22:53 | augusti 11, 2009
Talsvårigheter
Hej min vän. Nattade pojkarna för timmar sedan, de är fortfarande vakna, och det tar nog ett bra tag till innan de somnar. Jag och Liv ligger i sängen och ska också försöka sova. Lite svårt dock när man är som en tonåring och sover länge på morgnarna. Peters vän Mattias (från sin studietid i USA), hans fru Niki och deras lilla son Anders har varit här hos oss och grillat och pratat. Det är så segt i början med språket när man inte pratat engelska på länge. Stakade mig på var och var annat ord i början och kände mig pinsamt dålig, men lagom tills att de lade sig för kvällen så flöt det på bra. Niki berättade att hon var gravid och skulle få bebis igen till årsskiftet. Anders har nyss fyllt ett år, så det är snabbt jobbat :-). Ska man ha mer barn tycker jag också att det är bra att få dem relativt tätt, så barnen har varandra och kan leka ihop. Roligare och lättare för alla i familjen :-).
I går satt vi än en gång i bilen i flera timmar. Vi tog dock en liten avstickare på vägen hem och stannade till på High Chaparral, Cowboystaden i Småland. Barnen var eld och lågor. Själv var jag smått stressad att vi skulle komma levande därifrån. Vi kom dit ganska sent så det var nästan helt folktomt, en lite små läskig melodi spelades i högtalare över ”staden” och mina tankar skrämde upp mig och jag funderade över var jag skulle gömma mig om jag blev jagad av en mördare här. Filmen Wrong Turn snurrade i mitt huvud :-).
Pang pang showen var uppskattad. Lite konstigt bara att alla i hela byn blev kallblodigt skjutna, även nästan alla de goda(?). Du kan se "liken" i bakgrunden. Liv sov som en stock, trots galet skjutande.
Gnägg!
Mio var en riktig liten cowboy.
William körde mer på "Mexarlooken" med sin sombrero.
En liten tågresa hann vi också med.
Ibland kan det vara jobbigt att vara lång.
Denna dag beskrivs mycket bra på "En pappas dagbok", kanske lite rått, men ack så sant :-).
Har lyckats få en konstig inställning på kameran, så bilderna är lite konstig storlek. Det är så typiskt mig att hålla på att pilla på knappar jag inte vet vad det är.
På söndag ska vi ha fest, och det kommer nästan 60 pers. Temat för festan är Charter och det serveras Sangria och helgrillad gris. Det är massor att planera och fixas inför festen, och jag måste även hitta en rolig outfit. Har du några tips på en typisk charteroutfit á la Sällskapsresan? Så imorgon ska jag bl a leta efter partytält och kolla recept för den godaste Sangrian.
Den här är ju stenhård. Tycker Peter ska köra Lasses outfit rakt av.
Tack för att du finns!
Kram och god natt.
16:07 | augusti 11, 2009
Panik!
Förlåt att jag ej skrivit i dag. Går fortfarande runt med oborstade tänder, pyjamas och ruffsigt hår och om tio minuter kommer gäster hit från USA. Har städat och grejat hela dagen, plus att vi vaknade sent som vanligt. Fy, vilken omställning det kommer att bli på måndag för oss alla då skola och jobb börjar!
Har massor av bilder mm från vår dag på High Chaparral igår, så ikväll får du se dem och höra mer om allt.
Nu måste jag kasta mig in i duschen eller i alla fall ta en ”raggare” :-).
Puss!
Stor karm.
12:33 | augusti 10, 2009
Barndag
God dag, min vän. Sitter i ett regnigt Båstad och dricker en kopp te och tittar ut över ängarna. Jag gillar regnet, det luktar så gott ute när det har regnat och jag slipper gå runt och svettas :-). Har en konstig längtan till hösten, den är så vacker med alla eldiga färger. Det enda jobbiga är alla kläder som ska på barnen, alla blöta ytterplagg och geggiga skor efter en dag ute. Nu ska jag njuta av de sista sommarveckorna och lägga höstlängtan åt sidan.
Igår tog jag en dag med fullt fokus på pojkarna. De har sakta börjat komma in i rätt dygnsrytm, men jag måste fortfarande väcka dem vid elva på morgonen, annars skulle de nog kunna sova hur länge som helst.
