oss ansvaret. Det blev inte det scenario som vi lovade.” Istället försöker han svära sig fri och rikta ansvaret mot mig och på så sätt skapa ännu mer utrymme för sin produktion i media. Anders, du lyckades. Hoppas du stolt kan titulera med din starka etik och moral i jakten på fler spaltmeter och tittare till ditt program.
20:38 | augusti 21, 2009
Slappardag
I dag har jag inte gjort någon nytta här hemma alls. Skurhinken med gammalt vatten står kvar sedan två dagar, stolar och bord lyser fortfarande med sin frånvaro i vardagsrummet sedan det var ett discogolv för snart en vecka sedan. Har tvättat och städat hela veckan känns det som, festen var riktigt grisig, så jag sket i allt sådant i dag. Maggan kom hit vid lunch och sedan dess har vi varit här hemma och sedan hos henne.
Min och Maggans förstfödda fina pojkar.
Efter att vi hämtat pojkarna åkte vi till Maggan och åt en god lite tidig middag. Pojkarna var trötta efter allt spring och bänkade sig framför "Camp Rock" på Disney channel.
William skulle nog helst vara "hemmabrorsa" och bara ta hand om Liv hela dagarna, om han fick bestämma :-).
Min älskade syster och jag har haft en jättemysig dag.
Vi fick en inflyttningspresent av några vänner i lördags, som jag glömt att visa dig. Tycker de är så snygga.
Nu har mina trädgårdstomtar flyttat till kallare breddgrader och gett plats för två lite mer stilrena trädgårdshundar :-). De kommer från märket MeToo (http://www.magismetoo.com).
Nu ska jag och Peter ha en liten kräftskiva på tu man hand, titta på film och mysa. Pojkarna har fått gå och lägga sig redan. Allt bråk och tjafs är ett tecken på att de är trötta, trots sura invändningar. Min teori stämmer, för nu snarkas det på övervåningen.
Önskar dig en trevlig helg full av kärlek och glädje.
Kram kram
23:06 | augusti 20, 2009
Bus och buss
Hej min vän. Nu har jag kommit tillbaka lite grann. Det blev ett tråkigt avslut på gårdagen. En dag som skulle vara rolig och full av skratt, slutade i tårar för oss alla. Det gick överstyr och sköttes inte på ett utlovat sätt. Vi skulle göra något som skulle gå i skrattets tecken, men slutade i gråtets. Känner mig arg och ledsen.
Här är vi glada och på väg till en restaurang för mat och lite vin.
Här sitter Maggan...
...och jag på restaurang Sangrias uteservering.
Här flamsar och tramsar vi som vanligt, innan allt blev fel :-(.
Den här dagen har inte varit så mycket bättre. Liv blev såå dålig av vaccintionssprutorna, hon gråter nästan hela tiden och sover bara små korta stunder, hon är febrig och hängig. Det tar så hårt på mig, får så ont i hjärtat när jag inte kan ta hennes onda. Tröstar mig med att det för någonting gott med sig, att hon ska slippa jobbiga sjukdomar framöver.
Min fina lilla bebis ler mellan gråtstunderna :-).
Jag ska faktiskt tipsa dig om du har en liten bebis, om ett vaccin som heter Rotateq och skyddar mot rotavirus infektioner. Det har som tur var inga jobbiga biverkningar! Fick höra om det från en god vän, det är ett vaccin som kan skydda små barn mot svår magsjuka. Vaccinet ingår tyvärr inte i det vanliga vaccinationsprogrammet i Sverige, men gör det i vissa andra länder. Jag vill så klart skydda mina barn från så mycket skit som möjligt så jag har gett Liv det. Magsjuka hos små barn kan leda till snabb uttorkning och kan de förebyggas är det jättebra. Man ska ge tre doser innan 26 veckors ålder, och Liv har fått två. Det ges i munnen och smakar sött och gott, så Liv har tagit det utan protester. Du kan ju tyvärr inte få det på BVC, utan får bekosta det själv.
Jag har ingen bil nu när Peter börjat jobb och måste köra in till stan varje morgon, så jag stoppar Liv i vagnen och tar en halvtimmes promenad till skolan för att hämta pojkarna. Idag orkade de inte gå hem så vi tog bussen. Det var premiär för Liv, hon somnade som en stock på bussen. Hon måste verkligen gillat det för hon grät så tårarna sprutade innan vi klev på.
Så vacker och skör.
Ikväll har pojkarna varit och rivit i grannens häck, tagit bären och kastat på hela gatan, så de fick gå dit med svansen mellan benen och be om förlåtelse. Jag tyckte det var minst lika pinsamt. De kommer nog göra många pojksträck genom åren misstänker jag :-).
I bil, men nu mera även i buss sover Liv som bäst.
Jag älskar mina barn och min familj så mycket att jag blir tokig!
Sov gott.
All kärlek och styrka.
23:03 | augusti 19, 2009
Ur gängorna
Hemma igen och är helt slut. Just nu känner jag mig riktigt nere och vill bara sova. Lilla bebis har fortfarande feber så jag ska försöka sova lite nu innan hon vaknar igen. Hör av mig när jag är tillbaka i gängorna igen.
God natt och sov gott.
22:34 | augusti 18, 2009
Sprutor och bajsränder
God kväll. Hoppas att allt är väl. Nu har jag äntligen lyckats komma ut på internet. Mitt modem fungerar inte av någon konstig anledning, så jag har lyckats komma ut på nätet med hjälp av min mobil som jag ”bluetoothat” till datorn (Tack David på 3 att du tog dig tiden att hjälpa en oteknisk virrpanna). Tänk för några år sedan, då var man imponerad av att kunna prata i en telefon som inte hade sladd :-).
I dag har jag haft så ont i mitt hjärta. Var på BVC med Liv, och hon fick två vaccinsprutor i benen. Hon skrek inte, utan hon verkligen grät, hon grät så hon hulkade, tårarna rann och hennes ögon blev helt svullna och röda. Usch, det var så hemskt att jag inte heller kunde hålla tårarna tillbaka. Nu är hon jätte hängig och har fått lite feber pga de sketans sprutorna. Får trösta mig med att de hjälper henne så hon inte kan få jobbiga sjukdomar i framtiden.
Här sitter vi i godan ro, och vet inte att vi båda snart ska börja gråta.
Nu sover hon sött, med sin favorit kanin mot ansiktet. Hon trycker alltid in sitt ansikte i sin filt eller sin kanin och så somnar hon tryggt. Hoppas hon inte har ont i natt och får sova utan tårar.
Jag har ingen bil nu, får klara mig utan det nu när Peter har börjat jobba och måste köra in till stan varje dag, så syrran körde mig och Liv dit. Efter det åt vi lunch och snackade skit. I morgon ska vi ha en systerdag. Har lite planer för oss, det ska bli jättekul :-).
I kväll åt pojkarna fiskpinnar och vi åt kräftor. Mio älskar att sitta och suga på resterna. För han tycker ju inte att det godaste är stjärten som jag berättat förut. Utan han äter helst klor och allt annat inuti kräftan. Själv får jag en lätt kräkreflex när han sitter och suger på kräfthuvudet. "Kjäftoj äj det bästa jag vet" citat Mio.
Rätt sjukt att man sitter och suger på kräftan och pillar bort bajsranden på stjärten innan man gräver ur smör ur hjärnan på den, för att sedan tycka att det är bland det godaste som finns.
Må gott, min vän.
Stora kramar.