13:51 | november 17, 2009
Det funkade!
Jaaaa, det funkade 🙂 Nu kan jag blogga var jag än befinner mig.
Vi hörs senare, nu ska jag äta!
Puss
13:44 | november 17, 2009
Mobilinlägg
Hej hej! Jag har fått expertishjälp av vår ”teknik-Axel”, så jag kan blogga från mobilen… Äntligen 🙂 Nu testar jag hur det funkar.
Kram.
07:57 | november 17, 2009
Ljus och frid
God morgon. När jag smög upp imorse var det alldeles mörkt utanför fönster. Jag tände ljus i köket som gav en varm och mysig stämning, satte på kaffekokaren, och gjorde frukost till pojkarna. Trots att jag såg helt luddigt av tröttheten, så piggnade jag till när ljusen var tända och doften av rostat bröd fyllde köket. Det är något visst över mörka höstmorgnar, som jag gillar. Det ger ett lugn över ljuset som är tänt när mörkret är utanför.
Nu ska jag och Liv göra oss klara och fara in till stan. Ska på ett möte och sedan äta lunch med en god vän.
Vi hörs senare idag.
Puss och kram.
18:42 | november 16, 2009
Recept och sömn
Vackra Du, hoppas att du är vid gott mod och mår bra 🙂
Jag är fortfarande helt slut sedan förra veckan och alla sömnlösa nätter. Eftersom jag även tagit vaccinet och ätit Tamiflu, som inte har de roligaste biverkningarna, så har det säkert bidragit lite extra till tröttheten. Mio är i alla fall helt frisk, och tog igen allt han missat i skolan förra veckan… i busväg 🙂
Jag har varit i stan på det sista och avgörande mötet inför mitt nya projekt, som jag snart kan berätta om. Det ska bli jättekul och spännande. Efter min tripp till stan var det dags för utvecklingssamtal med Williams fröken. Han har gjort stora framsteg i många ämnen, vilket gladde oss alla.
Nu till något helt annat, ytlighet. Det kan ju vara kul också, i lagom dos 🙂 Jo, nu har jag använt fransmedlet, som skulle göra underverk med fransarna i drygt 30 dagar, vilket var rekommenderat. Det är rätt dyrt, så jag lovade ju att vara din försökskanin, så du inte köper grisen i säcken. Jag är ledsen att säga det, för jag hade faktiskt hoppats på att det skulle funka, men jag vidhåller min teori om att Bobby gjort fransförlängning! Nu har jag i och för sig långa fransar i mig själv, så kanske det hjälper om man inte har det sedan innan, men jag är tveksam. Sorry, Bobby 🙂
Nej, mig funkade det inte på. Jag fortsätter att vara min Lancome-mascara trogen istället.
Jag ska gå och lägga mig snart, och även försöka få pojkarna i säng tidigt. William har varit med sin kusin Lance hela helgen och busat med honom och moster Maggan 🙂 och efter visningen igår så gick han på bio med sin pappa. Har knappt sett röken av honom på hela helgen.
Äntligen hemma! Han är så duktig med Liv, och älskar att bära runt på henne.
Nu till en härlig kaloribomb som jag lovat att ge dig receptet på 🙂
DAIMTÅRTA à la Svärmor Marianne
4 äggvitor vispas hårt.
1 hg mandel males.
1,5 dl strösocker.
Mandel och socker blandas ner i äggvitorna.
Smord form 175 grader 30 minuter.
Låt kallna
Lägg mandelbottnen på ett fat.
Vispa 3 dl vispgrädde ganska hårt
Blanda i 4 äggulor
+1 dl socker
Hacka ett dubbelt dajm (jag brukar ta 1 ½ )
Blanda detta i äggcremen.
Bred blandningen över mandelbottnen.
Strö en påse daimkulor över, det ser trevligt ut och så blir det fler kalorier, MUMS!
Frys in!
Lycka till!
Har du dålig karaktär (som jag), så gör den bara om du ska ha gäster, för annars kommer du inte kunna stoppa dig själv från att äta upp allt 🙂
Varma kramar.
