12:59 | december 15, 2009
Försenad lucia
Har precis varit på KNODD i Sickla. Jag blir lika köpgalen varje gång jag är där. Nu var vi på jakt efter en bilstol till Liv, hittade tyvärr ingen, men åkte ändå inte tomhänta därifrån 🙂 Ska på dop på söndag så det blev en doppresent, några nappar till Livan och ett gulligt litet lamm som jag tycker påminner om henne 🙂
Liv passade även på att Lussa och bjuda på gose-lussekatter.
11:46 | december 15, 2009
Frukost?
Är det bara jag som beställer en grillad kyckling med potatis till frukost? Jag ställer mig frågan varför, efter att jag tryckt i mig allt!
Puss på dig!
09:38 | december 15, 2009
Lapphandskarna yr runt i luften
Åh, vilken vacker dag! Vaknade av att det sakta föll snöflingor ner mot den redan snötäckta marken. Det är alldeles vitt. Jag kände genast hopp om en vit jul 🙂
Nu är jag, Peter och Liv på väg in till stan. Vi ska julhandla och äta en mysig frukost tillsammans.
15:31 | december 14, 2009
Bak eller bak?
Jag har aldrig utgett mig för att vara en särskilt bra kock, än mindre bra på att baka. Däremot så försöker jag, för man ska aldrig ge upp tanken på att bli bra, jag vill ju så gärna 🙂
Tänker inte säga så mycket mer för ibland säger en bild mer än tusen ord…
Ser mer ut som något som kommit ut där bak, än något gott och nybakat bak från ugnen..
Det smakade dock gott och mina gäster åt nästan upp allt.
Kram kram
14:42 | december 14, 2009
Julintervju
Min vän, hoppas att allt är väl och att veckan har börjat bra. Min morgon var seg som sjutton, ville inte alls gå upp när klockan ringde. Hade dessvärre inget val, har ju barn som ska till skolan 🙂
Två tjejer från Dalarnas Tidning har varit här sedan elva. Jag gjorde en julintervju och tog några bilder. Innan de kom hit så hann jag, städa, baka (ska berätta mer om det senare), locka håret, skriva en krönika till Aftonbladet, få iväg pojkarna till skolan, duscha och samtidigt hålla ett öga på Liv. Peter var som tur var hemma och hjälpte mig med städningen och skrattade gott åt mitt bakförsök.
Nu sover Liv i min famn. Jag vet inte hur jag ska få henne att sova lika bra i sin säng som i min famn. Har lite svårt att göra något med henne på min arm, och lägger jag ner henne i sin säng så vaknar hon med en gång och blir grinig. Jag vet att jag gör mig själv en björntjänst, men vet inte hur jag ska vänja av henne utan att jag får ont i hjärtat över hennes gråt. Med pojkarna så var jag mycket mer bestämd och ”hård” med att de skulle sova i sina egna sängar tidigt. Hur gjorde jag? Det gick ju så lätt och bra. Tänk vad fort man glömmer.
Ska hämta pojkarna snart, måtte bara Liv vakna, så jag kan hålla i ratten med båda händerna 🙂
Hej på en stund.
Varma kramar.