Det förekommer cookies på hannahgraaf.com. Genom att fortsätta läsa på hannahgraaf.com godkänner du detta. Läs mer om cookies här.

15:33 | januari 30, 2010

Sodom och Gomorra

Jag är helt förslappad, helt förstenad av lathet. Har fortfarande inte kommit utanför dörren än mindre kommit ut ur mina gamla myskläder 🙂

Liv har vaknat och far runt över golvet som en dammsugare på crack. Hon är glad som alltid och verkar inte lida av sina föräldrars försoffning. Känner dock att jag måste ut nu, den friska luften gör mig säkert piggare.

Kom att tänka på alla mina gamla inlägg från MAMA-tiden, då jag bloggade där, när Liv låg i magen och vi flyttade runt och även på den tiden ”levde ” i IKEA-säckar. Alla min gamla inlägg fanns kvar och det var så kul att gå tillbaka och titta på bilder mm. Pojkarna har blivit så stora, särskilt Mio. Han såg så liten ut, men när jag tänker efter så var det ju över ett år sedan. Tiden går så fort. Tänk vad häftigt för barnen när de blir stora och kunna läsa min blogg, se alla bilder. Som en lång och mer levande dagbok för dem. När jag läste igenom några inlägg så hittade jag bilder från vårt hus… som det såg ut då, i alla fall i vår walk-in-closet 🙂

Ganska passande med tanke på Peters inlägg idag.

Före...

Före...

...efter Graafryds bott in sig.

...efter, nu när Graafryds bott in sig.

Man hinner ju aldrig städa grundligt, sortera i alla förråd och garderober. Vi reser så mycket så dessa förbaskade överfulla IKEA-säckarna och resväskorna står lite här och var. Jag tvättar och packar om i samma påsar och väskor för nästa resa. Och ekorrhjulet fortsätter.

Gillar talesättet, ”Hellre lite skit i hörnen än ett rent helvete”.

Ikväll hade vi bjudit ut Kina och hennes Jesper på middag inne i stan och sett fram emot att få umgås och prata lite skit, men barnvakten blev sjuk så det får bli en hemmakväll istället.

Hörs lite senare.

Varma kramar.

4 kommentarer



11:42 | januari 30, 2010

Vinterland

Kära vän. Vilken dag, vilket väder! Det är helt vitt utanför fönstret. Snön ligger orörd och glittrig, solen skiner och det är lördag! Så skönt med helg och absolut ingenting att göra. Känner mig inte ens rastlös. Slocknade på soffan framför tv:n igår efter favoritfredagsmaten lövbiff och pommes dränkt i bea (pulvervarianten) hade avnjutits på ett mindre glamouröst sätt, nästan så jag hade kunnat förväxlats med en grottmänniska som inte sett mat på en vecka 🙂
Liv har precis somnat på min arm och nu ska jag slökolla på tv innan vi ger ut i vinterlandskapet här i Sigtuna.
Önskar dig en underbar dag.
Puss och kram.

2 kommentarer



19:39 | januari 29, 2010

Spaghetti och svullfredag

Fina, har din helg börjat bra? Jag, Peter och Liv har bunkrat upp med mat, chips, dip och glass. Vi ska än en gång ha en riktig svullfredag 🙂

Dagen har utspelat sig på en stol… först på en hos Maria på Hår 3000, sedan på ytterligare en stol på Sturehof och avslutandes på samma stol som jag började på hos Maria.

Morgonen började på tre glada nunor.

Morgonen började med tre glada nunor.

Ylva och Maria hjälps åt att ta bort mina extensions.

Ylva och Maria hjälps åt att ta bort mina extensions.

Spaghettin som skolmattanterna skrapade upp från golvet? Nej, bara mitt gamla hår.

Spaghettin som skolmattanterna skrapade upp från golvet? Nej, bara mitt gamla hår.

Utan löshår. Inte så farligt som jag trodde, men är man van vid en helt annan dimension av tjocklek så kändes detta inte kul.

Utan löshår. Inte så farligt som jag trodde, men är man van vid en helt annan dimension av tjocklek så kändes detta inte så kul.

