13:49 | augusti 23, 2009
Söndag en vilodag
Jag tycker söndagar är så sköna, det är skrivet att det är en vilodag och det anammar jag verkligen, det kan jag lova :-). Hasade mig upp vid tio när pojkarna vaknade och gjorde frukost, för att sedan lägga mig i sängen igen och slappa framför tv:n. Går fortfarande runt i Peters stora skjorta och tofflor, med håret på skaft.
Igår var vi i Stinsens köpcentrum (älskar det :-)) och köpte höstjackor till pojkarna och massor av mysiga mjukiskläder till Liv. Hon har börjat röra sig så mycket, så mjukiskläder är det bästa alternativet för att det inte ska skava och kjolar som far upp över huvudet. Älskar bodys med mjuka byxor till.
På kvällen hade vi bara hemmamys med grillning och kanske lite för mycket chips och godis, för i dag mår jag illa som sjutton.
Jag hittade faktiskt en bra sida på nätet här om dagen för leksaker, som jag måste tipsa om. Nu när jag inte har en bil på dagarna är det svårt att ta sig iväg till leksaksbutiken och sedan avskyr jag i och för sig att gå runt och försöka hitta något bland hundratals hyllor också. Pojkarna ska på kalas nästa helg så jag var ute i god tid med presenter för en gångs skull. Jo, i alla fall så hittade jag sidan DODDE (http://www.dodde.se/). Jag beställde Star Wars Lego på onsdagskvällen och hade det i handen på fredagen. Toppen bra!
Nu ska jag och mina fina granne gå till stranden med alla ungarna, så jag måste klä mig lite mer vårdat och packa matsäck och badgrejer.
Hörs snart.
Puss och Kram.
11:07 | augusti 22, 2009
Blåsningen from Hell
Jag har valt att inte uttala mig tidigare efter som produktionsboalget visade kurage och tog sitt ansvar. När nu bolaget väljer att backa och låta TV3:s Anders Knave sitta i media och döma mig så måste jag ge ett svar. Varken Anders eller någon från TV3 träffade mig innan. Anders vet inte vad som sagts men för att stå med ryggen fri väljer han att attackera mig. Produktionsbolaget har ringt och sms:at där budskapet varit tydligt, de har gjort ett misstag och tar på sig all skuld i det som hände. Det som jag utlovades infriades aldrig. Alla från produktionsmedlemmar, producenter till VD har tagit på sig ansvar via mail och sms till mig och min syster. Nu byter produktionsbolaget strategi. ”Inga kommentarer, fråga Anders Knave på TV3.” Vad exakt ska man fråga Anders? Han har aldrig varit i kontakt med mig. Han vet inte vilket upplägg jag utlovades. Han var inte ens på plats.
Egentligen borde jag vid detta lag lärt mig hur dessa personer fungerar, jag borde även lärt mig att inte ta åt mig av okändas kommentarer som sitter och ”vet” hur det gått till tack vare Knave och kvällstidningarna. Man ”vet” trots att bara två representanter från Meter träffat mig. Träffat mig och förklarat att det skulle vara en kort ballongfärd och minsta tecken på oro skulle det avblåsas. Ordet ”panik” nämndes aldrig för det fanns inte i min värld att det tillståndet ens skulle få chansen att infinna sig. Produktionsbolaget skulle ha kapabelt folk att avgöra när det var dags att bryta. Att man sedan låter det fortgå i 40 minuter där jag inte har annan kontakt med min syster mer än korta sekunder via en walkie-talkie, på hundratals meters höjd, där hon var lugn på rösten. Att det sedan visar sig att hon var lugn på rösten för att jag inte skulle bli nervös är svårt för mig att bedöma när jag inte ser henne. I min enfald litade jag på att ett av Sveriges största produktionsbolag, som genomfört flertalet blåsningar och produktioner tidigare, enbart arbetade med personal som var kompetenta att avgöra när det gick överstyr. Samtidigt som jag satt ovetandes i ballongen tilläts min syster springa runt vid en fulltrafikerad E20 i panik för att hjälpa mig. Varför stoppade ingen henne? Hon grät redan efter EN minut in i ”blåsningen.” Var är humorn och underhållningen i det? Trots hennes panik och skrik lät man detta fortgå i 40 minuter. Skådespelaren som var tänkt att hantera situationen med min syster, och lugnt guida mig via walkie-talkie till säkerhet, fick panik och satt bara tyst och gav walkie-talkien till Magdalena när hon visade tecken på panik. Allt medans följebilen hörde och såg allt som hände. Det var helt enkelt bra tv. Det var med andra ord en hel produktion som följde och förstod allvaret vilket var svårt att göra från en ballong utan att se vad som hände på marken.
