19:35 | februari 19, 2010
Hemmakväll
Det blev en hemmakväll med familjen. Somnade med Liv och vaknade nu, så jag fick med sorg i hjärtat ringa syster och berätta om mitt tuffa beslut. Vi bestämde dock att prova att få till en utekväll snart igen. Vi har ju så fruktansvärt roligt när vi är ute tillsammans, med betoning på fruktansvärt… i alla fall dagen efter 😉
Nu blir det att titta på Let´s Dance i soffan med alla mina tre pojkar och en liten tjej. Måste koka soppa på en spik, för jag glömde handla på vägen hem från stan. Det finns i och för sig chips i mängder i skafferiet så det får duga. Det är ändå fredag 🙂
Lite bilder från en ganska händelselös dag. Morgonens möte var dock trevligt. Jag hann dessvärre bara vara med en liten stund för mina mörka hårrötter ville annat.
Har på mig mitt nya Odd Molly-skärp idag. Är inte mycket för skärp men till ett par mörka jeans kan det vara riktigt fint.
Höll på att glömma att jag måste ha ett lasso också 🙂
Vad ska du göra ikväll? Vara hemma eller ut på galej?
Hej på en stund.
Varma kramar.
09:37 | februari 19, 2010
Fredag!
Hej min vän! Hoppas allt är väl. Jag är på väg in till stan för ett möte och frisörbesök. Är så rådvill idag för jag skulle gått med syster och vår studioman Rolf på Let’s Dance ikväll. Sett det live och gått ut en sväng med allihopa. Men Liv är ju sjuk så jag har inte hjärta att vara borta från henne och pojkarna trots att Peter är hemma. Sedan har jag inte sovit en blund de senaste nätterna, och känner jag mig och syster rätt så skulle det inte bli mycket till sömn inatt heller. Sist vi var ut tillsammans (QX-galan) så kom jag hem 04.00 med kebab i hela huvudet och bilder på Rolf Lassgård, syster och jag under ett bord 🙂
Vill ändå gå men ändå inte. Jobbigt.
Önskar dig en härlig början på helgen!
All kärlek
20:35 | februari 18, 2010
Stjärtansikte
God kväll min vän. Hoppas att din dag har varit bra. Imorgon är det äntligen fredag! Jipii 🙂
Min dag som skulle gå i ”inte göra någonting-tecknet” blev inte riktigt så. Har spenderat nästan hela dagen på sjukhus. Stackars Liv, hon har gråtit så hon har fått röda prickar runt ögonen. Det är extra hemskt för hon är verkligen aldrig ledsen, jag har knappt hört henne skrika. Men idag skrek hon så mitt hjärta brast. Läkaren petade henne i öronen, sög ut vax och rotade medan en sjuksköterska tvångshöll hennes huvud som i ett skruvstäd. Allt för att hon ska bli frisk såklart men det är ju lite svårt att förklara för Liv 🙁
Så fort vi gick från sjukhuset och for hem igen så var hon lika glad som vanligt. Men prickarna, som blodutgjutningar, runt ögonen visar på hennes tårar och smärta. Usch!
Nu sover hon lugnt och fridfullt i sin säng.Hon har fått penicillin igen mot öronen så nu håller vi tummarna att hon inte behöver bli dålig igen.
Pojkarna är friska som nötkärnor. Skönt!
Jag ska försöka sova nu. Väldigt tidigt men jag behöver sömnen.
Kom på ett litet tips till dig. Du vet att det finns servetter som man tar bort sminket med? De kostar skjortan och säljs i små paket. Jättebra att ha på resan eller om man bara snabbt vill tvätta bort sminket i ansiktet.
Men istället för sådana så ska du köpa vanliga våtservetter för barn. Precis lika bra som de dyra sminkservetterna. Jag använder alltid Livs när jag tex inte orkar gå in på badrummet och tvätta ansiktet… som nu. Kanske får jag lika lent ansikte som en babystjärt 🙂
12:00 | februari 18, 2010
Inte nu igen!
Hej vacker! Natten har varit lång, särskilt för Liv. Hon har gråtit och gråtit. Än en gång verkar det vara öronen som plågar henne. Jag som tagit till mig alla tips från dig och varit så noga med att försöka förebygga att hon ska få det igen. Har just varit på vårdcentralen och fått remiss till en öronspecialist i Uppsala. De behöver göra en utredning innan hon får medicin. Tredje öroninflammationen sedan början av januari 🙁 Nu ska jag och Liv fara till Uppsala. Peter är i skolan med Mio idag. Ska bli spännande att höra hur det gått.
Liv är glad och tapper som alltid trots feber och onda öron, hon måste brås på mig 🙂
22:20 | februari 17, 2010
Home sweet home
Nu har jag kommit hem, pussat på två sovande barn och gosat med William som hållit sig vaken och väntat, tvättat av mig alla lager av tv-smink, dragit på mig myskläderna, krypit upp i soffan bredvid min älskade man och bara andats ut 🙂
Jag verkligen gillar mitt jobb och alla jag jobbar med. Kan t.o.m. tycka det är ganska skönt vissa kvällar att bara behöva tänka på mig själv och sova en hel natt. Men inget slår känslan av att komma hem… eller hur?
När jag stod och väntade på min väska på Arlanda så såg jag på håll en mamma med en mini-bebis i famnen. Hon höll sin ca tre månaders, sovande baby i famnen samtidigt som hon kämpade med att få av vagnen från bagagebandet. Det stod fullt av folk runt henne men INGEN tog sig tiden att ens fråga om hon behövde hjälp. Jag kan bli tokig på sådant! Varför hjälper man inte folk i sin närhet? Oavsett vad det handlar om så ska man alltid bry sig om andra. Högröd av ilska rusade jag fram och sa högt och tydligt vad jag tycker om ohjälpsamma gubbar och hjälpte henne med den sista väskan! Mamman log tacksamt och jag kände med en gång vad härligt det är att kunna vara en extra hand i denna ibland rätt ohjälpsamma värld. Har du varit med om att ingen hjälper dig när du behöver det, att folk står som självupptagna fån och inte låtsas se?
Här kommer lite bilder från dagen.
Åh, vad jag inte ska göra någonting imorgon. Längtar till det 🙂
Sov gott min vän. Tack för att Du finns och är min vän.
All kärlek.