13:20 | april 14, 2009
Twilightzon
Har precis varit på MVC och tagit prover, mätt magen och lyssnat på det vackra lilla hjärtat. Allt var bra. Jag går idag in i vecka 39, men har börjat förlika mig med tanken att jag helt sannolikt kommer gå över tiden, med tanke på att jag gjort det med både Mio och William 🙁
Nu sitter jag och Peter och äter lunch på GRILL. Min bordsgranne till höger är en uppstoppad iller och ett annat gnagardjur som har blivit bragt om livet, på väggen stirrar en älg på mig och bakom mig sitter ett stort vildsvinshuvud med en lätt hotfull uppsyn. Till vänster sitter en halvt påklädd ”kvinna” i en blomkruka. Känns lite twilightzon över detta…uuhh!
Av någon anledning valde jag att äta det vegetariska alternativen.
Udda.
Moose.
????
Kramar.
20:07 | april 13, 2009
Djuriska instinkter
Vad gör man en måndagskväll? Bio har vi redan avverkat, vi såg ”Marley & jag”, med bl a Jennifer Aniston. Jag grät i vanlig ordning. Tyckte om filmen, den var varm och såklart lite sorglig. Peter tyckte att det var en jävla deppfilm (citat).
Peter sitter och kollar på fotboll, MFF spelar och det är viktigt förstår du. Har aldrig riktigt förstått det där. Denna inlevelse, dessa skrik (så fort det blir mål eller döms fel) och ”kärlek” till ett fotbollslag. En gång när dom förlorade blev Peter så sur att han inte pratade på timmar och blev ännu surare när jag skojade med honom om det och skrattade. Ja, det är inte lätt det där, dessa världsliga ting :-). Läste för många år sedan boken ”Män är från mars och kvinnor är från Venus” av John Gray. Den påvisade skillnaden mellan män och kvinnor och hur vi lättare kan förstå oss på det motsatta könet. Boken var bra, men det finns nog inte en bok i världen som kan få i alla fall mig att förstå mig på en karl, trots att dom är mycket mindre komplicerade än kvinnor. Det är i och för sig mysterierna i livet som ger oss nyfikenheten och viljan att veta mer. Jag får i alla fall aldrig nog av Peter hur knäpp jag än kan tycka att han är ibland.
Har varit i min systers hus och gett Roffe mat och lite sällskap. Tur att han inte har så mycket till hjärna för han verkade må hur bra som helst av att springa i sitt lilla hjul timme efter timme och tyckte nog att livet var perfekt när han fick en ostbit. Roffe är en hamster.
Det lilla kräket och jag.
Nu ska jag se om jag med lite kyssar kan slita Peter från tv:n. Något vi vet är att den primitiva sidan hos en man är väldigt stark:-).
Puss och kram.
12:24 | april 13, 2009
Skärpning
Jag vill bara skrika alla fula ord jag kan och kasta något så det går i tusen bitar. Som tur är kan jag tygla mina rusande, rasande hormoner, så jag gör det inte, men det kokar i mig. Är på så dåligt humör. Vi kvinnor har verkligen blivit ”välsignade” med känslotillstånd vi inte kan styra över eller rå för. PMS, gravidhormoner och alla andra olika hormonella rubbningar och vallningar som kan driva en till vansinnesdåd, tur att straffen blir förmildrade om man gör något dumt under dessa omständigheter :-).
Mios pappa jobbade i helgen så han ska träffa Mio idag istället och några dagar framöver. William får också följa med så vi ska fara in till stan nu och lämna dom. Helt plötsligt sitter jag och Peter här och undrar vad sjutton vi ska göra. Vi bestämde oss för att ta vara på tiden som barnfria och gå på bio, fixa med allt sådant som barnen avskyr att följa med på och rå om varandra till 100%.
Tack för att du finns!
Frid (kan behöva lite av det själv också :-)).
20:02 | april 12, 2009
Äggstra stort
Nu har vi kommit hem från min Mor (och jag sitter med en stor kopp hallonbladste). Vi har varit där och ätit en god Påskmiddag bestående av lamm som min styvfar tillagat. Vi bestämde att jag, mamma och barnen ska åka till Indien i höst och besöka ”vårt” barnhem. Det kan nog bli en mycket bra upplevelse och erfarenhet för pojkarna. Var själv i Williams ålder första gången jag var med mamma i Indien och såg misären som många lever i där. Reste även med henne till bla Afrika, och Ryssland. Kan vara bra att i tidig ålder se en verklighet som inte är som vår här hemma, lära sig att vara tacksam och inte ta allt förgivet. Det är alldeles för lätt att man gör det, tyvärr.
Älskade William har precis kommit hem och går på skattjakt nu för att hitta Påskägget från mormor. När jag var liten så önskade jag mig alltid ett sådant där jätte påskägg, jag fick det aldrig och har ända upp i vuxen ålder velat ha ett sådant :-). Så för tre påskar sedan fick jag det äntligen. Peter förverkligade min barndomsdröm och fortsätter med det varje påsk, till min lycka, men också till mitt förtret. Måste ju vara tacksam och äta upp allt också, eller hur!? Just nu mår jag illa bara jag tittar på det, har ätit på tok för mycket godis.
Det är jätte, jätte stort!
Nu ska vi mysa och äta kvällsmat.
Hoppas du får en fin fortsatt kväll.
All kärlek.
10:58 | april 12, 2009
Fröken Fräken
Idag hittar du Tess Merkel från Alcazar som vår gästkrönikör. Hon är en underbar person och idag får vi ta en titt bakom den glamourösa Discodrottningen som vi är mest vana att se.
Vilken dag det var igår! Som en riktig sommardag, här var det säkert 20 grader varmt i solen. Fick lite färg, i alla fall fräknar på näsan.
Lunch i solen.
Glada Moi (som han kallas här hemma).
Peter kämpar på i trädgården...
...och Mio letar efter sitt gömda Påskägg.
Läste på vårt Forum här igår där någon bad om lite tips för att få igång förlossningen. Hon fick svaret att Hallonbladste kan vara till hjälp. Så jag googlade på det för att se att det ej var skadligt och åkte sedan till Hälsokostbutiken och köpte ett paket. Det blev mycket te, toalettbesök var femte minut, men ingen bebis. Får dricka lite mer idag, och ”kramas” extra mycket med Peter, för det ska ju också hjälpa till att få igång det. Jag har så ont, och vill så gärna att hon ska komma nu. Den sista tiden är verkligen outhärdlig.
Hoppas att du har det bra, och njuter av dagen. Ta hand om dig.
Vi hörs om en stund.
Stor kram.