12:25 | september 9, 2009
Dement
Hej vackra vän. Vad härligt att det har blivit en liten släng av sommar igen, men jag längtar ändå till hösten, som sagt. Älskar alla vackra färger och så är det något romantiskt över höstpromenader. Måste gå många nu när jag börjat mitt sundare liv, så jag hoppas i alla fall att de kommer att vara romantiska, utan håll och för mycket regn. En stilig man har jag dock att promenera med, som så passande har fått smeknamnet Jesus av ett bloggfan till honom 🙂
Har suttit på samma plats i köket sedan jag gick upp. Skrivit min sida till Aftonbladet, kollat mail och Liv har ”gymmat” på golvet bredvid mig.
I dag börjar Williams kör, så vid två ska jag promenera och hämta killarna och gå dit. Efter det, så är det fotboll, det ska handlas och lagas middag. Måste hinna till apoteket och köpa upp mig på all handsprit också, om det finns någon kvar. Mio kom hem från sin kompis i går och berättade att där fick han vin på händerna, för då blev man riktigt ren 🙂
Apropå Tokio Hotel, så har inte jag heller någon direkt koll. Tydligen är de hur stora som helst, kommer från Tyskland och har gjort hitlåten ”Monsoon” (som faktiskt är riktigt bra), men tackar vet jag, Mora Träsk!
Började skriva det här inlägget vid tio! Har ammat Liv, sövt henne, glömt bort att jag satt och skrev (!), duschat, Liv vaknade och nu är jag tillbaka 🙂
Puss och kram.
22:25 | september 8, 2009
Silver och Tokio Hotel
Ja, då är min första lektion i silversmide över. Jag kom dit först av alla och tog en plats i ett hörn, småpratade lite med läraren, som var en gullig tjej från Skottland. Vi är tolv stycken, en blandning kvinnor i åldrarna 25-50, och en medelålders man. Alla verkar trevliga och jag tror jag kommer trivas med mina ”klasskompisar”. Tyvärr så tappade jag modet lite, för det gick åt skogen för mig. Kände för att ge upp och inte komma tillbaka. Du vet när allt går fel från början, och man tappar självförtroendet och känner bara att allt blir skit, men nu har jag skärpt till mig! Längtar till nästa gång, så jag kan göra bättre ifrån mig.
När jag satt i bilen på väg hem, så ringer Peter och säger att han lånat grannens bil och är på väg in till stan med barnen, för att träffa Tokio Hotel! Så vår kväll avslutades på ett hotellrum med pojkarnas idoler.
Sov gott kära vän, vi hörs i morgon.
Varma kramar.
12:39 | september 8, 2009
Lite tips
Fortfarande lika pirrig 🙂
Jag använder alltid ansiktsvatten från Neutrogena, som finns att köpa på Apoteket. Den är prisvärd och bra. Nu har jag hittat lite mer från de märket som verkar bra.
Önskar dig en underbar fortsatt dag.
Vi hörs efter kursen.
All kärlek.
11:23 | september 8, 2009
Första dagen i skolan
I dag är jag jättenervös, det känns som första dagen i skolan. Minns du känslan? Jag har hittat en kurs som jag ska börja på i dag. En kurs i Silversmide. Jag har alltid älskat att skapa och pyssla, men när jag fick barn så gick min hobby lite i ide. Har tappat inspirationen, men den har hela tiden legat och väntat på att få bli använd. Tiden har inte heller funnits vid min sida, eftersom jag i stort sett alltid varit själv med barnen, men nu ska jag sätta igång! Kursen är perfekta tider, så Peter kan ta barnen och jag kan i lugn och ro börja skapa igen 🙂 Jag börjar med en liten kurs som är en gång i veckan under tio veckor, men till våren när Liv är större så börjar jag förhoppningsvis på en ett årsutbildning, om jag gillar detta. Vilket jag hoppas, för jag har tänkt på det så länge.
Jag är alldeles pirrig. Undra vilka som ska gå i min ”klass” 🙂
21:54 | september 7, 2009
Stress och press
God kväll. Nu sover barnen och jag passar på att skriva till dig, innan jag slocknar. Vi for in till stan och jag, Liv, William och Mio åt en bit mat i väntan på att Peter skulle jobba klart.
Vi åkte till Gamla stan där Micael Bindefelds Bokcocktail ägde rum. Det är verkligen vidrigt att köra bil i stan och hitta en parkering, efter en halvtimmes sökande hittade vi en till slut. Jag blir alltid så nervös på sådana här tillställningar, det är så mycket folk, press och fotografer. Jag uppfattas säkert som stel och otrevlig, för jag blir så stressad att jag inte vet vem jag ska hälsa på eller vart jag ska titta. Såg Doreen och kastade mig över en henne, så jag kunde stå tryggt i ett hörn och prata med henne. Träffade även Williams pappa Andreas. Liv ville såklart ha mat så fort vi klev innanför dörrarna. Jag som tyckte att jag räknat ut så bra att hon skulle ammas efter tillställningen, den höll bara på mellan 18-20. Hon började gråta och jag började svettas. Peter gick runt och försökte trösta Liv, men hon ville bara ha tutte. Fick med mig ett ex av Micaels bok i alla fall, men sedan var det bara att smita :-).
Förlåt, jag var så stressad att jag glömde att ta bilder! Jag kom på när jag satt i bilen på väg hem att jag glömt det och att jag inte hälsade på fina Lotta Grey, som stod två meter ifrån mig. Dessa amningshormoner gör mig helt galen, tankspridd och ger mig vallningar som inte är av denna värld. Efter cocktailen åkte vi och hämtade pojkarna som hade varit och spelat fotboll med Mios pappa under tiden.
Nu till sidan. Såg att det var lite kommentarer om att det blivit trist på sidan. Vi jobbar för fullt med en uppdatering av vår sida och har lite nya bloggare på gång. Tyvärr har det blivit lite för mycket frånvaro på Daniels blogg och jag har själv undrat var han har tagit vägen 🙂 Det går inte att tvinga någon att skriva så jag gissar att det inte blir mer, tyvärr. Vi är jätte tacksamma att Daniel har skrivit här och han är välkommen tillbaka när han vill. Vi har en ny superkille som börjar inom kort så håll ut. Snart är sidan tillbaka i toppform igen. Väntar på att vår teknik-Axel som kämpar på snart är klar med den nya sidan. Vi är så glada över att så många har skickat in sina tankar och förslag till [email protected]. Vi ska verkligen försöka att uppfylla allas önskemål. Det kommer bli nya roliga tävlingar och vi kommer börja med en ny kärleksweekend! Får ont i magen av att jag inte kunnat ge dig det bästa, och förlåt för senaste tidens tristess, men snart är det nya tag och bättre underhållning!
Är så tacksam och glad för dig!
Stora, kärleksfulla kramar.