Mio sitter fast i Peters badbyxa. Tvångströja för jobbiga barn :-).
Vi övar inför en vattengren i OS. Jag skrattade så jag nästan kissade ner Peter.
William har varit i USA i nästan tre veckor så han har det jobbigast med sin jetlag. Trött på dagarna och sitter hellre i skuggan och tittar på oss tramstyper.
Åt en god "svennemacka" med sill och ägg på kvällen.
Peters Mini-Me! Hon har blivit så stor, det händer verkligen nya saker varje dag.
Det var fullt vattenkrig på kvällen. Pojkarna mot Peter.
Vattenbomberna ven genom luften och det slutade med blöta kläder och lite grin för att man blev blöt(?).
Hoppas att du har haft en fin helg, vi är glada att du finns!
Något som inte är kul och mycket otäckt är att Peters syster ringde igår och berättade att hon låg på sjukhus. Hon hade mått dåligt i flera dagar och febern ville inte lägga sig så hon åkte in till sjukhuset. Där isolerade de henne i ett rum och läkarna kom in ”rymddräkter” för smittorisken. De trodde att hon fått svininfluensan. Huvva, min stora skräck! De tog massor av prover och gav henne mediciner. Nu mår hon bättre och har blivit hemskickad med order om att inte gå ut och hon måste bära munskydd. Jag funderar skarpt på att flytta ut till den där stugan i skogen som jag berättat om, bunkra upp med förnödenheter och hota att skjuta alla som kommer nära. Allt för att rädda min familj från svinsjukan :-). Nej då, jag ska inte göra det. Det räcker med att barnen har syrgasmasker på sig på dagarna :-).
Må gott.
All kärlek.
16:40 | augusti 8, 2009
Willie, försvinn ur mitt huvud!
On the road again! Melodin ekar i mitt huvud hela tiden och jag sjunger motvilligt med i Willie Nelsons gamla slagdänga… We´re on the road again. Varken jag eller Peter hade lust att åka ner till Båstad och Göteborg, vi kunde inte bestämma oss och lade därför vårt hopp om att stanna hemma i barnens händer. Vi var säkra på att de skulle säga nej till att sitta i bilen i sex timmar efter flygresor och jetlag, men vi fick ett rungande JA! Och studsande upp och ner. Så det var bara att sätta sig i bilen och köra ner. Som sjunget, On the road again :-). Vi kom fram till Båstad vid midnatt, Liv hade sovit nästan hela resan, men pojkarna var vakna tills vi kom fram.
Vädret är fantastiskt så vi har badat hela dagen fram till nu, då vi packade in i bilen för att bege oss till Göteborg.
Jag och Mio har tävlat om vem som kan göra den största bomben som splashar värst i vattnet. Jag vann!
Pojkarna somnade när vi kom fram inatt, och vaknade vid elva. Skönt att de kunde sova hela natten utan att vakna.
William spelar vidare, och poolen är helt ointressant.
Hoppas att du har en underbar dag, och känner dig värdefull, för det är Du!
Stora kramar.
14:46 | augusti 7, 2009
Vakna nätter
Hoppas att du mår bra. Själv är jag fruktansvärt trött. Har varit vaken nästan hela natten. Mio somnade vid strax efter tio, men det var värre med William. Han låg vaken till fem imorse, och det gjorde jag med, för han var så ledsen för att han inte kunde somna och låg bara och grät, så jag var vaken med honom. Lagom till att vi började somna in så vaknade Mio. Han var törstig och hade drömt mardrömmar. Fick lägga mig med honom tills han somnade om, lagom till att han somnade om så vaknade Liv och ville ha mat. Så vid nio i morse somnade jag ordentligt och sov till tolv, pojkarna fick jag väcka vid halv två! Känns som detta bara är början på några långa vakna nätter och dagar av sömn. I dag skulle vi bilat ner till Göteborg allihop för att se Madonna på Ullevi imorgon, men vi får se hur det blir med det.
Killarna kämpar vidare med sin koja. Liv sover och jag flåsar av värmeslag.
Hej på en stund.
Kramar.