Anders Knave var inte ens där men tydligen vet han ändå hur allt gått till och anser sig ha rätten att ge mig all skuld där jag satt ovetandes om allvaret. Jag vet att allas intentioner var de rätta. Jag har sett Blåsningen ett flertal gånger och vet att det var tänkt att vara underhållning. Jag känner min systers mentala och fysiska status bättre än media och förstå-sig-påare i kommentarsfälten. Min familj likaså. Vi träffas flera timmar per dag och vet vad hon orkar och inte orkar. Hade detta skötts enligt de utfästelser jag fått hade det inte varit något problem. Hade det avbrutits direkt när hon började gråta hade paniken aldrig infunnit sig. Det finns många, och det kommer finnas ännu fler, som säger det motsatta med tanke på hennes tidigare hjärnblödning men om det är någon som tror att hennes egen familj skulle utsätta henne för livsfara är det inte annat än sorgligt. Ni känner vår Magdalena genom media, vi känner henne som vår syster, dotter och svägerska.
Jag tycker att en herre som Anders Knave borde visa lite ryggrad och säga ”det blev fel och vi tar på oss ansvaret. Det blev inte det scenario som vi lovade.” Istället försöker han svära sig fri och rikta ansvaret mot mig och på så sätt skapa ännu mer utrymme för sin produktion i media. Anders, du lyckades. Hoppas du stolt kan titulera med din starka etik och moral i jakten på fler spaltmeter och tittare till ditt program.
20:38 | augusti 21, 2009
Slappardag
I dag har jag inte gjort någon nytta här hemma alls. Skurhinken med gammalt vatten står kvar sedan två dagar, stolar och bord lyser fortfarande med sin frånvaro i vardagsrummet sedan det var ett discogolv för snart en vecka sedan. Har tvättat och städat hela veckan känns det som, festen var riktigt grisig, så jag sket i allt sådant i dag. Maggan kom hit vid lunch och sedan dess har vi varit här hemma och sedan hos henne.
Vi fick en inflyttningspresent av några vänner i lördags, som jag glömt att visa dig. Tycker de är så snygga.
Nu ska jag och Peter ha en liten kräftskiva på tu man hand, titta på film och mysa. Pojkarna har fått gå och lägga sig redan. Allt bråk och tjafs är ett tecken på att de är trötta, trots sura invändningar. Min teori stämmer, för nu snarkas det på övervåningen.
Önskar dig en trevlig helg full av kärlek och glädje.
Kram kram
23:06 | augusti 20, 2009
Bus och buss
Hej min vän. Nu har jag kommit tillbaka lite grann. Det blev ett tråkigt avslut på gårdagen. En dag som skulle vara rolig och full av skratt, slutade i tårar för oss alla. Det gick överstyr och sköttes inte på ett utlovat sätt. Vi skulle göra något som skulle gå i skrattets tecken, men slutade i gråtets. Känner mig arg och ledsen.
Den här dagen har inte varit så mycket bättre. Liv blev såå dålig av vaccintionssprutorna, hon gråter nästan hela tiden och sover bara små korta stunder, hon är febrig och hängig. Det tar så hårt på mig, får så ont i hjärtat när jag inte kan ta hennes onda. Tröstar mig med att det för någonting gott med sig, att hon ska slippa jobbiga sjukdomar framöver.
Jag ska faktiskt tipsa dig om du har en liten bebis, om ett vaccin som heter Rotateq och skyddar mot rotavirus infektioner. Det har som tur var inga jobbiga biverkningar! Fick höra om det från en god vän, det är ett vaccin som kan skydda små barn mot svår magsjuka. Vaccinet ingår tyvärr inte i det vanliga vaccinationsprogrammet i Sverige, men gör det i vissa andra länder. Jag vill så klart skydda mina barn från så mycket skit som möjligt så jag har gett Liv det. Magsjuka hos små barn kan leda till snabb uttorkning och kan de förebyggas är det jättebra. Man ska ge tre doser innan 26 veckors ålder, och Liv har fått två. Det ges i munnen och smakar sött och gott, så Liv har tagit det utan protester. Du kan ju tyvärr inte få det på BVC, utan får bekosta det själv.
Jag har ingen bil nu när Peter börjat jobb och måste köra in till stan varje morgon, så jag stoppar Liv i vagnen och tar en halvtimmes promenad till skolan för att hämta pojkarna. Idag orkade de inte gå hem så vi tog bussen. Det var premiär för Liv, hon somnade som en stock på bussen. Hon måste verkligen gillat det för hon grät så tårarna sprutade innan vi klev på.
Sov gott.
All kärlek och styrka.
23:03 | augusti 19, 2009
Ur gängorna
Hemma igen och är helt slut. Just nu känner jag mig riktigt nere och vill bara sova. Lilla bebis har fortfarande feber så jag ska försöka sova lite nu innan hon vaknar igen. Hör av mig när jag är tillbaka i gängorna igen.
God natt och sov gott.