Jag och mitt tunna hår smet iväg på lunch med Hans, Micke från Eyeworks och kollegor från IOGT-NTO som står bakom ”Miljonlotteriets Lyckohjul”. Vi åt fantastisk goda Wallenbergare. Jag blev så glad för en gammal barndomsvän jobbade som servitris på Sturehof där vi åt. Jag har inte träffat henne på flera år så vi bytte nummer och jag hoppas det inte kommer dröja ytterligare femton år tills nästa gång.

Väl tillbaka hos Maria så blev håret tjockare och Peter och Liv kom dit och höll mig sällskap.

Liv fick hälsa på salongens lilla maskot hunden Tuva. Tuva ville mest åt Livs barnmat och komma undan hennes nypor.

Liv fick hälsa på salongens lilla maskot, hunden Tuva. Tuva ville mest åt Livs barnmat och komma undan hennes nypor.

Nu känner jag mig mer tillfreds med mitt hår igen :-) Det blir alltid bäst efter ett par dagar och några tvättar. Nu ser det mest höigt nu.

Nu känner jag mig mer tillfreds med mitt hår igen 🙂 Det blir alltid bäst efter ett par dagar och några tvättar. Nu ser det mest höigt nu.

Liv är glad att vi är hemma...

Liv är glad att vi är hemma...

...men ingen är gladare än jag!

...men ingen är gladare än jag!

Nu är det dags för vår ständigt återkommande fredagsfavoritmat. Kan du gissa vad det är? 🙂

Hörs om en stund. Proppmätt 🙂

Varma kramar.

12 kommentarer



09:28 | januari 29, 2010

Hårlös

Hej fina, hoppas att du mår bra. Åh, det var så mysigt imorse när jag väckte barnen och vi åt frukost tillsammans och pratade. Jag tog vara på varje sekund för idag åker de till sina pappor 🙁 Det blev inte mycket tid, men på måndag har de studiedag så då kan vi ta igen lite tid 🙂
Efter att jag lämnat dem på skolan åkte jag in till stan. Nu sitter jag hos frisören och tar ut mina extensions. Brukar vantligtvis byta ut det var tredje månad, men nu har jag haft så mycket för mig att det gått sex månader, vilket är si så där bra. När jag slutade amma så tappade jag extremt mycket hår så det ska bli ”kul” att se om jag har något eget kvar under peruken 🙂
Puss och kram

9 kommentarer




00:13 | januari 29, 2010

Familj igen.

Så har kvällens huvudperson anlänt. Killarna var exalterade och tjattrade till max fem minuter innan mamman sladdade upp på uppfarten. Nja, kanske inte så dramatiskt men taxin stannade i alla fall. Jag pratade med killarna och lovade att det rörde sig om minuter. 

– Åhhhh, måste vi lägga oss, vi är inte ens trötta!

– Inte jag hellej! hördes från andra rummet i brist på bokstaven r.

Några minuter senare kom frun hem och ropade försiktigt ”Hej killar!” upp i trappan. Tyst som graven. I vanlig ordning så antingen låtsats-sov man eller så hade de sprungit upp och gömt sig bakom dörren, allt i vanlig ordning. När Hannah kom upp hade båda somnat, trots mängder av ”åh-vi-är-inte-trötta” stön. Mio vaknade till liv men bara för att vända på huvudet, förklara att mamma såg gammal ut (efter tre dagars frånvaro!), och sedan somna om. William var fast hos John Blund.

Själv har jag fuskstädat och försökt gömma undan allt för att imponera. Än så länge spelar hon med men dessvärre är jag ganska övertygad om att jag är genomskådad. Såg fram emot en lugn dag tillsammans imorgon men lyckas jag stjäla 5 minuter av fruns tid innan det blir kväll så ska jag vara nöjd. Det är jobbmöten och massa annat som hon ska hinna med. Vi har verkligen bytt roller, och jag tror att båda gillar sina nya karaktärer, förutom detaljen att vi inte är tillsammans lika mycket.

1 kommentarer