22:12 | oktober 1, 2009
Sopa under mattan
Nu börjar kvarten se ut som ett hem. Har t.o.m. köpt färsk basilika och citronmeliss som står i små vita krukor på köksön. Fruktskålen är full av äpplen, bananer och vindruvor. Golvet är skurat, så det ligger en svag doft av såpa i köket. Nya ljus i alla ljusstakar och allt skiner… Här nere ja, men på övervåningen, där möts du av en krigszon, för det är nämligen där jag ställt all skit som var här nere, en lurstädning som kan lura vem som helst, så länge du inte går upp för trappan 🙂
De senaste dagarna har jag varit en surkärring, har bara varit trött och allmänt trist att hänga med. Så nu ska jag ge Peter en lång kärleksförklaring och säga att JAG är tillbaka, surkärringen åkte ut med skurvattnet. Nu kan han äntligen skratta åt mina roliga skämt, som han säkert saknat och njuta av mitt trevliga hästgarv 🙂
Puss och god natt.
08:21 | oktober 1, 2009
(Sk)ägg
God morgon min vän. Hade fullt upp i går, så det blev bara ett kort inlägg, sorry. Mio hade en kompis här efter skolan, så det var fullt ös. Ännu en dag med tunnelseende. Orkar inte se allt stök, alla saker på golven, tvätthögarna och grus i hela hallen som bara kommer längre och längre in i huset. Blev så full i skratt när jag såg din kommentar Annio, i går. Klart jag blev glad också då det stod att det alltid ser så fint och städat ut här, om jag har städhjälp. Jag skulle inte kunna släppa in en städhjälp hit, för stackarn skulle inte veta var den skulle börja 🙂 Det är allt annat än städat här hemma, det är svårt att hålla fint tycker jag. Jag älskar ordning och reda, men med tre barn och man, så blir det så mycket av allt. Kläder, leksaker, skit överallt. Tycker jag plockar hela tiden, men det blir ett evighetsprojekt, som om någon osynlig hustomte jävlas med mig, och lägger tillbaka det jag precis plockat undan.
I morgon kommer det hit en heminredningstidning, så fasen vad det ska städas i dag 🙂
Jag undrar vad som försigår i hans söta huvud ibland. Han duschade i alla fall som jag sa, men att sätta på sig kläder, glömde han bort. Däremot att klistra på en gammal löspolisong som skägg med riktigt lim, och dansa runt naken kändes helt naturligt. Som tur var hann inte limmet torka 🙂
Jag och Peter satt och ordnade med de sista som ska skickas till teknikkillen, så den ”nya” Bloggfamiljen ska bli klar. Nu är det bara dagar kvar! Det enda som var kvar, var bilder till det nya bildspelet. Av någon konstig anledning hade just mina bilder försvunnit, och för att han skulle hinna behövde han dem i går kväll. Så när jag hade det som skönast i min pyjamas och okammade hår var det bara att kl 23 på kvällen, sminka sig och kamma håret. Det blev en fotosession i vardagsrummet och Peter agerade fotograf. Bilderna skickade och snart är allt klart.
Hoppas att du får en fin dag. Nu ska jag och min raggsockor krypa ner i sängen igen 🙂
All kärlek.
08:50 | september 30, 2009
grisig mentalpatient
Hej vackra vän, Du gör mig verkligen glad, det ska du veta! Hoppas att allt är bra med dig.
Tänkte tipsa om två produkter som jag brukar använda till mitt hår.
Den till höger brukar jag spraya i handukstorkat hår. Den ger samma känsla som när du badat i saltvatten. Håret får volym och det blir snygga, ostylade vågor i håret om du tvinnar det lätt och låter det torka. Den andra är perfekt att spraya i botten när du vill fräscha upp håret. Jag tvättar det ca var tredje dag, och där emellan använder jag denna.
Liv ligger bredvid mig och jag har kommit på tre sätt att få henne att skratta så hon kissar på sig i blöjan.
1. Göra galna pruttljud med munnen (de riktiga står hon för själv :-))
2. Skratta hysteriskt, lite som en mentalpatient.
3. Nöffa som en gris.
All kärlek.
21:30 | september 29, 2009
Tiggarbarn
I kväll bjöd Peter på hemgjord fluffig potatismos och ungsbakad falukorv. Gött som körv (som Da Silva skulle sagt). Barnen blev mäkta imponerade och åt som om de aldrig fått mat innan. Mio åt t.o.m. trots att han en kvart tidigare tydligen ätit middag hos grannen, som ett litet tiggarbarn 🙂 Han glömde visst bort att Peter stod och lagade mat, och att han skulle vara hemma till sex för middag, och tog gladeligen emot mat hos grannen när det erbjöds (grannen är hans bästa kompis, så du inte tror att han går hem till okända grannar och äter :-))
Jag har så ont i mitt hjärta och kan inte sluta tänka på dig, Haddock. Såg det du skrev i kommentarsfältet om din vackra bebis. Blir så arg, frustrerad och ledsen över att något sådant ska behöva hända. Tänker på er och ber. Önskar er all styrka och kärlek.
Stor kram min vän och sov så gott.
17:39 | september 29, 2009
Here we go again
Hej min vän. Jaha, då var det dags igen! Slutade med min tio dagars penicilinkur i förrgår, redan dagen efter började jag känna lite ont i halsen igen, och i morse var det hemskt. Bet ändå ihop, för jag tänkte att det kanske bara var efterslängar. Efter mitt första jätteroliga, spännande och efterlängtade möte (du får veta längre fram vad det var :-)), så kom febern. Från ingenstans fick jag frossa och 38 i temp. Skit! Fick boka resten av mina möten och åka till sjukhuset.
Tydligen hade jag haft en fruktansvärd (jo, tack) infektion enligt läkaren, och första kuren var inte tillräcklig 🙁
Är i alla fall tacksam att jag kom i väg till läkaren innan det bröt ut ordentligt, som sist. Nu har jag chans att stoppa det värsta. Tänker inte tappa modet för det, bara ta det lite extra lugnt. På fredag ska jag fota och göra ett tidningsreportage, så då måste jag vara pigg igen.
William är på bandy och Mio sprang till sin bästis så fort han kom hem. Peter står för middagen, ska bli spännande.
All kärlek.
PS. Carpediem, örhängena kommer från Glitter, och är ringar i flätat läder. Sara Mars, Livs kofta köpte jag på H&M i går.