Ps. Madeleine, Jag såg ”The (skit) Box”, kl 21 i Kista, hoppas vi ses på nästa biobesök, kanske New Moon?! Ha ingen ångest 🙂
01:24 | november 16, 2009
Sovande mannekäng
Hej fina vän. Nu har jag satt min tantrumpa i soffan för första gången på hela dagen. Jag och Peter smet iväg på bio när vi kom hem från MAMA-dagen och visningen för att stötta UNICEF. Vi nattade barnen och en barnvakt tog över. Vi såg ”The Box” med Cameron Diaz, bland det sämsta jag sett 🙁
Morgonen startade med stress. Man kan ju tro att en liten bebis är den bästa väckarklockan man kan ha, men inte vår Liv eller något av barnen för den delen (så länge du INTE ska göra något, och bara vill sova). Jag vaknade halv elva (!) av att Liv drog mig i näsan, Mio och Peter sov fortfarande. Vi skulle vara inne i stan elva! Vi har lyckas vända lite på dygnet denna veckan, pga vakna och vakande nätter av sjukdom. Jag och Mio åkte in tillsammans så fort vi var klara, och Peter kom med Liv och William lite senare. Jag var tvungen att vara där tidigare för smink och hår.
Här fixar Emelie mitt hår, och Alexandra Pascalidou blir sminkad bredvid mig.
Det var fullt av MAMAS-omslagsmammor och deras fina barn. Pernilla Wahlgren, Laila Bagge, Josefine Sundström (som för övrigt var oerhört gullig, och hade med sig sin bedårande bebis Maj-Lis), Lotta Grey, Alexandra Pascalidou, Ann Söderlund och Jennifer Brown.
Ett virrvarr av barn, smink, hårspray och mammor.
Maria från i.D sminkade mig. Hon var verkligen duktig!
Vi gjorde ett genrep innan allt folk kom dit. Här står några av oss bakom scenen.
Tre coola rockkillar fann varandra. Mio, William och Lailas söta son Liam.
Jag fick en byxdress från Hell, eller förlåt, Marlene Birger som jag skulle bära upp. Vilket jag INTE lyckades med. Barnen skämdes över mig och tyckte jag såg ut som en clown. Min rumpa såg ut som en tantstjärt med blöja som höll på att smälta. Jag kan tänka mig att den kan vara fin på en pinnsmal tjej utan bröst, men inte på mig. Jag ville gömma mig i en skrubb och ”råka” missa allt, men jag tog mig i kråset, och skärpte till mig.
Liv var glad som alltid, eller skrattade hon för att hon sett mig och min dress?!
Det delades ut pris, till Årets Papa, Årets Mama och andra eminenta utmärkelser. En som vann, och var en vacker, värdig och underbar vinnare, var Jessica Andersson. Hon fick pris för att hon är en inspirerande mamma, kvinna och artist. Jag tycker hon är så fantastiskt duktig och imponerande. Det krävs ett mod för att våga vara så självutlämnande och skriva boken om sin missbrukande mamma och barndom.
Strax innan visningen började så uppträdde Jennifer Brown. Hon är också en otroligt vacker och fin kvinna.
Jag, min byxdress och älskade barn, var först ut på scenen. Nervöst!
Två minuter innan vi ska entra scenen, så somnar Liv i min famn. Hon var helt ovetande om sin mannekängdebut, och sov hela tiden, trots musik och spotlights. Gulle!
Laila och Liam.
Lotta Grey och Lennox.
Nu hängde sig datorn, så jag kan inte ladda upp fler bilder. Vågar inte prova igen, för då kanske jag kastar ut datorn genom fönstret, i rent vredesmod, om det inte fungerar 🙂
Har haft en rolig dag i alla fall. Tack MAMA för att jag fick vara med er alla idag! En extra kram till Louise och förlåt, för att jag hänger ut den stackars byxdressen 😉
Oj, vad klockan blev mycket, inte konstigt att ingenting går som jag vill. Ser i kors.
Önskar dig en bra start på veckan.
Varma kramar och kärlek.